Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G881 BUDGET (Fö 6.2) Budgetens syfte, möjligheter/problem, mål och mått Budgetens form; dess struktur.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G881 BUDGET (Fö 6.2) Budgetens syfte, möjligheter/problem, mål och mått Budgetens form; dess struktur."— Presentationens avskrift:

1 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G881 BUDGET (Fö 6.2) Budgetens syfte, möjligheter/problem, mål och mått Budgetens form; dess struktur och fyra faser Resultatbudget (Övning) Likviditetsbudget (Övning) Budgeterad balansräkning (Övning) 27/10LektionStyrmedel och mätning: (budget), analys, nyckeltal Övningsexempel: Landstinget i Västmanland Utdelning av inlämningsuppgift (ABB) Må 1/11(ej lektion)Inlämning senast Ti 2/11LektionRedovisning

2 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G882 Budgetens roll Budgetprocessen och budgeteringens processer Budgetens form; struktur och fyra faser Relation till andra områden såsom organisation och externredovisning Relation till prestationsmätningssystem Relation till styrkort (BSC)

3 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G883 Budgeteringens syfte För verksamhetsplanering i företagsekonomiskt perspektiv – inte samhällsekonomiskt. Budgeten som styrmedel har väglett vid organisationsförändringar i kommuner, landsting och andra offentliga organisationer Budgeteringen syftar till att åstadkomma förändrat beteende Vad är troligt (what is likely)? Vad är önskvärt (what is desired)? ”What gets measured gets done” ”What you measure is what you get”

4 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G884 För verksamhetsplanering ? Nedbrytning av de övergripande strategiska planerna till enhetsnivå Viktigt forum för kunskapsutbyte Här gör man t ex: Cost-/Benefitanalys Nollbasgranskning (zero-based review) Tidshorisont; några år

5 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G885 Som styrmedel? Kommunikation Motivera chefer att upprätta planer Informera chefer om vad som förväntas av dem Åstadkomma ett åtagande från cheferna Åstadkomma en standard för bedömning av verkligt resultat Resursfördelning Samordna organisationens aktiviteter Lagstadgad i kommuner och landsting

6 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G886 Förändrat beteende? Val av styrningsmetoder får effekter för mätning, uppföljning, utvärdering, beteende, personalnöjdhet etc.: effekten är det viktiga! Effektivitet allmänt kriterium: för mycket mätning och för mycket information minskar effektiviteten För mycket betoning av t ex budget kan ge negativa beteendeeffekter Motivera och skapa delaktighet

7 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G887 Relation till organisationen Att få individerna i organisationen att handla i linje med målen för organisationen som helhet = målkongruens Att styra beteendet genom att belöna och uppmuntra beslut och beteenden som är målkongruenta/undvika suboptimering Medel för samordning och kommunikation Tydliggöra förväntningar Decentralisering av ansvar

8 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G888 Några grundproblem… Att balansera intressen och hantera målkonflikter ”Delen tycker alltid att den är viktigare än helheten” Reducera komplexiteten – hitta rätt faktorer att basera organisationsstyrningen på En del kommer att tycka att det är orättvist Motivationsaspekter Olika individer har olika drivkrafter Arbetsgivaransvar – stimulera vissa individer, begränsa andra

9 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G889 Vilken nivå? Styrningspyramiden Modell som avbildar en organisation i tre nivåer Antar att organisationen är hierarkisk (vilket väl alltid stämmer) Strategisk planering Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning Verksamhetsstyrningen kan sägas vara länken för att genomföra strategierna Problem, beslut och information olika på olika nivåer

10 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8810 Om budgetprocessen i sig… Traditionellt: planering (resultatplan), samordning, kontroll. Senare: också för motivation (kommunikativt redskap, ”träning” i ekonomisk tänkande för chefer…) Om effektmålet: En budget som inte påverkar handling är en dålig budget! Om budget i offentlig verksamhet; Viktigt eftersom det inte finns någon marknad som reglerar utbud och efterfrågan Om tekniker: Top-down och bottom-up

11 Budgeteringens processer RESURSBASERAD MARKNADSBASERAD PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8811

12 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8812 Resursbaserad process (vid t ex sjukhus) SWOT Kartlägga resurser och kompetenser Fastställa strategi Patientgrupper Utbud Specialisering Tillväxt Analys av makro- och mikromiljö

13 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8813 Marknadsbaserad process (vid t ex sjukhus) ”Kundsegment” Verksamhetens varumärke/image Varför marknadsföra? Jfr. förskjutning i valmöjligheter och maktrelationer sedan några decennier tillbaka Marknadsföringens budbärare Marknadsföringens målgrupp (intressenter)

14 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8814 Budgetform Fast vs. rörlig budget; i förväg fastställt samband mellan kostnadsnivå och produktionsnivå/-volym Rullande budget; organisationen befinner sig i en ständig budgeteringsprocess Rambudgetering Reviderad budget (men spelregler ändras) Behovsbaserad budgetering Prestationsbudgetering Uppräkning av förra årets budget

15 Budgetens struktur Resultatbudget (Övning) Likviditetsbudget (Övning) Budgeterad balansräkning (Övning) PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

16 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8816 Behöver vi budgetera? Diskutera!

