Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik."— Presentationens avskrift:

1 Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

2 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Askor och ekotoxicitet  Klassificering av avfall enligt avfallsförordningen  Klassificering av askor med ekotoxtest  Ämnen som orsakar ekotoxicitet i askor  Slutsatser

3 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Faroegenskaper (bilaga 1 avfallsförordningen) Egenskaper som gör att avfall ska anses vara farligt avfall H 1 Explosivt H 2 Oxidierande H 3-A Mycket brandfarligt H 3-B Brandfarligt H 4 Irriterande H 5 Hälsoskadligt H 6 Giftigt H 7 Cancerframkallande H 8 Frätande H 9 Smittfarligt H 10 Reproduktionstoxiskt H 11 Mutagent H 12 Avfallet avger giftiga eller mycket giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra H 13 Allergiframkallande H 14 Ekotoxiskt: Avfallet utgör omedelbart eller på sikt en risk för en eller flera miljösektorer. H 15 Avfall som på något sätt efter bortskaffande kan ge upphov till ett annat ämne, t.ex. en lakvätska, med någon av de egenskaper som förtecknas ovan

4 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Avfallstyper (bilaga 4 avfallsförordningen)  Förteckning av avfallstyper uppdelat i olika verksamheter  Farligt avfall markerat med *  Vissa avfall har dubbla ingångar - måste bedömas i det enskilda fallet om det är FA utifrån eventuellt innehåll av farliga ämnen (farliga ämnen definieras av CLP) – * Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen – Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning än den som anges i  FA endast om det innehåller dessa ämnen i koncentrationer som är så höga att avfallet har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 1

5 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Klassificering avseende H14 (ekotoxiskt)  Askor innehåller farliga ämnen (bl.a. Pb, Cu, Zn) men är det FA?  Saknas regler om kvantifiering för egenskap H14 i Avfallsförordningen (arbete pågår i EU Kommissionen)  Regler finns för klassificering av miljöfarlighet i kemikalielagstiftningen  Avfallsdirektivet 2008/98/EC, artikel 14: Klassificeringen av avfall som farligt avfall bör bland annat grundas på gemenskapslagstiftningen om kemikalier, framför allt klassificeringen av beredningar som farliga, inbegripet de gränsvärden för koncentration som används för detta.

6 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Klassificering H14 miljöfarliga egenskaper med stöd av CLP  Avfall kan betraktas som en blandning av kemiska ämnen  1) Summering Om de ämnen som ingår i avfallet (mer än 0,1 %) är kända så kan man använda CLP:s regler för att summera de miljöfarliga egenskaper. Förslag på hur man skall göra detta finns i flera rapporter från Avfall Sverige, Värmeforsk samt på NV:s hemsida  2) Addition Man kan lösa/laka ämnet i vatten och beräkna additiva farliga egenskaper för de lösta ämnena om man har kännedom om toxiska effekter  3) Biotest Man kan lösa/laka ämnet i vatten och undersöka lakvattnets egenskaper med biotest (endast akvatiska tester i CLP)

7 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Fördelar och nackdelar med olika kalssificeringsmetoder

8 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Klassificering av ekotox utifrån totalhalt (summering)  Förslag på hur man skall göra detta finns i flera rapporter från Avfall Sverige, Värmeforsk samt på NV:s hemsida  Kritiken: inte anpassade till metaller, exempelvis spårmetaller som koppar och zink. Effekten av detta är att metallföreningar ofta får en ”felaktig” klassificering i förhållande till vad deras egenskaper i en verklig situation motiverar.

9 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Leachate Klassificering med biotest Skaktest Recirkulationstest pH statiskt test pH?L/S?Tid? Partikel- storlek? Bakterie Microtox Alg P. subcapitata Alg Ceramium tenucorene Kräftdjur Nitocra spinipes Fisk embryo Danio reio För- behandling Avfall Laktest Lakvatten Biotest Kemisk analys För- behandling Kemisk analys

10 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Testdesign FAKTORER ATT ÖVERVÄGA  Lakförhållanden –Val av pH, partikelstorlek, tid och L/S? –Laktest? –Kompatibelt med efterföljande ekotoxicitetstester? –Rekommendationer i lagstiftning och standarder?  Ecotoxicitetstest – arter/endpoints –Terrestra vs akvatiska tester? –Akuta vs kroniska? –Sötvatten vs marina arter? Skaktest pH statiskt test

