Nätverket ”Minskad klimatpåverkan från engångsmaterial” Gemensamt arbete för klimatsmarta produktval och upphandling Sara Richert, miljöcontroller Örebro.

En presentation över ämnet: "Nätverket ”Minskad klimatpåverkan från engångsmaterial” Gemensamt arbete för klimatsmarta produktval och upphandling Sara Richert, miljöcontroller Örebro."— Presentationens avskrift:

1 Nätverket ”Minskad klimatpåverkan från engångsmaterial” Gemensamt arbete för klimatsmarta produktval och upphandling Sara Richert, miljöcontroller Örebro läns landsting Är miljöekonom och arbetar på landstingets ledningskansli. Främst med planering och uppföljning, stöd till förvaltningarna kring miljö, upphandlingsfrågor och engångsmaterial. Jag vet att ni säkert är relativt insatta i klimatfrågan, men jag tänker börja med ett lite större perspektiv för att ni ska få samma utgångspunkt som alla medarbetare på kliniken. 1

2 Nätverket under 2013 Liten arbetsgrupp med Varuförsörjningen, SLL och Region Skåne Informationsspridning och erfarenhetsutbyte på Projectplace Diskussioner på NÄMIL, LMC, leverantörsdialog

3 Många vägar till minskad klimatpåverkan
Från engångs- till flergångsprodukter Mindre materialförbrukning genom ändrade rutiner Materialeffektivare produkter Större del förnybart material i produkter och förpackningar Effektivare förpackningar Ökad återvinningsbarhet hos produkterna

4 Arbetsgruppen - exempel på åtgärder
SLL: Plockanalys, leverantörshearing Region Skåne: Klimatkartläggning, CLIRE ÖLL/Varuförsörjningen: Livscykelanalyser, ”klimatlista”

5 Stockholm läns landsting: Plockanalys avfall 2012
5

6 SLL: Förbättra avfallshanteringen
Hållbar hantering av plast från sjukvården Vad kan återvinnas idag? Utvecklingsbehov? Samverkan krävs för att skapa mer återvinningsbara förpacknings- och produktflöden Delta i projekt B! 6

7 SLL: Hearing - papper och plastvaror
En plastkasse av grön polyeten minskar koldioxidutsläppen med procent jämfört med en vanlig kasse >1000 ton CO2/år 7

8 Region Skåne: Fördelning av CO2 utsläpp för olika områden 2011 (exkl kollektivtrafik)
Patientmåltider Materialanvändning 8

9 Region Skåne: Klimatbelastning - 10 grupper
9

10 Örebro läns landsting: Jämförelse skålset
Engångs skålset som kastas efter en användning Flergångs skålset i metall som steriliseras All miljöpåverkan är inkluderad, från vaggan till graven

11 Örebro läns landsting: Skålarnas klimatpåverkan per användningstillfälle

12 Örebro läns landsting: Engångstextil – tre olika material
1) Packskynke av 100% cellulosa 2) Packskynke av akrylatförstärkt cellulosa 3) Packskynke av SMS (polypropen) Vi kan idag se en tydlig trend mot mer sk “SMS-material”. Materialkonsulenterna inom landstinget undrade om detta material var bättre eller sämre för miljön, så vi lät göra en studie av dessa tre olika material. (de två första är de “gamla” materialen, ett enkelt och ett lite starkare material) Målen med studien var: Att jämföra två alternativa engångsmaterial för operationsverksamhet, i form av så kallade packskynken Frågeställning: är cellulosabaserat material miljömässigt bättre än SMS (polypropen) ur ett livscykelperspektiv? Funktionell enhet: ”en inpackning med packskynke” Slutsats: SMS-materialet har 5,2 ggr större klimatpåverkan än packskynket gjort av 100% cellulosa, och 2,6 ggr större klimatpåverkan än packskynket gjort av akrylatförstärkt cellulosa. Klimatpåverkan är räknad som fossilt koldioxid som orsakar nettoutsläpp till atmosfären 12

13 Örebro läns landsting: Jämförelse packskynken – gram CO2 per användningstillfälle
Den totala klimatpåverkan är 230 g koldioxidekvivalenter för SMS-packskynket, 221 g för impregnerad cellulosa och 180 g för 100 % cellulosa. Skillnaden är knappt markant men ändå ger rangordningen en indikation på miljöprestanda, den slutsatsen stärks när vi tittar närmare på andel biogen koldioxid. Framställning och i sin tur resthantering av material dominerar stort inom klimatpåverkan för alla packskynken. Transporter står för ca. 10 % för lika men resthanteringen visade sig bidra med betydlig del av klimatpåverkan. En mer detaljerad information processernas bidrag till klimatpåverkan finns i kapitel med scenario på ändrad resthantering. Om vi antar att cellulosabaserade packskynken kommer från en hållbart brukad resurs beräknas kolinnehållet biomaterialet tar upp under tillväxten vara biogen. I figur 18 visas klimatpåverkan med hänsyn till det biogena kolomloppet. Där syns väldigt tydligt att merparten av koldioxid utsläppen under livscykeln för cellulosabaserade packskynken kommer från biomassa och med hänsyn till det ökar skillnaden mellan de olika packskynkenas miljöprestanda. 13

14 Nätverkets arbete under 2013
Arbetsmöten via web och fysiskt Leverantörsdialog gav idéer och förbättringsförslag Sammanfattning + filmer + input till handlingsplan Projectplace – öppet för alla och bygger på delaktighet Alla lägger upp analyser, rapporter, kartläggningar Erfarenhetsutbyte från upphandlingar Listan kommuniceras till ÖLLs verksamheter. Viktigare att ändra attityder och arbetssätt än att välja exakt ”rätt” produkter att arbeta med. Listan revideras årligen, och vi kommer också att ställa upphandlingskrav utöver denna.

15 Vi delar kunskap på ”Projectplace”

16 Aktuellt inför 2014… Klimatneutrala produkter
Innovationsupphandling – biopolymerer Framtagande av PCR:er Samordning av upphandlingsplaner och klimatkrav Utveckling av Projectplace Nätverkets fortsatta utveckling? Listan kommuniceras till ÖLLs verksamheter. Viktigare att ändra attityder och arbetssätt än att välja exakt ”rätt” produkter att arbeta med. Listan revideras årligen, och vi kommer också att ställa upphandlingskrav utöver denna.