Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till."— Presentationens avskrift:

1 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till den 21/3 och 29/3: Kapitel 4) Vad är lönsamhet? Vad bidrar till lönsamhet? Hur gör man om det ändå gått snett? Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten Övning; Ledig kapacitet, trång sektion, produktval, nedläggning Utdelning uppgifter till 22/3 + 30/3 (a + b) (Ö: 5:1 – 5:4)

2 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G762 Räntabilitet på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK + % Ränta S x S TK Ett normalt sätt att beräkna lönsamhet/avkastning

3 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G763 Vad bidrar till utvecklingen av (o-)lönsamhet? Optimal lönsamhet för hela ”systemet” genom rätt matchning KOMPONENT – PRODUKT – SEGMENT - MARKNAD Rätt optimering av bidraget per produkt (- segment) ger optimal EFFEKTIVITET i produktionssystemet Optimal lönsamhet eller bidrag per produktsegment Marginalkostnad/marginalnytta

4 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G764 TOTALANALYS: Frågorna igen: Vad Du måste veta om Ditt företag! Vad det är för företag. Vad man använder för information för att styra företaget; vilken styrmodell? Vem är den ”legitime ekonomen” och vem styr skutan? Vad är mest intressant; resultatet eller likviditeten´? Vilket är viktigast ; ”Ex ante” eller ”Ex post”

5 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G765 Vad det är för företag och vad som är viktigt att fokusera i totalanalysen Tjänsteföretaget: Servicen, kvalitén? Handelsföretaget: Volymen? Priset? Tillverkande företaget: Teknologin? Stort, litet? Marknad? Segment? Organisationsmodellen? Process? BU?

6 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G766 Lönsamhetsbedömningen BIDRAGSANALYSEN indikerar… Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten; d v s vid ledig kapacitet, trång sektion, produktvalet, nedläggningsbeslut? Hur gör man om det ändå gått snett?

7 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G767 Lönsamhetsmetoden …med Bidragsanalys och Bidragskalkyl

8 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G768 Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ? En extrem kurvanalytiker

9 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G eller ? Effektiv produktion eller fel i prissättningen? Ökad lönsamhet eller bidrag per ? Pris/bidrag per ?

10 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7610 Lönsamhetsmetoden med bidragsanalys Vid bidragsanalysen fastställs kostnadsbärarens möjliga intäkter. Dessa ställs mot särkostnaderna för de olika kostnadsbärarna. Kausaliteten är stark. Men vilken? Bidragsanalysen är beslutsorienterad!

11 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7611 Bidragskalkylering bygger alltså först på en analys… Varför kostar inrikes ”standby” på flyget ca 250 kr? Varför är det billigare att åka X2000 mitt på dagen jämfört med på morgonen? Varför är det billigare att bo på hotell på helgerna?

12 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7612 Kan företag sätta priser helt fritt? Är fri prissättning tillåten i alla former? Får företag samarbeta hur de vill? Får vi samarbeta om hur hur mycket vi skall producera? Får vi samarbeta om vilka priser vi skall sätta? Får vi sätta hur högt pris vi vill? Får vi sänka priset för att eliminera konkurrenter?

13 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7613 Produktionskarteller är förbjudna! Priskarteller är förbjudna! Prisdumpning är förbjudet! Hur efterlevs detta?

14 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7614 Om ett företag sätter priser som understiger särkostnaderna kan det betraktas som prisdumpning för att eliminera konkurrenter och detta är inte tillåtet. Upp till bevis

15 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7615 Till vad kan bidragskalkylen användas? Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? Vilket är det lägsta pris vi får ange? Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen? Ska man helt inställa produktionen på kort sikt? Ska man komplettera produktionen med nya produkter?

16 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7616 Särintäkter - Rörliga särkostnader (- Fasta särkostnader) Täckningsbidrag TB i relation till Särintäkten = TG Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader. FORMELN känner Du igen…

17 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7617 Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte tillverkas… eller …för ett produktslag som nu ej ingår i sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de kostnader som beräknas tillkomma. Vi tittar speciellt på särkostnaderna…

18 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7618 Den enklaste bidragskalkylen I enklaste fall omfattar bidragskalkylen bara direkt material och eventuellt direkt arbete samt eventuellt speciella direkta kostnader i tillverkning och försäljning. En så enkel kalkyl kan dock vara missvisande.

