Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Centralt innehåll: 1: Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. 2: Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Centralt innehåll: 1: Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. 2: Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper."— Presentationens avskrift:

1

2 Centralt innehåll: 1: Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. 2: Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. 3: Skriftlig framställning av argumenterande text.

3 Kunskapskrav A: Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. C: Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. E: Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­ situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.

4 Skriva – mer än resultat Skriver hela tiden – facebook, sms, bloggar etc. Men varför skriva?Skriver hela tiden – facebook, sms, bloggar etc. Men varför skriva? Del av inlärningenDel av inlärningen Visa att vi har förstått någotVisa att vi har förstått något För att använda det utanför skolanFör att använda det utanför skolan Processen i centrumProcessen i centrum Dialog om vad som kan förbättra skrivandetDialog om vad som kan förbättra skrivandet

5 Skriva med utveckling som mål Skrivandet för att testa kunskaper är nödvändigt, men stärker inte skrivförmågan.Skrivandet för att testa kunskaper är nödvändigt, men stärker inte skrivförmågan. Skriva som vi talarSkriva som vi talar Ingen klar struktur – samtalet fylls ständigt av nya formuleringar och pauserIngen klar struktur – samtalet fylls ständigt av nya formuleringar och pauser Lever inte upp till förväntningarna på kraven för ett välformulerat uttryckssätt, däremot stärker det utvecklingen av våra egna tankarLever inte upp till förväntningarna på kraven för ett välformulerat uttryckssätt, däremot stärker det utvecklingen av våra egna tankar Upptäcker nya styrkor och svagheterUpptäcker nya styrkor och svagheter Ny och gammal kunskap mötsNy och gammal kunskap möts Utforskande skrivningUtforskande skrivning

6 Att skriva till bilder Seendet kommer före ordet. Långt innan du talade kunde du se, iaktta och känna igen. Massor av intryck ligger lagrade i din hjärna, Talesättet ”en bild säger mer än tusen ord” är snarast ett uttryck för att vi uppfattar bilden som en helhet. Ska vi uttrycka denna helhet, beskriva den, måste vi göra det ord för ord. Och då kan tusen ord vara otillräckliga. När du reflekterar över en bild kommer du att tänka på andra händelser som du varit med om. Du väljer alltså dina ord utifrån tidigare erfarenheter, medvetna såväl som omedvetna. Du vet inte från början hur din text kommer att gestalta sig i slutändan.

7 Skriv så snabbt du kan utan att stanna upp i fem minuter. Beskriv bilden så utförligt du kan.

8 Skriv i fem minuter till, så snabbt du kan – vad används platsen till, vilka befinner sig där?

9 Att skriva – en process Utgångspunkt: Den slutgiltiga texten saknar värde om arbetet med den inte lett till en utvecklingUtgångspunkt: Den slutgiltiga texten saknar värde om arbetet med den inte lett till en utveckling Skriva är något man kan öva och bli bättre påSkriva är något man kan öva och bli bättre på Olika arbetsformerOlika arbetsformer Global till lokal nivåGlobal till lokal nivå Använda våra sinnenAnvända våra sinnen Viktigt lära sig skillnaden mellan olika genrerViktigt lära sig skillnaden mellan olika genrer Anpassning till mottagare och kommunikationssituationAnpassning till mottagare och kommunikationssituation

10 Disposition Tal är sällan väldisponerat, i skrift är dispositionen desto viktigareTal är sällan väldisponerat, i skrift är dispositionen desto viktigare Disponera innebär att strukturera och organisera texten så att det du vill säga framgår så tydligt som möjligt.Disponera innebär att strukturera och organisera texten så att det du vill säga framgår så tydligt som möjligt. Då mittpartiet utgör den större delen av en text är det lämpligt att arbeta med den delen först.Då mittpartiet utgör den större delen av en text är det lämpligt att arbeta med den delen först. Enklare att formulera en bra inledning och avslutning när man har helt klart för sig vad mittpartiet egentligen innehåller.Enklare att formulera en bra inledning och avslutning när man har helt klart för sig vad mittpartiet egentligen innehåller. Mittpartiet kan disponeras på många olika sätt:Mittpartiet kan disponeras på många olika sätt:

