Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Stugsund fd impregnering, Söderhamn Fd impregneringsanläggning med kreosot och CCA. Heterogen spridningsbild med PAH, arsenik och kisaska Förorening i.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Stugsund fd impregnering, Söderhamn Fd impregneringsanläggning med kreosot och CCA. Heterogen spridningsbild med PAH, arsenik och kisaska Förorening i."— Presentationens avskrift:

1 Stugsund fd impregnering, Söderhamn Fd impregneringsanläggning med kreosot och CCA. Heterogen spridningsbild med PAH, arsenik och kisaska Förorening i mark, grundvatten, sediment

2

3

4 Historik – stolpimpregnering Stugsund Kreosotimpregnering 1937 till 1997 Störst under och 1960-talet Under 1980-talet cirka m3/år Impregnering med CCA-medel 1972 – 2002 Under 1980-talet cirka m3/år Verksamheten i konkurs 2002

5 5 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

6 Övergripande åtgärdsmål Att åtgärder vidtas på sådant sätt att området kan nyttjas av kommande generationer utan risk att föroreningarna påverkar hälsan och vattenmiljön eller sprids vidare i fjärden. Saneringsåtgärden och områdets användning ska samplaneras så att ett kostnadseffektivt alternativ som möjliggör bostäder väljs.

7 7 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

8 Frågeställningar i huvudstudien Hur ser föroreningssituationen ut i mark, grundvatten, ytvatten och sediment? Vilka miljö- och hälsorisker finns inom undersökningsområdet och i närliggande sedimentområden? Vilket behov av riskreduktion föreligger? Vilka geotekniska förutsättningar och begränsningar finns? Vilka åtgärdsalternativ kan reducera riskerna till en acceptabel nivå? Vilken efterbehandlingsåtgärd är den mest lämpliga ur hälso- och miljömässig, teknisk och socioekonomisk synvinkel? Vilka mätbara åtgärdsmål föreslås?

9 Undersökningar Jord Provtagning och analys i 300 punkter Tillgänglighetstest – metaller, 3 prov Skaktest – metaller, 5 prov Materialsammansättning, 6 prover Förekomst av tjärasfalt, 3 prov Grundvatten Provtagning och analys, 17 prover Fjärdens påverkan på grundvattennivån inom området – divers Sediment Provtagning och analys i 80 punkter Bottenfaunaundersökning (art- och individrikedom) 11 punkter Microtoxtest (akuttox), 4 prov Ekotoxikologisk test med Hyaella azteka., 6 prov Ytvatten (Söderhamnsfjärden) Passiv provtagning (4 veckor) map löst PAH, 5 punkter Geotekniska undersökningar Sondering och provtagning i 64 punkter, Stabilitetsutredning, jordlagerförhållande Inventering befintlig kaj

10 Föroreningssituation 1 Förorening i mark, sediment och grundvatten Huvudsakligen PAH och arsenik. Krom, koppar och oljekolväten förekommer ställvis Kisaska, som tillförts som utfyllnad, bidrar med tungmetaller Föroreningarna förekommer både enskilt och tillsammans och utbredningen är heterogen

11 Arsenik i jord

12 Föroreningssituation - mark Högsta halterna av arsenik och PAH vid mobila kreosotimpregneringsverket samt stationära CCA-anläggningen Stor föroreningsutbredning kring stationära kreosotimpregneringsverket samt i centrala och östra delarna av lagringsområdet I de västra delarna av området är halterna lägre Fyllningen beräknas innehålla ca 9 ton arsenik och ton PAH Fastigheten har delats upp i 4 delområden med avseende på föroreningsgrad samt de förorenade massornas sammansättning.

13 Delområde 1 Kreosotcistern samt tappstation och, pumpledning. Area är cirka m2. Fyllning bestående av 2 m grusig sand på lerig siltig gyttja (tidigare havsbotten). Relativt låg föroreningsgrad. Cirka 1000 m3 klarar ej kriterierna för rekreationsmark. Mängden föroreningar har beräknats till 110 kg arsenik och 290 kg PAH.