19 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7619 Varför missvisande? Kalkylen kan underskatta väsentliga särkostnader. Många indirekta kostnader som oftast ses som samkostnader kan antas vara lika mycket orsakade av olika produktenheter eller produktslag som de direkta. (Detta motiverar att bidragskalkylens även skulle omfatta rörliga omkostnadspålägg. Detta motsvarar “variable” eller “marginal cost”.)

20 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7620 Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut Tjänstemannalöner Kapitalkostnader Kapacitetskostnader Vanliga exempel på samkostnader

21 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7621 Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhet är tillräckligt? En utökad formel. Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag - Samkostnader = Kalkylmässigt nettoresultat +bokföringsmässiga merintäkter -bokföringsmässiga merkostnader =Resultat efter finansnetto Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT.

22 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7622 Några exempel SNÖBRÄDAN (Bidragsanalys) Mobiltelefoner (Stegkalkyl) EXCELSIOR (Kapacitet) Hux & Flux AB (Trång sektor)

23 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7623 Begreppen Kapacitetskostnad Bidragskrav Kalkylmässig ränta Alternativkostnad (Operationell kostnad) Speciella beslutskriterier Resultat (KKM) efter finansnetto (F 6) EVA TM (F6)

24 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7624 Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks. Formeln= Täckningsbidrag x 100 Samkostnader Kapacitetsgrad

25 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7625 En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion. Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme. I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara. Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen. Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad Speciella bidragskrav vid begränsningar

26 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7626 Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning (uttryckt i %) alternativt TG = TB/st /Pris Täckningsgrad per st eller totalt

27 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7627 EXEMPEL TOTALANALYS

28 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7628 FÖRETAGET Företaget SNÖBRÄDAN AB tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl mvs). Tillverkningen sker med manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st) Förra året sålde företaget st. med följande resultat: /st Försäljning (5.000 st) Rörliga kostnader (särkostnad) Bidrag TG70% Fasta kostnader (Samkostnad) Resultat (före finansiella)

29 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7629 Nollpunktsanalys Q = FK/TB per st Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym) 3000 – 900 = (TG 2 100/3000 = 70%) FK/ TB /st = /2 100 = st Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym? 3000 – 1200 = (TG 1 800/3 000 = 60 %) FK/TB/st = /1 800 = st

30 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7630 Kritisk omsättning FK/TG TG x Omsättning = TTB TTB = FK (vid 0-punkten) TG x Kritisk omsättning = FK Kritiks omsättning = / 60 % = tkr Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan ( ) och vilken omsättning blir det? = (3000 – 1 200) x q – = st Omsättning x = Rörliga kostnader5 833 x = Bidrag5 833 x = Fasta kostnader RESULTAT

31 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7631 Periodkalkyl eller orderkalkyl? Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl

32 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7632 En bästa kalkyl vill ha allt… Huvudsyftet är att få olika beslutsunderlag för beslut av olika räckvidd och olika system, kring olika beslutsobjekt och för olika (nivåer av) beslutsfattare. Strävan är att i samma system uppnå såväl självkostnadskalkylens långsiktiga stabilitet och bidragskalkylens flexibilitet alltefter kalkylsituationen.

33 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7633 Analys för speciella beslut Analys med stegkalkyl (Mobiltelefoner) 1 Produktenhet 2Produktslag 3Produktgrupp 4Division/Affärsenhet 5Företaget

34 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7634 Skall vi lägga ner företaget? Ska vi lägga ner divisionen? Skall vi lägga ut produktionen av produkt- slaget (mobiltelefoner) på lego? Ska vi avveckla produktgruppen?

35 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7635 Två standardsituationer vid lönsamhetsbedömning Lönsamheten vid ledig kapacitet respektive Lönsamheten vid trånga sektorer Väsentligt att observera att dessa två standardsituationer bygger på vissa antagande.