11 Kronologiskt Mycket ofta lämpar det sig att presentera stoffet kronologiskt, alltså i tidsföljd: Först kommer…, sedan kommer…och till sist…Mycket ofta lämpar det sig att presentera stoffet kronologiskt, alltså i tidsföljd: Först kommer…, sedan kommer…och till sist… Om man exempelvis ska berätta om fotbollens utveckling som sport kan man börja berätta om var och när man började spela fotboll och därefter gå framåt i tiden. Alternativt göra tvärtom och börja i nutid och gå bakåt i tiden.Om man exempelvis ska berätta om fotbollens utveckling som sport kan man börja berätta om var och när man började spela fotboll och därefter gå framåt i tiden. Alternativt göra tvärtom och börja i nutid och gå bakåt i tiden. Vid en demonstration eller instruktion är en kronologisk disposition det självklara valet: Tänk på Tv-kockarnas presentationer i rutan. För många är detta en välkänd modell eftersom berättelser lämpar sig väl för en kronologisk ordning.Vid en demonstration eller instruktion är en kronologisk disposition det självklara valet: Tänk på Tv-kockarnas presentationer i rutan. För många är detta en välkänd modell eftersom berättelser lämpar sig väl för en kronologisk ordning.

12 Rumsligt Att disponera stoffet rumsligt betyder att man med en fysisk miljö som utgångspunkt förflyttar sig från en plats till en annan: beskrivning av ett hus utifrån och in, vägen från en plats till en annan. Väderleksrapporter i tv är ett bra exempel på rumsdisposition. Den startar i en allmän överblick och går därefter i strikt geografisk ordning från distrikt till distrikt, från plats till plats. En rumslig modell är mycket lämplig att använda i informativa texter. Om du ska beskriva en plats eller en händelse kan också välja att utgå från en rumslig disposition

13 Orsak och verkan – problem och lösning Här disponerar man texten på två alternativa principer. Antingen börjar man med orsaken till något och visar på vilken verkan det får eller har fått. Eller så börjar man med resultatet, verkan av något, och granskar bakgrundshistorien. Detta är en utmärkt disposition för den argumenterande text eftersom den kan ge förslag på tänkbara lösningar på olika problem. Till exempel: "Bilar ger dålig luft i städerna, satsa på kollektivtrafik."

14 Löpsedelsteknik En funktionell dispositionsmodell är journalistikens löpsedelsteknik, som är inriktad på att direkt fånga läsarens uppmärksamhet och besvara deras mest angelägna frågor. Vad vill de veta först? I vilken ordning ska frågorna besvaras? Istället för att som i en klassisk dispositionsmodell redogöra för en aspekt i taget, tar man i löpsedelstekniken upp lite om olika aspekter i varje del. Jämför med en nyhetsartikel, där huvuddragen först ges i rubriken, de väsentligaste upplysningarna i ingressen och sedan de kompletterande detaljerna i brödtexten med det minst viktiga sist.

15 Dispositionsövnin g Läs igenom de tre texterna som delas ut och avgör vilken disposition de olika texterna har. Tänk också över vilken genre du tycker att respektive text skulle passa in i.

16 Syfte Innan du börjar skriva måste du börja med att fundera på vilket syfte du har med din text, vad vill DU få sagt?Innan du börjar skriva måste du börja med att fundera på vilket syfte du har med din text, vad vill DU få sagt? Är syftet att väcka läsarens känslor? Att berätta, redogöra, instruera eller förklara något? Först när du bestämt dig för vilket syfte din text har kan du välja en lämplig genre för din text.Är syftet att väcka läsarens känslor? Att berätta, redogöra, instruera eller förklara något? Först när du bestämt dig för vilket syfte din text har kan du välja en lämplig genre för din text.

