Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Stadsbyggnadsdagar 08 Luftens betydelse för hälsoeffekter Vi mäter NO2 och PM10 – men vad är egentligen farligt? – hur farlig är luften i svenska stadsmiljöer?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Stadsbyggnadsdagar 08 Luftens betydelse för hälsoeffekter Vi mäter NO2 och PM10 – men vad är egentligen farligt? – hur farlig är luften i svenska stadsmiljöer?"— Presentationens avskrift:

1 Stadsbyggnadsdagar 08 Luftens betydelse för hälsoeffekter Vi mäter NO2 och PM10 – men vad är egentligen farligt? – hur farlig är luften i svenska stadsmiljöer? Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

2 Stadsbyggnadsdagar 08 EU (CAFE) beräknar antal dödsfall pga “fina partiklar” (PM2.5) till per år CAFE:s 3300 döda/år i Sverige är lägre än skattat av Forsberg et al (Ambio, 2005;34:11-19) ca 3500 döda/år pga regional halt samt 1800 döda/år pga tätortsbidrag 0-9 månader

3 Stadsbyggnadsdagar 08 Folkhälsoperspektiv på luftföroreningarna Vårt störtsta miljö- hälsoproblem? Global burden of disease study → Nederländerna ↓

4 Stadsbyggnadsdagar 08 Luftföroreningar påverkar dödlighet på kort och lång sikt Akuta effekter är enklare att fastslå än långsamma och sena effekter

5 Stadsbyggnadsdagar 08 Långtidsexponeringens betydelse studeras genom att individer följs upp bl.a. utifrån bostadsort/adress Urban bakgrundshalt av PM2.5 påverkar mortaliteten (Six cities study, USA)

6 Stadsbyggnadsdagar 08 Specifika miljöers betydelsen för riskökningen är svår att kvantifiera hundratusental ultrafina partiklar per cm 3

7 Stadsbyggnadsdagar 08 Forskningsmetoder Epidemiologiska studier Observerar existerande förhållanden Humanexperimentella studier Specifika, korta och kontrollerade Djur- och cellstudier Lägre relevans Hälsokonsekvensberäkningar Bygger på epidemiologiska data

8 Stadsbyggnadsdagar 08 Typiska epidemiologiska studier 1.Prevalensstudie (t ex enkät luftvägshälsa) 2.Panelstudie (t ex astma/PEF-dagbok) 3.Registerstudie med tidsserier (fall/dag) 4.Kohortstudie (långtidsexponering) 1,4 bygger på geografiska/personliga kontraster 2,3 studerar tidsmässiga fluktuationer på orten

9 Stadsbyggnadsdagar 08 Omfattande forskning och kunskapstillväxt under senare år

10 Stadsbyggnadsdagar 08 Hur har experternas syn förändrats? Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer - ingen rent medicinsk grund för normnivåer

11 Stadsbyggnadsdagar 08 Korttidseffekterna är små, men ofta ses ingen tröskeleffekt (nedan; PM10 och daglig dödlighet)

12 Stadsbyggnadsdagar 08 Långtidseffekter i American Cancer Society Cohort study ACS resultat om urban bakgrundshalt av PM2.5 och dödlighet har varit “normen” vid konsekvensberäkningar linjärt 6 % per 10 µg/m3 range 9-34 µg/m personer 151 orter > 16 års uppföljning linjärt 14 % per 10 µg/m3 linjärt 9 % per 10 µg/m3 ns

13 Stadsbyggnadsdagar 08 Hur har experternas syn förändrats? Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer - ingen rent medicinsk grund för normnivåer Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter

14 Stadsbyggnadsdagar 08 RR (%) per IQR increase in levels (as lag01) all respiratory, asthma, non-allergic asthma emergency visits at 9 hospitals in Stockholm

15 Stadsbyggnadsdagar 08 Hur har experternas syn förändrats? Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer - ingen rent medicinsk grund för normnivåer Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter Närhet till trafik, ”färska föroreningar” tycks ge extra kraftiga hälsoeffekter Effekter tycks drabba även barn och gravida/foster

16 Stadsbyggnadsdagar 08 Utifrån lokala skillnader trafik erhölls 3 ggr större effekt av PM personer från ACS i Los Angeles studerade utifrån halter inom området baserat på 23 mätstationer Med finare upplösning RR = 17 % per 10 µg/m3 PM2.5 Underskattas RR för lokalt PM med en faktor 3?

17 Stadsbyggnadsdagar 08 Mer trafikrelaterade indikatorer: NO2 och NOx Studier av avgasgradienter inom städer tyder på stark långtidseffekt på dödligheten, t ex en studie från Oslo NOx RR = 8 % per 10 µg/m3 Studier med NO2: Holland 12%, Frankrike 14% New Zealand 13% 8%

18 Stadsbyggnadsdagar 08 Hur har experternas syn förändrats? Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer - ingen rent medicinsk grund för normnivåer Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter Närhet till trafik, ”färska föroreningar” tycks ge extra kraftiga hälsoeffekter Effekter tycks drabba även barn och gravida/foster

19 Stadsbyggnadsdagar 08 Trafikföroreningarnas påvisade effekter Förtida död (hjärt-, lung- och cancersjukdom) Försämring av hjärt- och lungsjuka Uppkomst av luftvägssjukdom/allergi Uppkomst av kranskärlssjukdom Uppkomst av lungcancer Påverkan på lungtillväxt och funktion Luftvägssymtom och besvär (sjukdagar)

20 Stadsbyggnadsdagar 08 Med ett nationellt perspektiv beräknas trafik(avgas)exponering i Sverige med NO2 som indikator ge ca 3200 förtida dödsfall/år Med antagandet 13 % per 10 µg/m3 beräknad NO2-halt (> 10), år 2005

21 Stadsbyggnadsdagar 08 Det går att anlägga lokala hälso- perspektiv på luftföroreningarna Renare luft med trängselskatt beräknas spara ca 23 förtida dödsfall per år i Stockholm

22 Stadsbyggnadsdagar 08 Slutsatser Normer kan inte baseras på medicinskt säkra nivåer Trafikföroreningar (fint avgassot?) i svenska städer leder till flera tusen förtida dödsfall/år Ett stort antal akuta vårdtillfällen beror på trafikföroreningar, inklusive vägdamm Antalet ”sjukdagar” kan uppskattas till många miljoner per år Att vistas nära biltrafik (”färska föroreningar”) tycks enligt många nya studier vara särskilt farligt

23 Stadsbyggnadsdagar 08 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Stadsbyggnadsdagar 08 Luftens betydelse för hälsoeffekter Vi mäter NO2 och PM10 – men vad är egentligen farligt? – hur farlig är luften i svenska stadsmiljöer?"

Liknande presentationer


Google-annonser