36 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7636 I grundläggande pristeori antas företagen kort- och långsiktigt sträva mot vinst. De antas ha bara ett produktslag och ledningen antas ha fullständig kunskap om t ex hur olika prissättning leder till olika försäljning. I första hand beaktas just stundens förhållande utan hänsyn till hur dessa beror av förhistorien eller inverkar på framtiden. I grundläggande efterfrågeteori antas på motsvarande sätt konsumenterna (kunderna) sträva mot högsta möjliga ”nyttotillfredsställelse”. De antas även ha fullständig kunskap om hur denna tillfredsställelse beror av mängden av olika produktslag eller tjänster. Både pris- och efterfrågeteori i enklaste form behandlar bara situationer där endast priset på varan förändras. Klassisk pris- och efterfrågeteori

37 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7637 Dessa antaganden medför att den rationella prissättarens förväntade beteende kan formuleras mycket strikt. Priset har uppnått ett jämviktsläge om en liten förändring bara skulle medföra lika stor förändring i intäkter som kostnader. Prissättaren förväntas alltså sätta priset så att marginalintäkten just täcker marginalkostnaden. Resonemanget innebär bara en tillämpning av traditionell ekonomisk teori kring den rationella s k ”economic man”. Storleken av en åtgärd - i detta fall en prisändring - bedöms efter hur den förväntas inverka på intäkter och kostnader. Åtgärder som antas leda till högre intäkter än kostnader antas vara fördelaktiga. Bäst utnyttjas åtgärden till den omfattning där marginalintäkten nätt och jämnt räcker för att täcka marginalkostnaden. Intäkter och kostnader mäts på den kalkylsikt över vilken besluten förväntas få konsekvenser.

38 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7638 Verkligheten är dock långt mer komplicerad. Kunskapen om antalet tillgängliga handlingsalternativ och deras konsekvenser är ofullständig. Varken företagare eller konsumenter kan därför vara helt rationella. Dessutom har de ofta långt fler mål än vad teorin antar. Många mål formuleras närmast som minimikrav, som anpassas med svårigheterna att uppnå dem och ambitionsnivån. Målens relativa betydelse kan ändras över tiden. Tillväxt och finansiell trygghet för företag eller oro inför morgondagens prisutveckling, arbetslöshet m m hos konsumenter kan inverka på beteendet. Kunskapen om vilka ekonomiska och psykologiska förhållanden som faktiskt styr köparens och säljarens beteende i en konkurrensmarknad är bristfällig.

39 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7639 Prissättningsbeslut vid ledig kapacitet Priset skall på kort sikt sättas så att det totala täckningsbidraget (TTB) maximeras.

40 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7640 Produktvalsbeslut vid ledig kapacitet Vid ledig kapacitet skall en order accepteras om ordern ger ett positivt täckningsbidrag.

41 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7641 Produktsvalsbeslut vid en trång sektion Man skall på kort sikt välja den produkt som ger högst bidrag per enhet av trång sektor. Det gäller att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt.

42 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7642 Exempel Xselsior Företaget Xselsior AB utnyttjar f n sin kapacitet till 70%. Man har vid fullt kapacitetsutnyttjande möjlighet att tillverka enheter. Självkostnadskalkylen för en produkt ser ut enligt nedan: dM500 MO(F)100 dL200 TO(R)100 TO(F)100 TVK AFFO200 SVK 1 200

43 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7643 Vilket är det lägsta pris man kan sätta på kort sikt? Priset skall täcka särkostnaderna.