17 Mottagare Vem eller vilka ska läsa din text? Vilka riktar du dig till när du skriver en argumenterande text, en berättelse eller en utredande uppsats?Vem eller vilka ska läsa din text? Vilka riktar du dig till när du skriver en argumenterande text, en berättelse eller en utredande uppsats? Du måste vara beredd att anpassa din text efter den tänkta läsaren.Du måste vara beredd att anpassa din text efter den tänkta läsaren. Det rör sig om olika språk till förutsättningar för att förstå din text.Det rör sig om olika språk till förutsättningar för att förstå din text. Viktigt att skapa en bild av en tilltänkt läsare, trots att du ibland endast kommer skriva för läraren eller dina klasskamraters ögon.Viktigt att skapa en bild av en tilltänkt läsare, trots att du ibland endast kommer skriva för läraren eller dina klasskamraters ögon. I vissa texter är den tilltänkta läsarens skribenten själv. Inte sällan skriver vi för att minnas, för att bearbeta eller förstå något – i dagboksinlägg, på lappar eller i andra böckerI vissa texter är den tilltänkta läsarens skribenten själv. Inte sällan skriver vi för att minnas, för att bearbeta eller förstå något – i dagboksinlägg, på lappar eller i andra böcker Då kan det vara lämpligt att fundera på hur du formulerar dig för att bäst kunna använda det du skrivit i framtiden.Då kan det vara lämpligt att fundera på hur du formulerar dig för att bäst kunna använda det du skrivit i framtiden.

18 Kommunikationssituation Kommunikationssituationen kan variera på många sättKommunikationssituationen kan variera på många sätt Dels har det att göra med vilket syfte och vilken mottagare dy har, och hur den kommer att distribueras.Dels har det att göra med vilket syfte och vilken mottagare dy har, och hur den kommer att distribueras. Kommer din text delas ut som ett flygblad till förbipasserande, kommer det twittras, bli ett inlägg på facebook, en insändare i lokaltidningen, en nyhetsartikel eller reportage, en uppsats, bok, novell, ett blogginlägg eller en debattartikel?Kommer din text delas ut som ett flygblad till förbipasserande, kommer det twittras, bli ett inlägg på facebook, en insändare i lokaltidningen, en nyhetsartikel eller reportage, en uppsats, bok, novell, ett blogginlägg eller en debattartikel? Beroende på kommunikationssituationen kommer längden, språkbruket och dispositionen att behöva anpassas.Beroende på kommunikationssituationen kommer längden, språkbruket och dispositionen att behöva anpassas. Det går exempelvis inte att dela ut en hel uppsats till förbipasserande på torget, eller lämna in en uppsats som en facebookstatus.Det går exempelvis inte att dela ut en hel uppsats till förbipasserande på torget, eller lämna in en uppsats som en facebookstatus. Därför är det viktigt att du har tänkt igenom vilket syfte du harm vem eller vilka som är mottagaren och hur texten kommer att distribueras.Därför är det viktigt att du har tänkt igenom vilket syfte du harm vem eller vilka som är mottagaren och hur texten kommer att distribueras.

19 Språkriktighet – ett varierat språk med goda formuleringar En bra text har ett språk som är varierat, med både korta och långa meningar i en bra dispositionEn bra text har ett språk som är varierat, med både korta och långa meningar i en bra disposition Det innebär bland annat att undvika att använda samma ord upprepade gånger och istället försöka hitta bra synonymer till ordet.Det innebär bland annat att undvika att använda samma ord upprepade gånger och istället försöka hitta bra synonymer till ordet. Många är duktiga på att skriva för långa meningar, alla gör det ibland. Ett tips är att ibland gå tillbaka, läsa texten högt och på så sätt höra om meningarna är lagom långa.Många är duktiga på att skriva för långa meningar, alla gör det ibland. Ett tips är att ibland gå tillbaka, läsa texten högt och på så sätt höra om meningarna är lagom långa. En kombination av både långa och korta meningar är som redan nämnt eftersträvansvärt.En kombination av både långa och korta meningar är som redan nämnt eftersträvansvärt.

