Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ITF:2 – Metafysiska frågor & svar Igår…Idag…. Grundboken – dess användning & omfång Kursens grundbok är Think: A Compelling Introduction av Simon Blackburn.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ITF:2 – Metafysiska frågor & svar Igår…Idag…. Grundboken – dess användning & omfång Kursens grundbok är Think: A Compelling Introduction av Simon Blackburn."— Presentationens avskrift:

1 ITF:2 – Metafysiska frågor & svar Igår…Idag…

2 Grundboken – dess användning & omfång Kursens grundbok är Think: A Compelling Introduction av Simon Blackburn Idag talar vi framförallt om sådant som relaterar till kapitel 7 ”The World”. Detta kapitel föregås av sex kapitel som behandlar… (0 Introduktion) i.Kunskap ii.Medvetande iii.Fri vilja iv.Jaget v.Gud vi.Resonerande Alla dessa är relaterade till varandra, och relaterade till frågor i metafysiken (frågor ”om världen”). Inom ramen för ITF kommer vi framförallt att koncentrera oss på några frågor i kunskapsteori, medvetandefilosofi (Susanna) och metafysik (jag – idag).

3 Frågor att ”besvara”… Vad är metafysik? Vilket är metafysikens studieobjekt? Varför det ena snarare än det andra studieobjektet? Är metafysiken ens möjlig?

4 Möjligt svar… Metafysik är ungefär det Aristoteles ägnar sig åt i Metafysiken. Ta meta ta phusica: De (boken) som kommer efter (boken om) fysiken. Studiet av det som går utöver, alternativt föregår den sensibla verkligheten. Vad är metafysik?

5 Vad studerar den som studerar det som går utöver/föregår den sensibla verkligheten? …första orsaker…det varande qua varande Ett specifikt studium av Gud/den orörda röraren/ (det som ligger ”bakom”/till grund för allt annat som finns) Behandlas idag inom ramen för: Metafysik (i liten mån) Teologi Religionsfilosofi Psykologi Ett generellt studium av alla entiteter i deras funktion som varande (existerande) (being qua being)… ett studium som även innebär att man studerar de egenskaper som ”i grund och botten” skiljer och förenar allt som finns (att man, med andra ord, identifierar verklighetens mest grundläggande kategorier) Aristoteles dubbla karakteristik…

6 Klassisk metafysik: några viktiga punkter Metafysikens studieobjekt: EN av oss oberoende verklighet + HELA denna verklighet (ett fullt ut generellt ämne) Metafysiska påståenden: Obegränsade och gjorda med en uppriktig intention om att säga något sant. Metafysikens evidens: Denna oberoende verklighet, så som den tycks oss (i tanken, perceptionen, osv.). Metafysikens möjlighet: Genom att studera verkligheten så som den tycks oss (i perceptionen, i tanken) kan vi få information om hur verkligheten är oberoende av hur den tycks oss (vi kan med andra ord ”se igenom” de begrepp vi använder, eller vi kan åtminstone studera dessa begrepp, och sedan dra slutsatser om hur verkligheten är i sig, givet antagandet att den av oss oberoende verkligheten till sin struktur är likadant organiserad som verkligheten så som den tycks oss och så som vi begreppsliggör den).

7 Ett viktigt – men problematiskt – antagande… Varför anta att verkligheten så som den tycks oss, kan ge oss relevant information på vilken vi kan basera slutsatser om verkligheten så som den ÄR oberoende av hur den tycks oss? Några saker som talar emot: Synvillor, hallucinationer, onda demoner (vetenskapsmän), fysiska (perceptuella) begränsningar, begränsningar som beror på vilken språkgemenskap/kultur/ tidsepok, osv. man lever i, etc. etc.

8 Aristoteles: ”no comment” (kanske inte så ”naivt” som det vid första anblicken tycks…) Det ÄR (mer eller mindre) så som det TYCKS VARA

9 Rationalisterna: det kan vi inte anta (men det gör inget…) Metafysik är en helt och hållet a priori verksamhet…

10 Ett skäl att tvivla på att våra sinnen kan informera oss: primära vs sekundära egenskaper Now I say that whenever I conceive any material or corporeal substance, I immediately feel the need to think of it as bounded and as having this or that shape; as being large or small in relation to other things, and in some specific place at any given time; as being in motion or at rest; as touching or not touching some other body; and as being one in number, or few, or many … But that it must be white or red, bitter or sweet, noisy or silent, and of sweet or foul odor, my mind does not feel compelled to bring in as necessary accompaniments. Without the senses as our guides, reason or imagination unaided would probably never arrive at qualities like these. Hence I think that tastes, odors, colors, and so on are no more than mere names so far as the object in which we place them is concerned, and that they reside only in the consciousness. Galileo Galilei ( )

11 Descartes är inne på samma linje… For the proper purpose of the sensory perceptions given me by nature is simply to inform the mind of what is beneficial or harmful for the composite if which the mind is a part… but I misuse them by treating them as reliable touchstones for immediate judgements about the essential nature of the bodies located outside us. René Descartes ( ) (notera att det är viktigt att sinnesorganens ”dåliga” funktion måste ha ett syfte… (här ett som skulle kunna förstås i moderna – evolutionära – termer)

12 Stormen bryter ut: empiristerna till attack! EMPIRISTISKT MOTTO: Inget kan vetas som inte kan rättfärdigas med hänvisning till vår sinneserfarenhet (“no ideas without impressions”). Men… Rationalisterna hade RÄTT i att ingen sinneserfarenhet kan anses rättfärdiga metafysiska slutsatser. Således… Försöker (den klassiske) metafysikern dra slutsatser om något (en av oss extern yttervärld) om vilket inget i princip kan vetas. David Hume ( ) Den metafysiska skolan innehåller inget annat än sofisteri och illusion.