44 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7644 Om man får en order på enheter till ett pris > 800 kr/st skall man acceptera ordern? Om ordern ger ett positivt bidrag skall den accepteras under förutsättning att: Ursprunglig försäljning inte påverkas negativt Framtida försäljning inte påverkas negativt Den ryms inom den lediga kapaciteten Också ett viktigt beslut

45 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7645 Nytt exempel HUX & FLUX AB tillverkar 2 produkter

46 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7646 Den produkt som ger högst bidrag/enhet av trång sektor. EXEMPLET FUX & FLUX AB Låt oss anta att vi har 5000 kg material till vårt förfogande Fux förbrukaqr 50 kg per enhet Flux förbrukar 62,5 kg per enhet Vi kan sälja allt vi tillverkar av respektive enhet Av Fux kan vi tillverka 100 st (till ett sammanlagt TB av: Av Flux kan vi tillverka 80 st (till ett sammalagt Tb av:

47 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7647 Låt oss anta att vi inte kan avyttra allt vi tillverkar av en produkt. Försäljningen är också en trång sektor. Av FUX kan vi sälja maximalt 80 st och av FLUX 70 st. Försäljningen trång sektor

48 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7648 Om vi koncentrerar produktion på FUX får vi ett bidrag på 80 st*700 kr = och kg ( *50) “över”. Av dessa kan vi tillverka 16 FLUX (1000/62,5). Dessa ger ett bidrag på 16*850= kr. Sammanlagt får vi kr i bidrag. Om vi koncentrerar produktionen på FLUX får vi ett bidrag på 70 st*850 kr = kr och 625 kg ( *62,5)“över”. Av dessa kan vi tillverka 12,5 FUX (625/50). Dessa ger ett bidrag på 12,5*700 = kr. Sammanlagt får vi kr i bidrag. Bidrag vid trång sektor

49 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7649 Beslutsregel vid en trång sektor och begränsad försäljning. Tillverka och sälj i första hand den produkt som ger högst TB/enhet av trång sektor, därefter den produkt som ger näst mest i TB/enhet osv

50 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7650 När man har flera trånga sektorer i produktionen måste man tillämpa matematisk programmering för att hitta optimal lösning Linjärprogrammering Parametriska och icke-parametriska modeller Programmering i Excel (Solver Add-In) Alternativa program: LINGO, SAS, DEAP, Warwick DEA, EMQx etc Avancerad kalkylering

51 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7651 Bidragskalkylering; svar på frågan Varför kostar en inrikes standby flygbiljett ca 250 kr? Varför är det billigare att åka X2000 mitt på dagen jämfört med t ex morgonen? Varför är det billigare att bo på hotell på helgerna? Svar: Ledig kapacitet, alltså sätter man priserna utifrån särkostnadsresonemang.

52 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7652 Morgondagens föreläsning (F 6) Tisdag den 29:e fortsätter vi med Resultatbudget och Balansbudget och prestationsmätning

53 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7653 Föreläsning 6 Resultatbudget och Balansbudget (med Resultatanalys) (Likviditetsbudget) Effektivitetsmålet Prestationsmått Finansiella mått EVA TM Balanserat styrkort Målkostnadskalkylering Kaizen

54 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7654 BALANSBUDGET budget i balans vid årets slut TillgångarSkulder Anläggningstillgångar Maskiner Inventarier Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Likvida medel Eget kapital Aktiekapital Balanserade vinstmedel Budgeterad vinst Långfristiga skulder Banklån Kortfristiga skulder Leverantörsskulder

55 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7655 Resultatbudgeten ger balansen utifrån årets händelser Kostnader Intäkter Direkta inköpskostnaderFörsäljning Direkta personalkostnader Rörelseomkostnader Avskrivningar Finansiella kostnaderFinansiella intäkter Budgeterad vinst

56 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7656 LIKVIDITETSBUDGET InbetalningarUtbetalningar Från kunderTill leverantörer Från ägareTill ägare Från långivareTill långivare Till anställda Till myndigheter Likvida medel vid årets början + inbetalningar – utbetalningar = Likvida medel vid årets slut

57 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7657 Balansbudget och Resultatbudget utifrån en Resultatanalys Begreppen ”Vinst” och vinstmarginal Avkastning Lönsamhet Räntabilitet Kalkylmässig ränta (efter finansnetto) Totalt kapital Sysselsatt kapital Omsättningshastighet

58 Vinst och vinstmarginal Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7658 Vinstmarginal = Rörelseresultat efter avskrivning + finansiella intäkter Omsättning

59 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7659 Räntabilitetskrav på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK + % Ränta S x S TK Ett sätt att beräkna förväntad avkastning…