17 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8817 Behöver vi budgetera? Diskutera! Budget låser upp tankarna Minskar flexibiliteten Konstlad periodindelning Kan leda till osolidariskt avdelningstänkande Benchmarking som alternativ

18 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8818 Några funderingar till sist… Fundera över och diskutera: Vem har tillgång till informationen? Hur distribueras den? Vilket fokus har informationen? Vilken rytm präglar informationsgivningen? Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) Vilken information mörkas? Hur presenteras informationen?

19 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8819 Några ord om… roller, byråkrati, attityder och makt Budgetstyrning av sjukvården som tjänste eller kunskapsorganisation? (Diskutera)

20 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8820 Tjänsteorganisationer Tjänster är personalkrävande Kvaliteten är svår att värdera Unika inslag i “tjänsteproduktionen” Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer

21 Kunskapsorganisationer Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning Olika från gång till gång Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

22 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8822 inför övningen… Resultat och Balansbudget med Resultatanalys Likviditetsbudget Effektivitetsmålet Prestationsnyckeltal Finansiella nyckeltal Icke-finansiella nyckeltal Balanserat styrkort

23 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8823 BALANSBUDGET budget i balans vid årets slut TillgångarSkulder Anläggningstillgångar Maskiner Inventarier Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Likvida medel Eget kapital Aktiekapital Balanserade vinstmedel Budgeterad vinst Långfristiga skulder Banklån Kortfristiga skulder Leverantörsskulder

24 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8824 Resultatbudgeten ger balansen utifrån årets händelser Kostnader Intäkter Direkta inköpskostnaderFörsäljning Direkta personalkostnader Rörelseomkostnader Avskrivningar Finansiella kostnaderFinansiella intäkter Budgeterad vinst

25 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8825 LIKVIDITETSBUDGET InbetalningarUtbetalningar Från kunderTill leverantörer Från ägareTill ägare Från långivareTill långivare Till anställda Till myndigheter Likvida medel vid årets början + inbetalningar – utbetalningar = Likvida medel vid årets slut

26 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8826 Balansbudget och Resultatbudget utifrån en Resultatanalys Begreppen ”Vinst” och vinstmarginal Avkastning Lönsamhet Räntabilitet Kalkylmässig ränta (efter finansnetto) Totalt kapital Sysselsatt kapital Omsättningshastighet

27 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8827 Räntabilitet på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK + % Ränta S x S TK Ett annat sätt att beräkna avkastning…

28 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8828 Ett ytterligare sätt att beräkna avkastning Räntabilitet på SYSSELSATT KAPITAL KKM ränta (vägd mellan E och S) och inflationsrensad Sysselsatt kapital

29 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8829 Sysselsatt kapital Kalkylmässig ränta ska bara beräknas på det kapital som är räntebelastat ( = bara på det sysselsatta kapitalet) Ej räntebelastade leverantörsskulder ska då inte medräknas. (Totalt kapital./. Leverantörsskulder = Sysselsatt kapital) De tillgångar som ska generera avkastning värderas oftast till bruksvärde (nuanskaffningsvärde./. kkm avskrivningar) (Se Karlsson s. 107)

30 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8830 Denna känner vi igen:Lönsamhet/räntabilitet versus kapitaleffektivitet

31 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8831 Intern ”effektivitet” (produktivitet) är att göra sakerna rätt Externt betyder EFFEKTIVITET att göra rätt saker! Vad är viktigast ? Produktivitet är framförallt kvantitet. Effektivitet är framförallt kvalitet ! Vad är viktigast ? EFFEKTIVITET

32 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8832 PRESTATION ? Vad är en prestation då? Process 1 Process 2 ?

33 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8833 Vi mäter på Företag och andra arbetsplatser (lönsamhet, resultat, kostnader, försäljning, trivsel) Skolor (betyg) (kursutvärderingar) + Möjlighet till kontroll av läget. - Allt mäts på redan gjorda saker. Men hjälper det? Och vem hjälper det? Ericsson 3-månaders rapporter… Varför denna mätning? För att se måluppfyllelse? PRESTATIONER

34 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8834 …några exempel: Lönsamhet Försäljning Kassationsprocent Ledtid Kundtillfredsställelse Prestationsnyckeltal

35 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8835 Marginaler vs avkastningsmått Lönsamhet på försäljning Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Finansiella nyckeltal

36 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8836 Kvalitativa och kvantitativa mått som exempelvis Antal/andel nöjda kunder (strukturellt mått) Nivån på anställdas trivsel (socialt mått) Andel personer med viss kompetens (strukturellt mått) Andel resurser levererade i rätt tid; ex FOU (strukturellt mått) Volymen in/ut i olika processer (tekniskt-ekologiskt mått) Värdet av nyttan från olika processer (ekonomiskt mått) Icke finansiella nyckeltal

37 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8837 Ett kvalitetsmått kan givetvis mätas som Täckningsbidrag per kund …men ännu bättre med intervjusvar på en skala (bra – dåligt etc) Kundtillfredsställelse

38 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G8838 Det balanserade styrkortet - utifrån en vald strategi! Finansiellt perspektiv Internt perspektiv Medarbetareperspektiv Kundperspektiv Lärande- och tillväxtperspektiv BSC En metod med hög ambitionsnivå


Ladda ner ppt "PSB 2010-10-24 Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G881 BUDGET (Fö 6.2) Budgetens syfte, möjligheter/problem, mål och mått Budgetens form; dess struktur."

Liknande presentationer


Google-annonser