Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

CELLBIOLOGI. KEMI:kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr.,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "CELLBIOLOGI. KEMI:kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr.,"— Presentationens avskrift:

1 CELLBIOLOGI

2 KEMI:kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr., kloropl., peroxisomer cellytan FÖRKUNSKAPER

3 CELLBIOLOGI VÄVNADER CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE CELLSIGNALERING CELLKÄRNAN CELLDELNING CANCER DIFFERENTIERING

4 Allmän information Kurslitteratur: ’The Cell, a molecular approach’ Cooper och Hausman kap. 8, 11, 13, 14, 15 av kap. 12 ingår sid av kap. 7 ingår bara nedre halva sid. 314 samt fig Föreläsningar: 8 dubbeltimmar Sissela Liljeqvist för frågor:

5 Läsanvisning Ons 17 jan vävnader s (= del av kap 12) Tor 18 jan cytoskelett, cellrörelse kap. 11 Fre 19 jan cellsignalering kap. 13 Tis 23 jan cellkärnan kap. 8 Tor 25 jan celldelning - mitos kap. 14 samt sid. 474 Fre 26 jan cellcykelreglering kap. 14 samt sid. 314 Tis 30 jan cancer kap. 15 samt sid Tor 1 feb meios, differentiering, stamceller sid samt sid

6 Schema 2007 Ons 17 jan10:00-12:00 FD5 Tor 18 jan13:00-15:00 FD5 Fre 19 jan10:00-12:00 K2 Tis 23 jan10:00-12:00 FD5 Tor 25 jan13:00-15:00 FD5 Fre 26 jan10:00-12:00 K1 Tis 30 jan10:00-12:00 FD5 Tor 1 feb 13:00-15:00 FD5

7 VÄVNADER

8 Föreläsningsinnehåll Organ och vävnader Bindväv, eptielial vävnad Cellvägg Extracellulärmatrix Cell-matrix bindning Cell-cell bindning

9 människor organ vävnader celler

10 ORGAN Olika slags vävnader i en organiserad struktur VÄVNADER Organiserad struktur av celler och extracellulärmatrix Ex: bindväv, epitelial vävnad, muskelvävnad, nervvävnad, blod, lymfoid vävnad

11 Vävnadernas struktur Bestäms/påverkas av de ingående cellerna Enstaka vävnader kan regenereras/läka och remodelleras (benbrott, skavsår etc.) Bindvävsomvandling vid större skada

12 Bindväv Få celler och stor andel extracellulär matrix Ex. ben, brosk, senor, hud Funktion: draghållfasthet, hårdhet kemisk och mekanisk motståndskraft, stötdämpning, utfyllnad, flexibilitet,

13 Bindvävens olika celltyper

14 Epitelvävnad Epitelceller är polariserade och sitter på basal laminae Täcker alla kroppens yttre och inre ytor

15 Cellvägg Bakterier, alger, svampar och växter Cellväggen en del av cellerna Mekaniskt stöd och viktig för cellernas egenskaper och funktion

16 Bakteriella cellväggar

17 Peptidoglykan Linjär polysackarid Omväxlande NAG ( N-acetylglucosamin ) och NAM ( N-acetylmyramic acid ) enheter länkade med  1-4 glykosidbindning Parallella kedjor korslänkade med tetrapeptider

18 Peptidoglykan från E. coli

19

20 Cellvägg hos eukaryoter Polysackarider som cellerna själva syntetiserar Kitin – NAG-polymer - huvudsakliga beståndsdelen i svampars cellvägg Cellulosa – glukospolymer – i växters cellvägg Cellulosamikrofibriller

21 Växtcellvägg Cellulosahemicellulosa pektin grenad polysackarid negativ laddn vätebindning till cellulosa Ca2+ binder vatten

22 Primär cellvägg Växande celler syntetiserar primär cellvägg tunn och flexibel Lika delar cellulosa, hemicellulosa och pektin Slumpmässigt ordnade cellulosafibrer

23 Primär och sekundär cellvägg

24 Sekundär cellvägg Tjockare och stabilare Syntetiseras innanför primära cellväggen 50-80% cellulosa Saknar ofta pektin Lignin förstärker i trä Regelbunden riktning, olika i olika lager

25 Cellväggssyntes Hemicellulosa, pektin m.fl. syntetiseras i cellen och sekreteras Cellulosa tillverkas av cellulosasyntetas – enzymkomplex i plasmamembranet Cytoskelettet definierar riktningen på cellulosafibrillerna (och tillväxtriktning)

26 EXTRACELLULÄRMATRIX Många djurceller sekreterar proteiner och polysackarider bildar extracellulärmatrix som omger cellerna Binder ihop celler och vävnader

27 EXTRACELLULÄRMATRIX Hållfasta proteinfibrer i gel-liknande polysackaridrik grundsubstans Adhesionsproteiner Bindväv innehåller mycket extracell. matr. Basal laminae en typ av extracell. matr.

28 KOLLAGEN Fiber-protein Ger draghållfasthet åt bindväv Finns i alla multicellulära organismer Olika typer –Fibrillkollagen (typ I, II, III, V, XI) –Fibrill-associerat kollagen (typ IX, XII, XIV, XVI) –’nätverksbyggande’ (typ IV) i basal laminae –’anchoring filaments’ (typ VII) fäster basal laminae till underliggande bindväv

29 Kollagen - uppbyggnad Repetitiv aminosyrasekvens (Gly – X – Y) ’X’ är ofta prolin ’Y’ är ofta hydroxyprolin Kollagen bildar trippelhelix

30 Kollagen – syntes och assembly

31 ELASTIN Komponent i elastiska vävnader tillsammans med icke elastiska kollagenfibriller i lungor, kärlväggar etc ’gummiband’

32 Glukosaminoglykaner - GAG Ogrenade polysackaridkedjor Disackaridenheter Bildar hydrerad porös gel – fri diffusion av näringsämnen etc.