20 Stilövning Välj ut minst två av texterna som delats ut och byt stil på dem på olika sätt. Ta tillfället i akt att experimentera ordentligt!

21 Från global till lokal nivå En van skribent kan utan problem röra sig mellan global och lokal nivå i sin text.En van skribent kan utan problem röra sig mellan global och lokal nivå i sin text. Det innebär att kunna anpassa texten efter syfte, mottagare och kommunikationssituation, fundera över om textens innehåll och genre överensstämmer, disponera och strukturera texten, anpassa ordvalet samt se över användningen av punkter, skiljetecken, referenser och annan formalia.Det innebär att kunna anpassa texten efter syfte, mottagare och kommunikationssituation, fundera över om textens innehåll och genre överensstämmer, disponera och strukturera texten, anpassa ordvalet samt se över användningen av punkter, skiljetecken, referenser och annan formalia. Texttriangeln är en figur som beskriver de olika delarna av en text och hur själva skrivprocessen ofta går tillTexttriangeln är en figur som beskriver de olika delarna av en text och hur själva skrivprocessen ofta går till Ett begrepp kopplat till texttriangeln är nedglidning, som syftar till det vanliga fenomen då elever i arbetet med sin text fastnar i triangelns nedre delar, alltså kring ordval och rättstavning och då andra delar som disposition och anpassning av texten glöms bort.Ett begrepp kopplat till texttriangeln är nedglidning, som syftar till det vanliga fenomen då elever i arbetet med sin text fastnar i triangelns nedre delar, alltså kring ordval och rättstavning och då andra delar som disposition och anpassning av texten glöms bort.

22 Sammanhang, syfte, mottagare osv. Innehåll – texttyp Strukturering och disposition Meningsbyggnad Ordval Rättstavning, skiljetecken, referenser, formalia

23 Genrepedagogik – ett sätt att lära sig skriva i olika genrer När genrepedagogik tillämpas i klassrummet talar man om olika faser som lärare och elever går igenom tillsammans. Man behöver inte alltid gå igenom alla steg varje gång och de kan även byta ordning. Uppgiften vi ska göra tillsammans är att gå igenom alla steg av det så kallade genrehjulet.

24 Fas 1. Bygga upp kunskap I det här steget utforskar lärare och elever tillsammans ämnet och skaffar sig kunskap.I det här steget utforskar lärare och elever tillsammans ämnet och skaffar sig kunskap. Eleverna ska inhämta lämpligt ordförråd och få förståelse för olika begrepp och uttryck kopplade till ämnet.Eleverna ska inhämta lämpligt ordförråd och få förståelse för olika begrepp och uttryck kopplade till ämnet.

25 Fas 2. Dekonstruktion Lärare och elever tittar tillsammans på en modelltext i den genre som man ska arbeta med. Tillsammans diskuterar man och bearbetar textens syfte, struktur och språkliga mönster.

26 Fas 3. Gemensamt skrivande Det tredje steget kan vara lite krångligt, då skriver lärare och elever en text tillsammans. I det gemensamma skrivandet är det läraren som styr samtalet. Läraren är den med mer kunskap och kan också stötta eleverna med utgångspunkt i deras redan erövrade kunskaper.

27 Fas 4. Individuellt skrivande I den sista fasen skriver eleverna egna texter. Eleverna kan be om hjälp och stöttning från läraren. Viktigt är att eleverna använder sig av det språk de lärt sig om skrivandet, alltså ett metaspråk, som möjliggör att kommunikationen blir mer effektiv. Alltså: När ni behöver hjälp mer er text, försök formulera er med de ord som vi gått igenom, identifiera problemet – är det dispositionen, mottagaren, genren, stilen, kommunikationssituationen, språket, interpunktion etc. som ni har problem med. Använd texttriangeln, i vilken del av pyramiden befinner du dig? Kan du röra dig mellan delarna? Har du drabbats av nedglidning?