11 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Ekotoxtestning av asklakvatten BenämningAsktypUrsprungBränsleÅlder A SlaggrusHögdalenHushållsavfallca 3 mån B Stabiliserad flygaskaHögdalenHushållsavfallca 1 år C Färsk flygaskaHögdalenHushållsavfallFärsk D FlygaskaTelge ÅtervinningVerksamhetsavfall> 3 år E Blandaska – flyg- och bottenaska Telge ÅtervinningVerksamhetsavfall> 4 år F FlygaskaBristaBiobränsle< 1 mån G SlaggrusTekniska VerkenHushållsavfall> 15 år H TorvflygaskaUppsalaTorvFärsk/ åldrad ISlaggrusUppsalaHushållsavfall/ verksamhetsavfall 3-6 mån

12 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Farobedömning baserat på totalhalt Bidrag till farokvot Cu Pb Zn 0% 20% 40% 60% 80% 100% CuPbZn Summa farokvot 0,01 0, MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

13 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Akut toxicitet (N. Spinipes) MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

14 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Subkronisk toxicitet (N. Spinipes) MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

15 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

16 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash TI=Koncentration i lakvatten/EC50

17 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash TI=Koncentration i lakvatten/EC50 Risk för felklassificering pga toxisk effekt av Ca and K

18 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Vad orsakade observerad toxicitet? Subkronisk toxicitet N.spinipes Ash 1 (NOEC =1.3% eluate) Ash 2 (NOEC = 1.3% eluate) Ash 3 (NOEC = 0.5% eluate) Ash 4 (NOEC = >50% eluate) Ash 5 (NOEC = 20% eluate) Ash 6 (NOEC = 8% eluate) Ash 7 (NOEC = 8% eluate) Ash 8 (NOEC = 8% eluate) Ash 9 (NOEC =20% eluate) HQ (sub)chronic Zn Cu K Ca Al Pb Kunskap om testorganismerna viktigt Kombination av biologiska och kemiska tester behövs

19 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Framtid: Testa mer utspädda lösningar  För klassificering i CLP används L/S –  För avfall vanligt med L/S 0,1 – 10  Ökat L/S ger –harmonisering med CLP –risk för felklassificering minskar (Ca, K, Al)  Vi har testat L/S 1000 för slaggrus L/S 1000 pH 7 pH static test Algea Ceramium tenucorene Crustacea n Nitocra spinipes Ash MSWI bottom ash L/S1000 pH7 Acute test N. spinipes (LC50) > 90 % Subchronic test N. spinipes (NOEC) > 50 % Subchronic test C. tenuicorne (EC50) 11.7 %

20 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Slutsatser  Är askor ekotoxiska? –Under vissa förutsättningar...  Ska askor klassificeras som ekotoxiska –Nja, beror på vilka koncentrationsgränser och testmetoder som antas av EC  Ska ni biotesta era askor? –Inte primärt, men om osäkerhet råder vid användning av beräkningsmodeller kan det vara  Behövs fortsatt utveckling av testmetoder för risk och faroklassificering

21 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Tack för er uppmärksamhet! …och tack till: Värmeforsk Avfall Sverige Svenska Energiaskor SYSAV Telge Energi SÖRAB Naturvårdsverket FORTUM

22 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, Rapporter -AS 2008:16. Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen – Förslag till biotestbatteri för klassificering av farligt avfall – Ekotoxikologisk testning med bakterie, alg, kräftdjur och fiskembryo. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Bengtsson B-E, Breitholtz M. -AS U2009:23. Uppföljning till projektet ”Metodik för klassificering av H14- kriteriet i Avfallsförordningen. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Bengtsson B-E, Breitholtz M. -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Carlsson G, Breitholtz M. -NV Förslag till biotestbaserade gränsvärden för klassning av avfall som ekotoxiskt enligt avfallsförordningen. Breitholtz M, Bengtsson B-E, Wik O, Hemström K -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No Inverkan av laktestförhållanden, samt antagonistiska och ekotoxiska effekter av makroelement vid avfallsklassificering av askor. Wik O, Breitholtz M, Hemström K, Linde M, Stiernström S -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No Askor – Långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker. Breitholtz M, Linde M, Enell A, Wik O


Ladda ner ppt "Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik."

Liknande presentationer


Google-annonser