Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik."— Presentationens avskrift:

1 Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

2 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Askor och ekotoxicitet  Klassificering av avfall enligt avfallsförordningen  Klassificering av askor med ekotoxtest  Ämnen som orsakar ekotoxicitet i askor  Slutsatser

3 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Faroegenskaper (bilaga 1 avfallsförordningen) Egenskaper som gör att avfall ska anses vara farligt avfall H 1 Explosivt H 2 Oxidierande H 3-A Mycket brandfarligt H 3-B Brandfarligt H 4 Irriterande H 5 Hälsoskadligt H 6 Giftigt H 7 Cancerframkallande H 8 Frätande H 9 Smittfarligt H 10 Reproduktionstoxiskt H 11 Mutagent H 12 Avfallet avger giftiga eller mycket giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra H 13 Allergiframkallande H 14 Ekotoxiskt: Avfallet utgör omedelbart eller på sikt en risk för en eller flera miljösektorer. H 15 Avfall som på något sätt efter bortskaffande kan ge upphov till ett annat ämne, t.ex. en lakvätska, med någon av de egenskaper som förtecknas ovan

4 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Avfallstyper (bilaga 4 avfallsförordningen)  Förteckning av avfallstyper uppdelat i olika verksamheter  Farligt avfall markerat med *  Vissa avfall har dubbla ingångar - måste bedömas i det enskilda fallet om det är FA utifrån eventuellt innehåll av farliga ämnen (farliga ämnen definieras av CLP) –10 01 14* Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen –10 01 15 Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning än den som anges i 10 01 14  FA endast om det innehåller dessa ämnen i koncentrationer som är så höga att avfallet har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 1

5 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Klassificering avseende H14 (ekotoxiskt)  Askor innehåller farliga ämnen (bl.a. Pb, Cu, Zn) men är det FA?  Saknas regler om kvantifiering för egenskap H14 i Avfallsförordningen (arbete pågår i EU Kommissionen)  Regler finns för klassificering av miljöfarlighet i kemikalielagstiftningen  Avfallsdirektivet 2008/98/EC, artikel 14: Klassificeringen av avfall som farligt avfall bör bland annat grundas på gemenskapslagstiftningen om kemikalier, framför allt klassificeringen av beredningar som farliga, inbegripet de gränsvärden för koncentration som används för detta.

6 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Klassificering H14 miljöfarliga egenskaper med stöd av CLP  Avfall kan betraktas som en blandning av kemiska ämnen  1) Summering Om de ämnen som ingår i avfallet (mer än 0,1 %) är kända så kan man använda CLP:s regler för att summera de miljöfarliga egenskaper. Förslag på hur man skall göra detta finns i flera rapporter från Avfall Sverige, Värmeforsk samt på NV:s hemsida  2) Addition Man kan lösa/laka ämnet i vatten och beräkna additiva farliga egenskaper för de lösta ämnena om man har kännedom om toxiska effekter  3) Biotest Man kan lösa/laka ämnet i vatten och undersöka lakvattnets egenskaper med biotest (endast akvatiska tester i CLP)

7 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Fördelar och nackdelar med olika kalssificeringsmetoder

8 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Klassificering av ekotox utifrån totalhalt (summering)  Förslag på hur man skall göra detta finns i flera rapporter från Avfall Sverige, Värmeforsk samt på NV:s hemsida  Kritiken: inte anpassade till metaller, exempelvis spårmetaller som koppar och zink. Effekten av detta är att metallföreningar ofta får en ”felaktig” klassificering i förhållande till vad deras egenskaper i en verklig situation motiverar.

9 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Leachate Klassificering med biotest Skaktest Recirkulationstest pH statiskt test pH?L/S?Tid? Partikel- storlek? Bakterie Microtox Alg P. subcapitata Alg Ceramium tenucorene Kräftdjur Nitocra spinipes Fisk embryo Danio reio För- behandling Avfall Laktest Lakvatten Biotest Kemisk analys För- behandling Kemisk analys

10 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Testdesign FAKTORER ATT ÖVERVÄGA  Lakförhållanden –Val av pH, partikelstorlek, tid och L/S? –Laktest? –Kompatibelt med efterföljande ekotoxicitetstester? –Rekommendationer i lagstiftning och standarder?  Ecotoxicitetstest – arter/endpoints –Terrestra vs akvatiska tester? –Akuta vs kroniska? –Sötvatten vs marina arter? Skaktest pH statiskt test

11 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Ekotoxtestning av asklakvatten BenämningAsktypUrsprungBränsleÅlder A SlaggrusHögdalenHushållsavfallca 3 mån B Stabiliserad flygaskaHögdalenHushållsavfallca 1 år C Färsk flygaskaHögdalenHushållsavfallFärsk D FlygaskaTelge ÅtervinningVerksamhetsavfall> 3 år E Blandaska – flyg- och bottenaska Telge ÅtervinningVerksamhetsavfall> 4 år F FlygaskaBristaBiobränsle< 1 mån G SlaggrusTekniska VerkenHushållsavfall> 15 år H TorvflygaskaUppsalaTorvFärsk/ åldrad ISlaggrusUppsalaHushållsavfall/ verksamhetsavfall 3-6 mån