14 Delområde 2 Mobila kreosotimpregneringsverket samt stationära CCA- anläggningen. Area cirka m2. Fyllning bestående av grusig sand ned till varierande djup, 1-5 m. Inslag av grövre fyllning och sprängsten cirka 40%. Mycket höga halter av arsenik och PAH, ökar med djupet. Cirka m3 massor klarar ej kriterierna för rekreationsmark. Mängden föroreningar har beräknats till kg arsenik och kg PAH varav 600 kg arsenik och 1500 kg PAH under 2 m djup. Inom detta område finns även föroreningar djupare än 2 m, vilket medför särskilda svårigheter att åtgärda eftersom dessa ligger under både havs- och grundvattenytan.

15 Delområde 3 Stationära kreosotimpregneringsverket samt upplagsyta. Area cirka m2. 0,5 – 2 m blockig och grusig sandig fyllning på berg eller lerbotten (gammal sjöbotten). Höga halter arsenik och PAH. Cirka m3 massor klarar ej kriterierna för rekreationsmark. Mängden föroreningar har beräknats till kg arsenik och kg PAH.

16 Delområde 4 Upplags- och verksamhetsyta. Area cirka m m blockig och grusig sandig fyllning på lerbotten/berg. Medelhöga halter av PAH och arsenik. Cirka m3 massor klarar ej kriterierna för rekreationsmark. Mängden föroreningar har beräknats till 520 kg arsenik och kg PAH.

17 Föroreningssituation - sediment Sedimenten är påverkade jämfört med nationella och regionala bakgrundshalter. PAH förekommer i fri fas och mycket höga halter i anslutning till CCA-impregneringen. Höga halter förekommer också i anslutning till den rivna cisternen för kreosotlagring och norr om den tidigare stationära kreosot- anläggningen. De mest förorenade områdena utgör sammanlagt en area av ca m2 och beräknas innehålla cirka ett ton PAH- föreningar. De högsta föroreningshalterna har påträffats på sedimentnivåer som motsvarar tiden för CCA- och kreosotimpregnering. Lägre uppmätta halter i ytligt sediment tyder på en minskad belastning under senare år.

18 Transport och spridning Föroreningarna har uppmätts i grundvatten och visar en pågående transport mot Söderhamnsfjärden. Transporten till recipienten bedöms i dagsläget vara relativt låg, men kommer med tanke på de stora föroreningsmängderna att fortgå under mycket lång tid om inga åtgärder vidtas. I dagsläget sker överlagring av sediment med lägre föroreningshalter. De bottenlevande organismernas exponering kommer därmed att minska successivt även om inga åtgärder vidtas inom landområdet. Högre vattenflöden, mer frekventa extrema vädersituationer samt ökad eller förändrad båttrafik kan motverka den fortsatta överlagringen. Muddring och arbeten i strandlinjen kan också medföra en stor risk för föroreningsspridning. Stor rasrisk längs strandlinje och kajer. Ras kan därmed leda till stor spridning av föreningar till Söderhamns­fjärden.

19 19 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

20 Skyddsobjekt - hälsa Mark Ytligt förekommande föroreningar kan medföra hälsorisker på kort och lång sikt genom exponering via inandning av damm, intag av jord och hudkontakt. Behov av riskreducerande åtgärder finns med dagens nyttjande. Förändrat nyttjande som ökar vistelsetider och antalet exponeringsvägar medför större risker och ett ytterligare behov av riskreduktion. Sediment Risk kan inte uteslutas vid upprepad hudkontakt eller ofrivilligt intag av sediment. Olägenheter i form av stark lukt samt synlig förorening kan förekomma även under de nivåer som utgör en hälsorisk. Vid en utveckling av området för rekreations- eller bostadsändamål, ökar sannolikheten för kontakt med föroreningar i sedimenten. Ytvatten Föroreningar i ytvatten är låga och bedöms inte utgöra en risk vid bad med eventuella kallsupar nu eller i framtiden.

21 Skyddsobjekt - miljö Inom området Miljöns skyddsvärde bedöms som lågt eftersom fysiska förutsättningarna för flora och fauna är dåliga inom industriområdet. De höga föroreningshalterna försämrar växtmöjligheterna ytterligare. Föroreningsnivån kan medföra en risk för djur som tillfälligt vistas inom området. Vid en utveckling av området kommer högre krav att ställas på växtlighet och markfauna i området. Miljö i omgivningarna Söderhamnsfjärdens sediment är belastade och halterna ligger över nationella bakgrundshalter för sediment. Risker för sedimentlevande organismer kan ej uteslutas vid PAH-halter över 50 mg/kg TS och störningar kan påvisas vid halter över 400 mg/kg TS. Miljörisker kopplade till uppmätta och beräknade halter i ytvatten bedöms som små, men lokala miljöeffekter i nära anslutning till impregneringsområdet kan inte kan uteslutas.