60 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7660 Sysselsatt kapital Totalt kapital./. Leverantörsskulder = Sysselsatt kapital) Kalkylmässig ränta ska bara beräknas på det kapital som är räntebelastat ( = bara på det sysselsatta kapitalet) Ej räntebelastade leverantörsskulder ska då inte medräknas. De tillgångar som ska generera avkastning värderas oftast till bruksvärde (nuanskaffningsvärde./. kkm avskrivningar) (Se Karlsson s. 107)

61 Omsättningshastighet Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7661 Omsättning Sysselsatt kapital

62 Räntabilitet på sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7662 Rörelseresultat efter finansiella poster + finansiella kostnader alternativt Rörelseresultat efter avskrivningar + finansiella intäkter Sysselsatt kapital

63 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7663 Ett annat sätt att beräkna avkastning Räntabilitet på SYSSELSATT KAPITAL KKM ränta (vägd mellan E och S) och inflationsrensad Sysselsatt kapital

64 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7664 Lönsamhet/räntabilitet versus kapitaleffektivitet

65 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7665 Eller kanske nya mål, strukturer och mått ? Operativa resurser Strukturkapital, Intellektuellt kapital Infrastrukturkapital

66 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7666 Intern ”effektivitet” (produktivitet) är att göra sakerna rätt Externt betyder EFFEKTIVITET att göra rätt saker! Vad är viktigast ? Produktivitet är framförallt kvantitet. Effektivitet är framförallt kvalitet ! Vad är viktigast ? EFFEKTIVITET

67 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7667 RESURSEFFEKTIVITET Växande Visioner MÅLEFFEKTIVITET Samförstånd Prestationer Roller Tydlighet Mätning Några nyckelbegrepp

68 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7668 PRESTATION ? Vad är en prestation då? Process 1 Process 2 ?

69 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7669 Vi mäter på Företag och andra arbetsplatser (lönsamhet, resultat, kostnader, försäljning, trivsel) Skolor (betyg) (kursutvärderingar) + Möjlighet till kontroll av läget. - Allt mäts på redan gjorda saker. Men hjälper det? Och vem hjälper det? Ericsson 3-månaders rapporter… Varför denna mätning? För att se måluppfyllelse? PRESTATIONER

70 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7670 följa den löpande verksamheten och se att mål uppnås se hur kortsiktiga mål passar in i de långsiktiga målen kommunicera vad som är företagets fokus och strategi motivera ansvariga medarbetare signalera avvikelser från planer och förväntningar Prestationsmått har ett operativt syfte

71 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7671 …några exempel: Lönsamhet Försäljning Kassationsprocent Ledtid Kundtillfredsställelse Prestationsmått

72 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7672 Marginaler vs avkastningsmått Lönsamhet på försäljning Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Finansiella mått

73 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7673 Kvalitativa och kvantitativa mått som exempelvis Antal/andel nöjda kunder (strukturellt mått) Nivån på anställdas trivsel (socialt mått) Andel personer med viss kompetens (strukturellt mått) Andel resurser levererade i rätt tid; ex FOU (strukturellt mått) Volymen in/ut i olika processer (tekniskt-ekologiskt mått) Värdet av nyttan från olika processer (ekonomiskt mått) Icke finansiella mått

74 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7674 Ett kvalitetsmått kan givetvis mätas som Täckningsbidrag per kund …men ännu bättre med intervjusvar på en skala (bra – dåligt etc) Kundtillfredsställelse

75 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7675 In: K/I Ut: TB Produkt, funktion Metod: In: Internränta Ut: R, ROI Metod: För/efterkalkyl projekt In: Ut: Resurseffektivitet Metod: Kund/lev- bidrag In: Ut: Metod: BSC/IC In: Intangibles, tyst kunskap/flöde Ut: Q%’ Metod: RT+ In: Ut: Metod: Distrib. Q/Brist In: Ut: Metod: EVITA In: Ut: Metod: ABC In: Ut: Metod: EVA (ELUX) In: Kompl. m Kompetens- kostnad UT: RT %, Ratio Metod: ROR In: PK, KK Ut: Effektivitet Metod: SIMPLER In: Nuvärde Ut: Livslängd Metod: LCA/LCV Nytta och relevans (= enkelhet vs värdet för resp. målgrupp) ”Smärta” /applicerbarhet (Marginell intern (Kundnytta, (”Bred” förändring (Förändrade förändring) Nytta för Partner)internt) spel/tumregler) Styrmedel på olika ambitionsnivåer