28

29 Skrivprocessen Skrivprocessen kan delas upp i olika steg och ser olika ut hos olika personer/författare, men innehåller för det mesta 8 steg:Skrivprocessen kan delas upp i olika steg och ser olika ut hos olika personer/författare, men innehåller för det mesta 8 steg: 1. 1.Samla stoff – inventering av ämnet genom iakttagelser, läsning eller samtal Snabbt skriva ett första utkast 3. 3.Läsa upp utkastet för kamrater i en mindre grupp och få gensvar på det egna utkastet, samt få ge sin reaktion på andras. (Gensvarets dubbla funktion) 4. 4.Utvidga texten. Delvis utifrån gensvarsgruppens synpunkter, gärna i form av en tankekarta Redigera texten. Det vill säga skriva om den så att alla nya synpunkter kommer på rätt plats Rätta stavfel och se över språket, finputsa texten! 7. 7.Utvärdera arbetet och bedöma resultatet, samt få det bedömt av läraren Publicera arbetet.

30 1. Samla stoff Oavsett skrivuppgift är det en fördel att utnyttja dina kamraters erfarenheter.Oavsett skrivuppgift är det en fördel att utnyttja dina kamraters erfarenheter. Samtala med en kamrat om ditt ämne för fler infallsvinklarSamtala med en kamrat om ditt ämne för fler infallsvinklar Intervjua någon med kunskaper inom det valda områdetIntervjua någon med kunskaper inom det valda området Sök i fackböcker och på internetSök i fackböcker och på internet Gå till biblioteket och prata med bibliotikarienGå till biblioteket och prata med bibliotikarien Gör en tankekarta över ditt materialGör en tankekarta över ditt material

31 2. Ett första utkast Genom förarbetet i punkt ett har du skaffat dig översikt över materialet, då kan du börja skriva ditt första utkastGenom förarbetet i punkt ett har du skaffat dig översikt över materialet, då kan du börja skriva ditt första utkast Låt tankarna flyta ned på pappret, kom ihåg att skrivandet är en process, allt behöver inte bli rätt på en gång.Låt tankarna flyta ned på pappret, kom ihåg att skrivandet är en process, allt behöver inte bli rätt på en gång. Utgångspunkten i det första utkastet är ”Skriv först, tänk sen!”Utgångspunkten i det första utkastet är ”Skriv först, tänk sen!” Fundera inte på stavning och språkriktighet än, det första utkastet är främst avsett för dig själv. Men räkna med att läsa det högt för några kamrater i gensvarsgrupp för att pröva innehållet.Fundera inte på stavning och språkriktighet än, det första utkastet är främst avsett för dig själv. Men räkna med att läsa det högt för några kamrater i gensvarsgrupp för att pröva innehållet. Spara alla utkast så att du kan använda dem längre fram i din skrivträning!Spara alla utkast så att du kan använda dem längre fram i din skrivträning!

32 3. Gensvar Läs upp ditt utkast högt för de andra i gruppen Alla talar om vad de uppfattar som goda formuleringar och intressanta tankar. Stryk under dessa ställen i din text, så kan du glädja dig åt dem senare i det fortsatta arbetet. Negativ kritik får aldrig förekomma! Kamraterna ställer frågor om innehållet i ditt utkast om sådant de vill veta mer om eller något som du kanske bara snuddat vid men som väckt deras intresse. Du ska inte besvara frågorna muntligt ännu – utan bara skriva ned dem. På så sätt får du mycket större kraft när du utvidgar ditt utkast, eftersom du är angelägen om att svara på dem. Du behöver inte utveckla alla frågor, bara dem du själv väljer. Kommentera vilka synpunkter och frågor från dina kamrater som du valt och varför du valde just dem. Försök att förklara hur du tror att de kommer göra din text bättre.