22 Förslag till acceptabla maxhalter för förorenad jord (mg/kg TS) för olika typer av markanvändning. Den dimensionerande exponeringsvägen redovisas för de riktvärden där hälsorisker är styrande (is=jord, du=hud, iv=ånga inomhus, ow=ånga utomhus, id=damm, iw=dricksvatten, gw = grund­vatten, ig=intag grönsaker). Resterande riktvärden styrs av skydd för miljön inom området (normal stil) eller bakgrundshalten (b). Ämne Acceptabla maxhalterBakgrundshalterGenerella riktvärden Bostadsmark ytlig mark (0 – 1 m) B1 Bostadsmark djup mark (1 - 2 m) B2 Rekreation ytlig mark (0 – 1 m) R1 Rekreation djup mark (1 – 2 m) R2 Söderhamn [1] [1] Park NV 4889 KM NV 4639 Arsenik10 (b) [2][2] 10 (b) 40215(b) Bly (gw) Kadmium4 (ig)126 0,30,4 (gw) Koppar Krom Zink PAH canc. [3] [3] 3 (ig)11 (ig) ,3 (ig) PAH övr.11 (iv)16 (iv) [1] [1] Bakgrundshalterna är medelhalter (n=50) för rostjord (B1-horisont) från skogsmark i Söderhamns kommun (Skog och Miljö, rapport 12, 2002). [2] [2] Värdet för arsenik är uppjusterat till generella bakgrundshalter i den naturliga miljön i Sverige. [3] [3] De platsspecifika riktvärdena för cancerogena och övriga PAH:er är viktade riktvärden d.v.s. hänsyn har tagits till fördelningen av ingående PAH:er på platsen. Beräknade platsspecifika riktvärden

23 Behov av riskreduktion - landområdet Landområdet Behov reducera föroreningshalterna ned till 2 m djup för att minska miljö- och hälsomässig risk på kort och lång sikt Behov minska riskerna för ras och skred i strandnära områden för att reducera spridningsrisken. Platsspecifika acceptabla resthalter har beräknats för bostäder (B) samt rekreation (R) Beräknade platsspecifika acceptabla resthalter föreslås som mätbara åtgärdsmål. Källtermsreduktionen leder till att den redan i dagsläget låga belastningen sjunker och särskilda mätbara åtgärdsmål för uppföljning av den långsiktiga belastningen på recipienten bedöms inte relevant.

24 Behov av riskreduktion - sediment För sediment finns behov att reducera kort- och långsiktiga miljörisker i områden där föroreningshalterna i sediment överskrider cirka 50 mg PAH 16/kg TS. Om detta mål, i kombination med åtgärder som reducerar föroreningskoncentrationerna och mängderna inom landområdet, uppfylls bedöms riskerna för människors hälsa att vara försumbara och framtida miljörisker kopplade till händelser som ökar den partikulära spridningen vara kraftigt reducerade.

25 25 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

26 Åtgärdsutredning – landområdet För landområdet ett antal alternativ baserade på kombinationer av nedan grundläggande tekniker : 1.Urgrävning med påföljande gallring/siktning samt omhändertagande av förorenade massor på extern anläggning. Renade massor samt massor med måttlig föroreningsgrad nyttjas för återfyllning/täckning. 2.Urgrävning och behandling som ovan med skillnad att jordtvätt görs på plats. 3.Övertäckning i syfte att minska risken för direktexponering. För varje alternativ har nyttjande som bostadsmark resp rekreationsmark samt åtgärd av djupt liggande massor studerats, totalt 14 åtgärdsalternativ.