76 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7676 EVA TM Economic Value Adding (LUX m fl) Ett mått på hur Du lyckats prestera ett resultat som överstiger kapital marknadens ”krav” Beräknas efter skatt Kan jämföras med ett RESIDUALMÅTT Beräknas oftast på sysselsatt kapital

77 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7677 Det balanserade styrkortet - utifrån en vald strategi! Finansiellt perspektiv Internt perspektiv Medarbetareperspektiv Kundperspektiv Lärande- och tillväxtperspektiv BSC En metod med hög ambitionsnivå

78 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7678 JAPANSK EKONOMISTYRNING – två intressanta modeller MÅLKOSTNADSKALKYL versus KAIZENKALKYL

79 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7679 MÅLKOSTNAD ”Target costing” Målkostnadskalkylering är en ekonomistyrningsprocess som innebär att man med utgångspunkt i givna marknads-, och /eller vinstmål undersöker samtliga tänkbara möjligheter till kostnadsreducering hos produkter som befinner sig under utveckling samtidigt som kvalitet, reliabilitet och andra kundkrav tillgodoses och säkerställs

80 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7680 Market-Driven Target Costing Product-Level Target Costing Component-Level Target Costing Customer Demands Product Specification changes Cost-reduction pressure Supplier cost estimate Three main elements of the target costing process

81 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7681 Target costing, forts. Marknads-, vinst-, försäljningsmål utgör alltså utgångspunkten för ekonomistyrningen Kostnadsmål sätts sedan för vad produkten skall kunna kosta över produktens hela livscykel (PLC) Kostnader för hela ”cykeln” kan vara: för utveckling och design, för material, för tillverkning och distribution,, eftermarknad etc. och

82 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7682 ”Target costing” forts. Det börjar med… ”Market driven costing” Vilka marknadsmål, vinstkrav och/eller möjligt försäljningspris ska gälla? Vilka egenskaper ska man erbjuda? Strukturera produktlinjen m a p kundpreferenser över tid. Vilka krav/pris på reparationer och service? Fastställ målvinstmarginal (hos tex. föregångare) Acceptabel kostnad (målpris – målvinstmarginal) Försäljningsvolym? Hur lång PLC? Mål marknadsandel? Konkurrenters beteende?

83 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7683 Sker främst inom tillverkningsprocessen Fördelar – Nackdelar + Medverkan och engagemang ger MÅNGA fördelar - Eventuellt för mycket kostnadsfokusering Kaizen”kalkylering” för operativ effektivitet Målkostnad Produkt/produktionsplanering Kaizen Tillverkning

84 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7684 Marginalkostnad/Marginalnytta För att hålla funktionaliteten konstant och reducera kostnaden hålla MÅLkostnaden konstant och höj funktionaliteten (= nyttan för kunden) Funktionalitet (Nyttovärde)/Kostnad = Kundvärde ger underlag för att bestämma Marginalkostnad/Marginalnytta

85 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7685 Fördelarna med Målkostnadskalkylering Tydliga kostnadsramar leder till lägre livscykelkostnader. Underlag för kontroll och styrning. Stark marknadskoppling säkerställer lönsamhet och ”rätt satsningar”. Kostnadslåsningsfenomenet % av tillverkningskostnaden bestäms i utvecklingsarbetet.

86 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7686 Nackdelarna med Målkostnadskalkylering Långa produktutvecklingstider på bekostnad av ”time-to- market” För hårda krav på organisation och medarbetare. Auktoritetsdriven ”supply management” För stora produktprogram, ökad komplexitet och minskad överblick.

87 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7687 Tack för Er uppmärksamhet! /Staffan


Ladda ner ppt "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till."

Liknande presentationer


Google-annonser