13 Empiristerna om metafysikens slut…

14 Kant om varför metafysiken inte bara är ogenomförbar – utan även omöjlig… Mänsklig kunskap involverar ett samspel mellan människans kognitiva förmågor och sinneserfarenhetens råa data. Det vi kallar objekt för vår kunskap är därmed inte utanför och helt oberoende av våra kognitiva förmågor. Kunskap är snarare produkten av applikationen av våra medfödda begrepp på våra sinnesförmågors subjektiva tillstånd. SÅ: världen “i sig” (oberoende av oss) är i princip oåtkomlig för oss SÅ: klassisk metafysik är ogenomförbar. Immanuel Kant ( ), väcktes ur sin ”dogmatiska slummer” av Hume.

15 Transcendent vs. Kritisk metafysik: Kant om En ny sorts metafysik… Transcendent (dålig) metafysik: Metafysik som försöker beskriva verklighetens kategoriska struktur så som den är oberoende av hur den tycks oss. Men… DETTA ÄR SOM SAGT OMÖJLIGT Kritisk (bra) metafysik: Metafysik som försöker beskriva den kategoriska och intuitiva strukturen hos våra tankar om verkligheten; tankar via vilka verkligheten (måste) uppfattas (vilket är det Kant ägnar sig åt i sin Kritik av det rena förnuftet). Problem för Kant(ianen): Positionen tycks ”självförstörande”: Antingen innebär det att beskriva den kategoriska strukturen hos våra tankar om verkligheten att vi beskriver något som har den struktur det har oberoende av vår beskrivning (men då finns det en verklighet oberoende av oss trots allt) eller så innebär det att vi genom vårt beskrivande ”ger” en struktur åt det vi beskriver (men då kan vi inte heller ägna oss åt det Kant kallar kritisk metafysik).

16 Det Kantianska antagandet

17 Kritik: Självförstörande! Kant believed that only by construing metaphysical claims as having this concern [the fundamental structure of rational thought about reality] could our non-empirical knowledge of their truth be explained and certified – the assumption here being that the structure of our own thought is something unproblematically accessible to us in a way in which the structure of mind-independent reality is not. That assumption may itself be questioned. More fundamentally, however, it may be objected to the Kantian conception of metaphysics that if nothing about the structure of mind-independent reality is accessible to us then, by the same token, nothing about the structure of our own thought is accessible to us either – for, in the relevant sense of ‘mind independent’, our thought itself is nothing if not part of mind-independent reality. E. J. Lowe

18 Nästa gång… Föreläsning III: Fredagen den 23 januari, kl 10-12, sal L100 Vi flyttar nu fokus till epistemologiska frågor och svar. En central epistemologisk fråga är "Vad kan vi veta?", och ett försök till svar återfinns i Betraktelser över den första filosofin (Meditationes de prima philosophia) som är skriven av den franske sextonhundratalsfilosofen René Descartes. Vi läser ett utdrag ur detta klassiska verk tillsammans med Simon Blackburns analys och försöker ringa vad som är utmärkande filosofiskt med Decartes betraktelser. Läsanvisningar: Blackburn, Chapter one: knowledge, samt utdraget ur Betraktelser över den första filosofin av Descartes. Descartes text finns i Filosofin genom tiderna, del 2, s (samma sidor återfinns i kompendiet som kan köpas på Repro.) Om ni inte redan läst "Introduction" i Blackburn rekommenderas att ni läser även det. Föreläsning IV: Måndagen den 26 januari kl 10-12, sal L100 Under kursens sista föreläsning övergår vi till ett medvetandefilosofiskt problem som också förbryllade Descartes, nämligen: Vad är relationen mellan kropp och medvetande?Svårigheten att förstå hur till synes så olika drag av människan, å ena sidan hennes materiella och orsaksstyrda kropp och å andra sidan hennes immateriella och fria medvetande, kan hänga ihop och ömsesidigt påverka varandra, har sysselsatt filosofer fram till idag. Vi tittar på några teorier som försöker förklara om och i så fall hur det är möjligt. Läsanvisningar: Blackburn, Chapter two: mind.


Ladda ner ppt "ITF:2 – Metafysiska frågor & svar Igår…Idag…. Grundboken – dess användning & omfång Kursens grundbok är Think: A Compelling Introduction av Simon Blackburn."

Liknande presentationer


Google-annonser