33 PROTEOGLYKANER GAG-kedjor kovalent bundna till ’core proteins’ (många olika finns) Motståndskraft mot kompression Volymsutfyllnad

34 Komplex av Aggrecan och Hyaluronan Aggrecan – En proteoglykan i broskvävnad Hyaluronan – den enda GAG som finns som enkel lång polysackaridkedja

35 ADHESIONSPROTEINER Länkar ihop komponenter av extracellulärmatrix Länkar ihop extracellulärmatrix med celler Fibronektin, Laminin, Entactin Integrin (se nästa fö.)

36 Fibronektin Dimer av två polypeptidkedjor (c:a 2500 aa) Korslänkar extracellulärmatrixkomponenter Binder extracellulärmatrix till celler (via integrin)

37 Fibronektin via integrin

38 Type III fibronectin repeat RGD-sekvens (Arg-Gly-Asp) Bindningsställe för celler Återfinns även på andra extra- cellulära matrix-proteiner

39 Laminin Adhesionsprotein Finns i basal laminae Kan bilda nätverksliknande proteinpolymerer Kan bilda nät-liknande komplex med kollagen IV, entactin

40 Laminin   

41 CELLFÖRBAND (cell junctions)

42 Olika typer av cellförband Cell-matrix bindningar Focal adhesions Hemidesmosomes Cell-cell bindningar Adherens junctions Desmosomes Tight junctions Gap junctions

43 CELL-MATRIX BINDNINGAR Integrin - receptor på ytan av cellerna Transmembrana proteoglykaner Olika matrixproteiner fibronektin, kollagen, laminin etc.

44 Integrin Binder till cytoskelettet Möjliggör kommunikation mellan cytoskelettet och extracellulärmatrix Kan aktivera intracellulära signalkaskader

45 Transmembran hetero-dimer (  och  –subenheter) Fler än 20 olika integriner Kan mediera cell-matrix interaktioner samt cell-cell interaktioner Integrin

46 Focal adhesion Aktinfilament Aktinbindande proteiner  -subenhet av integrin extracellulärmatrix

47 Hemidesmosom- Intermediärfilament Plectin  6  4 -integrin Laminin binder celler till basal laminae

48 Mekanisk spänning överförs från cellens cytoskelett till kollagen via integrin och fibronektin

49 Storskaliga ordnade strukturer Cell 1 sekreterar och orienterar extracellulär matrix (E.M) E.M når cell 2 och 3, som orienterar sitt cytoskelett efter E.M. Cell 2+3 sekreterar och orienterar E.M som når cell 4 o Extracellulär matrix kan vidarebefodra ordning från en cell till en annan

50 CELL-CELL BINDNINGAR Mycket viktiga för utveckling och funktion av multicellulära organismer Transienta – tex immuncellers samspel Stabila – ger vävnader fuktion och hållfasthet Adhesionsmolekyler –Selektin –Integrin –Ig superfamily (ICAMs, N-CAMs etc.) –Cadheriner

51 Selektin binder till kolhydrater på annan cell Övergående bindning mellan leukocyter (vita bk) och endotel eller trombocyter (blodplättar) L-selektin, E-selektin, P-selektin

52 Adhesionsmolekyler tillhörande Ig-superfamily ICAMs – intercellular adh. molecules Binder till integriner på annan cell Stabilare bindning än den mellan selektin – kolhydrater Heterofil och homofil interaktion

53 Adhesion mellan Leukocyter och Endotelceller

54 Cadherin Stabil förankring av celler i vävnader –Adherens junctions –desmosomer Homofil adhesion Förmedlar cell-cellbindning viktig för embryonalutveckling Undergrupper –Klassiska cadheriner –’fat-like cadherins’ –Seven transmembrane domains cadherins

55 Adherens Junctions

56 Desmosom ( Linked to caherings via plakophilin and plakoglobin)

57 Tight junctions Två funktioner –Lås mellan celler – hindrar passage av molekyler genom epitelcellslager –Skiljer plasmamembranets apikala delar från basala delarna –Hålls på plats av actin cytoskelettet (via zonula occludens protein link)

58 Tight junctions Proteinnätverk – runt hela cellen Transmembrana regioner på grannceller interagerar –Occludin –Claudin –JAM (junctional adhesion molecule)

59 Tight Junctions

60 Junctional complex

61 Gap junctions Öppna kanaler Joner och små molekyler passerar Metabol och elektrisk aktivitet kan föras vidare från cell till cell Connexiner – 6 st bildar en por Plasmamembran från två celler hålls isär av connexinernas extracellulära delar = ’gap’ bildas

62 Sammanfattning Organ och vävnader Bindväv, epitel Cellvägg – bakterier, växter Extracellulärmatrix –Kollagen –Elastin –GAG / proteoglykaner –adhesionsproteiner Cell-matrix binding –Integrin –Focal adhesion –Hemidesmosom Cell-cell bindning –Adhesionsmolekyler –Adherens junctions –Desmosomes –Tight junctions –Gap junctions


Ladda ner ppt "CELLBIOLOGI. KEMI:kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr.,"

Liknande presentationer


Google-annonser