12 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Farobedömning baserat på totalhalt Bidrag till farokvot Cu Pb Zn 0% 20% 40% 60% 80% 100% CuPbZn Summa farokvot 0,01 0,1 1 10 MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

13 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Akut toxicitet (N. Spinipes) MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

14 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Subkronisk toxicitet (N. Spinipes) MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

15 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash

16 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash TI=Koncentration i lakvatten/EC50

17 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Vad orsakade observerad toxicitet? Akut toxicitet N.spinipes MSWI bottom ash MSWI fly ash MSWI bottom/ fly ash mixture Stabilized MSWI fly ash MSWI bottom ash Biofuel fly ash Peat fly ash MSWI bottom ash TI=Koncentration i lakvatten/EC50 Risk för felklassificering pga toxisk effekt av Ca and K

18 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Vad orsakade observerad toxicitet? Subkronisk toxicitet N.spinipes Ash 1 (NOEC =1.3% eluate) Ash 2 (NOEC = 1.3% eluate) Ash 3 (NOEC = 0.5% eluate) Ash 4 (NOEC = >50% eluate) Ash 5 (NOEC = 20% eluate) Ash 6 (NOEC = 8% eluate) Ash 7 (NOEC = 8% eluate) Ash 8 (NOEC = 8% eluate) Ash 9 (NOEC =20% eluate) HQ (sub)chronic Zn0.000120.210.0290.00980.0120.0010.00190.000670.0017 Cu0.00310.130.000170.150.0370.00490.40.00130.0033 K0.0111.40.190.23.2 0.156.20.34 Ca0.00720.350.161.90.560.830.220.0481 Al6.20.00130.000320.161.80.718.90.730.082 Pb0.0000240.360.280.000370.110.00030.00110.0000590.0081 Kunskap om testorganismerna viktigt Kombination av biologiska och kemiska tester behövs

19 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Framtid: Testa mer utspädda lösningar  För klassificering i CLP används L/S 10 000 – 1000 000  För avfall vanligt med L/S 0,1 – 10  Ökat L/S ger –harmonisering med CLP –risk för felklassificering minskar (Ca, K, Al)  Vi har testat L/S 1000 för slaggrus L/S 1000 pH 7 pH static test Algea Ceramium tenucorene Crustacea n Nitocra spinipes Ash MSWI bottom ash L/S1000 pH7 Acute test N. spinipes (LC50) > 90 % Subchronic test N. spinipes (NOEC) > 50 % Subchronic test C. tenuicorne (EC50) 11.7 %

20 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Slutsatser  Är askor ekotoxiska? –Under vissa förutsättningar...  Ska askor klassificeras som ekotoxiska –Nja, beror på vilka koncentrationsgränser och testmetoder som antas av EC  Ska ni biotesta era askor? –Inte primärt, men om osäkerhet råder vid användning av beräkningsmodeller kan det vara  Behövs fortsatt utveckling av testmetoder för risk och faroklassificering

21 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Tack för er uppmärksamhet! …och tack till: Värmeforsk Avfall Sverige Svenska Energiaskor SYSAV Telge Energi SÖRAB Naturvårdsverket FORTUM

22 Aktuellt inom energiåtervinning Kristian Hemström, 2012-03-21 Rapporter -AS 2008:16. Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen – Förslag till biotestbatteri för klassificering av farligt avfall – Ekotoxikologisk testning med bakterie, alg, kräftdjur och fiskembryo. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Bengtsson B-E, Breitholtz M. -AS U2009:23. Uppföljning till projektet ”Metodik för klassificering av H14- kriteriet i Avfallsförordningen. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Bengtsson B-E, Breitholtz M. -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No 1092. 2009. Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen. Stiernström S, Hemström K, Wik O, Carlsson G, Breitholtz M. -NV 2011. Förslag till biotestbaserade gränsvärden för klassning av avfall som ekotoxiskt enligt avfallsförordningen. Breitholtz M, Bengtsson B-E, Wik O, Hemström K http://www.naturvardsverket.se/upload/10_Forskning/2011/klassning_avfall.pdf. http://www.naturvardsverket.se/upload/10_Forskning/2011/klassning_avfall.pdf -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No 1197. 2011. Inverkan av laktestförhållanden, samt antagonistiska och ekotoxiska effekter av makroelement vid avfallsklassificering av askor. Wik O, Breitholtz M, Hemström K, Linde M, Stiernström S -Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor No 1208. 2012. Askor – Långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker. Breitholtz M, Linde M, Enell A, Wik O


Ladda ner ppt "Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik."

Liknande presentationer


Google-annonser