33 4-5 Utvidga utkastet, redigera Ditt utkast har nu markeringar för goda formuleringar, samt ett antal frågor från dina kamraterDitt utkast har nu markeringar för goda formuleringar, samt ett antal frågor från dina kamrater Vad är dina kamrater speciellt intresserade av? Kanske kan det styra ditt fortsatta arbete? Frågorna har säkert väckt en hel del tankar hos dig, och du arbetar nu in dem och deras svar i ditt material.Vad är dina kamrater speciellt intresserade av? Kanske kan det styra ditt fortsatta arbete? Frågorna har säkert väckt en hel del tankar hos dig, och du arbetar nu in dem och deras svar i ditt material. För att få överblick över ämnet ser du först över din tankekarta. Här är det lätt att lägga till nya tankar och idéer. Sådant som tynger ned det skrivna kan du stryka.För att få överblick över ämnet ser du först över din tankekarta. Här är det lätt att lägga till nya tankar och idéer. Sådant som tynger ned det skrivna kan du stryka. Du ser också lättare var de olika inslagen hör hemma och kan bestämma i vilken ordningsföljd de olika delarna ska komma.Du ser också lättare var de olika inslagen hör hemma och kan bestämma i vilken ordningsföljd de olika delarna ska komma. När du sett över ditt material är det dags att revidera din ursprungliga text. Om du skriver för hand är det enklast att skriva om allt från början, kanske helst på en dator.När du sett över ditt material är det dags att revidera din ursprungliga text. Om du skriver för hand är det enklast att skriva om allt från början, kanske helst på en dator. Nu kan skrivandet komma igång på riktigt!Nu kan skrivandet komma igång på riktigt!

34 6. Förbättra din text Du måste rätta felen själv så långt du kan och göra din text så korrekt som möjligt. Kontrollera skiljetecken, stavning och styckesindelning. Det du inte klarar får kamraterna och i sista hand läraren hjälpa dig med.Du måste rätta felen själv så långt du kan och göra din text så korrekt som möjligt. Kontrollera skiljetecken, stavning och styckesindelning. Det du inte klarar får kamraterna och i sista hand läraren hjälpa dig med. Ta eget ansvar för din text!Ta eget ansvar för din text! När du själv kontrollerat och förbättrat din text lämnar du in arbete till läraren, som nu ser vad du har lärt dig genom dina rättelser. Samtidigt ska du lämna in en egenvärdering, där du försöker bedöma ditt arbete ur olika aspekterNär du själv kontrollerat och förbättrat din text lämnar du in arbete till läraren, som nu ser vad du har lärt dig genom dina rättelser. Samtidigt ska du lämna in en egenvärdering, där du försöker bedöma ditt arbete ur olika aspekter

35 7. Egenvärdering Egenvärdering är något du skriver när du har fått tillbaka en uppsats eller ett arbete. Ännu har du inte fått något betyg, däremot en kommentar och en del rättningsmarkeringar. Nu är det du som ska bedöma ditt verk efter de kunskapskrav som läraren har gått igenom och som ställs på uppgiften. Det är ett mycket bra sätt att bli medveten om din egen utveckling och ta ansvar för den.

36 Frågor Några exempel på frågor vid en egenvärdering av din en uppsats är: 1. 1.Är rubriken tillräckligt avgränsad? 2. 2.Finns det en ”röd tråd”? 3. 3.Stämmer innehållet med rubriken? 4. 4.Finns det en bärande tanke? 5. 5.Har allt kommit med? Vad kan tas bort? 6. 6.Finns det bra förklaringar där så krävs? 7. 7.Är uppsatsens olika delar väl sammanfogande? 8. 8.Är innehållet byggt av lämpliga fakta? Är detaljer och miljöer tillräckligt trovärdiga? Är språket försiktigt eller tar den som skriver språkliga risker? Fungerar dispositionen och styckesindelningen? Gör inledning och avslutning att uppsatsen känns som en helhet?