27 2 m över bef markyta Påförda massor 1 m över bef markyta Påförda massor Befintlig markyta Extern anläggning Behandling på platsen 1 m under bef markyta 2 m under bef markyta NollU1U2T1T2

28 Åtgärdsutredning – sedimentområdet Två åtgärdsalterantiv med olika ambitionsnivåer avseende kvarlämnade föroreningshalter i sediment har utretts. Åtgärder innefattar grävmuddring innanför tätskärm, avvattning och deponering av förorenade massor. 1.Åtgärdsmål S1 – 1000 mg/kg TS 2.Åtgärdsmål S2 – 50 mg/kg TS

29 ArsenikPAH-cPAH-ö [kg][%][kg][%][kg][%] Befintlig mängd % % % Källtermsreduktion U1-B % % % U2-B % % % U1D-B % % % U2D-B % % % T1-B % % % T1D-B % % % T % % % T2D % % % Reduktion av föroreningsmängd – åtgärdsalternativ för nyttjande som bostadsmark

30 Reduktion av föroreningsmängd – åtgärdsalternativ för nyttjande som rekreationsmark ArsenikPAH-cPAH-ö [kg][%][kg][%][kg][%] Befintlig mängd % % % Källtermsreduktion U1-R % % % U2-R % % % U1D-R % % % U2D-R % % % T1-R % % % T1D-R % % % T % % % T2D % % %

31 Reduktion av föroreningsmängd – åtgärdsalternativ för sedimentområdet ArsenikPAH16 [kg][%][kg][%] Befintlig mängd*50100 % % S % S %

32 32 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

33 Värderingsparametrar Uppfyllelse av åtgärdsmål Källtermsreduktion Omgivningspåverkan (Söderhamnsfjärden under åtgärd) Olägenheter under åtgärd (buller, lukt, damning) Schaktvolym Transporter (CO 2 -belastning) Naturresurser (behov av återfyllnadsmassor) Teknisk svårighet Restriktioner efter genomförd åtgärd Nationella miljömål Söderhamns kommuns intressen Kostnad (Mkr)

34 Alt.Mål- uppfyllelse Käll term Omgiv- ning Oläg enhet Trans- port Natur- resurs Schakt TeknikRestri ktion Nation ella Söder hamn Kost- nad 0-alt.Nejxxxxxxxxxx1 U1BJa U1RJa U1DBJa U1DRJa U2BJa U2RJa U2DBJa U2DRJa T1BJa T1RJa T1DBJa T1DRJa T2Ja T2DJa Resultat av värdering

35 Värderingar €Bostadsmark 10 Mkr dyrare än rekreationsmark €Hantera djupt liggande förorening = 8 Mkr €Täckning 8-23 Mkr billigare än urgrävning €Behandling på plats 6 Mkr billigare än extern behandling NV och kommunen ej beredd stå för merkostnaden för bostadsmark Schakt på djupet motiveras av minskad framtida belastning Lokal jordtvätt ”osäker” varför externt alternativ förordas Alternativ U1DR väljs Alternativet uppfyller krav för rekreation och ger hög riskreduktion med tekniskt väl beprövade metoder Alternativet möjliggör för framtida bostadsexploatering varvid exploatören tar merkostnaden för ytterligare riskreducering.

36 Övergripande åtgärdsmål Att åtgärder vidtas på sådant sätt att området kan nyttjas av kommande generationer utan risk att föroreningarna påverkar hälsan och vattenmiljön eller sprids vidare i fjärden. Saneringsåtgärden och områdets användning ska samplaneras så att ett kostnadseffektivt alternativ som möjliggör bostäder väljs.

37 37 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen

38 Mätbara åtgärdsmål Beräknade acceptabla resthalter för skydd av hälsa och miljö inom området ska uppfyllas. Reduktionen av totala föroreningsförekomsten leder till att den redan i dagsläget låga belastningen sjunker och särskilda mätbara åtgärdsmål för uppföljning av den långsiktiga belastningen på recipienten bedöms inte relevant. Mäts som halt i selektiv efterbehandlingsvolym om m3 eller motsvarande. Resthalter i schaktbotten och –vägg kontrolleras. För sediment föreslås ett åtgärdsmål på 50 mg PAH16/kg TS inom beskrivna åtgärdsområden. Resthalter kontrolleras.

39 Mera Stugsund… Läs mer och hämta hem rapporter mm på: Eller kontakta mig… Gustaf Sjölund WSP Umeå Tel


Ladda ner ppt "Stugsund fd impregnering, Söderhamn Fd impregneringsanläggning med kreosot och CCA. Heterogen spridningsbild med PAH, arsenik och kisaska Förorening i."

Liknande presentationer


Google-annonser