37 8. Publicering En text som ska publiceras brukar bli föremål för noggranna bearbetningar, flera stadier där fler olika människor med olika kompetenser bedömer textenEn text som ska publiceras brukar bli föremål för noggranna bearbetningar, flera stadier där fler olika människor med olika kompetenser bedömer texten Korrekturläsning är en viktig del av processen, något som du själv alltid borde ägna tid åt. Om man läser texten högt hör man oftast om det finns fel.Korrekturläsning är en viktig del av processen, något som du själv alltid borde ägna tid åt. Om man läser texten högt hör man oftast om det finns fel. Vi kommer sällan skriva texter för allmänheten, men det går utmärkt att betrakta sina kamrater som mottagare för de texter vi skriver.Vi kommer sällan skriva texter för allmänheten, men det går utmärkt att betrakta sina kamrater som mottagare för de texter vi skriver. Olika former av publiceringOlika former av publicering Olika målgrupperOlika målgrupper

38 Enkla språkregler Varför är språket så viktigt? Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt? Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i detta fall läsaren). Om inte verktyget fungerar kommer inte heller resultatet att fungera som det var tänkt, dvs. läsaren kommer att missuppfatta innehållet eller, i värsta fall, inte förstå alls. Ett korrekt språk är alltså A och O i många sammanhang, där noggrannhet och otvetydighet är viktiga ledord.

39 Talspråk Språket är dynamiskt och förändras hela tidenSpråket är dynamiskt och förändras hela tiden Gamla ord får nya meningar, slanguttryck kommer och går.Gamla ord får nya meningar, slanguttryck kommer och går. Olika språk påverkar varandra i form av nya lånord, uttryck etc. Det är en naturlig utveckling av ett språk – på gott och ont.Olika språk påverkar varandra i form av nya lånord, uttryck etc. Det är en naturlig utveckling av ett språk – på gott och ont. Men det är viktigt att skilja på talspråk och skriftspråk.Men det är viktigt att skilja på talspråk och skriftspråk. Talspråk används i informella sammanhang, när vi samtalar, skriver e-post, sms:ar, chattar etc. I sådana situationer är det mesta tillåtet, under förutsättning att meddelandet når fram.Talspråk används i informella sammanhang, när vi samtalar, skriver e-post, sms:ar, chattar etc. I sådana situationer är det mesta tillåtet, under förutsättning att meddelandet når fram. När vi talar med varandra i informella sammanhang har vi råd at vara lite slarviga, eftersom vi kan vara redundanta samt lägga till kroppsspråk och intonation, smileys m.m. Ofta har vi nära kontakt med den vi kommunicerar med och kan snabbt rätta till eventuella missförstånd.När vi talar med varandra i informella sammanhang har vi råd at vara lite slarviga, eftersom vi kan vara redundanta samt lägga till kroppsspråk och intonation, smileys m.m. Ofta har vi nära kontakt med den vi kommunicerar med och kan snabbt rätta till eventuella missförstånd.

40 I formella sammanhang och när vi skriver istället för att tala, i brev till myndigheter, uppsatser och mer vetenskapliga texter råder helt andra förutsättningar.I formella sammanhang och när vi skriver istället för att tala, i brev till myndigheter, uppsatser och mer vetenskapliga texter råder helt andra förutsättningar. Då är det av yttersta vikt att vi ärDå är det av yttersta vikt att vi är TydligaTydliga Rakt på sakRakt på sak Fria från tvetydigheterFria från tvetydigheter Vi har sällan nära kontakt med mottagaren, som ofta är en grupp människor som kritiskt ska bedöma innehållet eller vars arbetsuppgifter starkt påverkas av att de korrekt förstår texten.Vi har sällan nära kontakt med mottagaren, som ofta är en grupp människor som kritiskt ska bedöma innehållet eller vars arbetsuppgifter starkt påverkas av att de korrekt förstår texten. För att lyckas med det är det alltså viktigt att använda ett språk fritt från slang, okonventionella förkortningar, onödiga ord/fraser etc.För att lyckas med det är det alltså viktigt att använda ett språk fritt från slang, okonventionella förkortningar, onödiga ord/fraser etc.

41


Ladda ner ppt "Centralt innehåll: 1: Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. 2: Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper."

Liknande presentationer


Google-annonser