Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Aspekter på Långtids- EKG 080207 Medicinska Kliniken Steen Juul-Möller Laboratoriet för Långtids-EKG UMAS.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Aspekter på Långtids- EKG 080207 Medicinska Kliniken Steen Juul-Möller Laboratoriet för Långtids-EKG UMAS."— Presentationens avskrift:

1 Aspekter på Långtids- EKG Medicinska Kliniken Steen Juul-Möller Laboratoriet för Långtids-EKG UMAS

2 EKG-enheten:

3 Hur många undersökningar gör vi ? 2007 Lab 1 (KFA) Lab 2 (Kard)Totalt Väntar > 3 mån 24-timmar timmar dygn Totalt

4 Ambulatorisk Långtids-EKG Vem ska undersökas ? Synkope Synkope Arytmievaluering Arytmievaluering Misstanke om ischemisk hjärtsjukdom Misstanke om ischemisk hjärtsjukdom Undersökning av det autonoma nervsystemets funktion Undersökning av det autonoma nervsystemets funktion

5 Hur länge ska patienten undersökas ? Avgörande är hur ofta EKG-händelsen inträffar och vilken sjukdom/symptom som ska utredas: Arytmi Arytmi Ischemi Ischemi

6 Alternativ: Vilo-EKG Vilo-EKG 24-timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) 24-timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) 48 timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) 48 timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) 7 dygns Långtids-EKG (Arytmi) 7 dygns Långtids-EKG (Arytmi) Event recording (1-5 veckor) (Arytmi) Event recording (1-5 veckor) (Arytmi) ILR (Implanterbar Loop-Recorder) (3 år) (Arytmi) ILR (Implanterbar Loop-Recorder) (3 år) (Arytmi) Telemetri under intagning på sjukhus (Arytmi, ischemi) Telemetri under intagning på sjukhus (Arytmi, ischemi) Annan utredning Annan utredning

7 Ambulatorisk Långtids - EKG och Reversibel myokardischemi

8 Det finns ett flertal studier som visar att förekomst av ischemi vid ambulatorisk långtids-EKG har en negativ prognostik effekt under de närmaste 1-5 åren efter undersökningen

9 Reversibel myokardischemi : specificitet och sensitivitet Vilka underlag finns idag?

10 Diagnostic of myocardial ischemia using ECG technique Annals of Noninvasive Electrocardiology, Vol 2, 1997; Fredrik Frogner & Steen Juul-Möller Kardiologiska Kliniken UMAS, Malmö UMAS, Malmö

11 Studie design 113 pat med angina pectoris. 113 pat med angina pectoris. 24 h Amb-EKG, arbetsprov och koronarangiografi 24 h Amb-EKG, arbetsprov och koronarangiografi Undersökningar genomfördes en vecka före koronarangiografi. Undersökningar genomfördes en vecka före koronarangiografi. 106 patienter analyserades: 1 pat hade LBBB och 6 pat klarade tekniskt inte att genomföra arbetsprov 106 patienter analyserades: 1 pat hade LBBB och 6 pat klarade tekniskt inte att genomföra arbetsprov

12 Metoder 24-timmars långtids-EKG registrering 24-timmars långtids-EKG registrering varje patient blev ombedd att utföra åtminstone 6 min maximal ansträngning vid undersökningen. varje patient blev ombedd att utföra åtminstone 6 min maximal ansträngning vid undersökningen. Patienter noterade i dagboken vilken typ av ansträngning som utfördes. Patienter noterade i dagboken vilken typ av ansträngning som utfördes.

13 Resultat (1) 0 VD: n=28 0 VD: n=28 1 VD: n=25 1 VD: n=25 2 VD: n=23 2 VD: n=23 3 VD/MS: n=30 3 VD/MS: n=30

14 Resultat (2)

15 Resultat (3) 36 patienter med 3 VD eller 3 VD eller Huvudstam- stenos.

16 Slutsats 3-avlednings (X,Y,Z) ambulatorisk långtids-EKG är likvärdig med arbets-EKG for rutin diagnostik av patienter med misstanke om reversibel myokardischemi. 3-avlednings (X,Y,Z) ambulatorisk långtids-EKG är likvärdig med arbets-EKG for rutin diagnostik av patienter med misstanke om reversibel myokardischemi. Kombination av arbetsprov och Långtids-EKG registrering ökar ytterligare sensitiviteten att detektera förekomst av reversibel myokardischemi. Kombination av arbetsprov och Långtids-EKG registrering ökar ytterligare sensitiviteten att detektera förekomst av reversibel myokardischemi.

17 Myokardischemi Detaljer

18 Elektrod placering: XYZ-vektor XYZ-vektor Information motsvarande 12- avlednings EKG Information motsvarande 12- avlednings EKG 3 EKG kanaler 3 EKG kanaler X: Anterior X: Anterior Y: Inferior Y: Inferior Z: Septal Z: Septal

19 24-h ST-trend

20 Ansträngningskorrelerade ST-segment sänkningar

21 ST analys ”Ischemisk ST sänkning” inkluderar att ST-nivån uppmätts msek efter J-punkten ”Ischemisk ST sänkning” inkluderar att ST-nivån uppmätts msek efter J-punkten ST-sänkningen skall vara minst 0,1 mvolt och av typ platå eller neråtslutande ST-sänkning under minst en minut i minst en avledning ST-sänkningen skall vara minst 0,1 mvolt och av typ platå eller neråtslutande ST-sänkning under minst en minut i minst en avledning

22 ARYTMI Långtids-EKG Kliniska aspekter

23 ”Långtids-EKG har visats vara ett av de mest kostnadseffektiva instrument vid diagnostik av arytmier, oberoende av symptom. Även vid prognostisk bedömning eller risk-stratifiering vid olika kardiologiska sjukdomar samt vid bedömning av arytmibehandling och myokardischemi.” Philip J Podrid, MD Professor of Medicine Boston University School of Medicine, USA

24 Resultat från Cardiac Arrhythmia Suppression Trial (CAST) av patienter med multipla VES efter hjärtinfarkt. Data från Echt, DS, Liebson, PR, Mitchell, B, et al, N Engl J Med 1991; 324:781. (Encainid och) Tambocor ökar dödligheten i hjärtsjukdom

25 Långtids-EKG eller Invasiv Elektrofysiologisk undersökning vid utredning av kammartakykardi eller kammarflimmer: Resultat från ESVEM-studien: Risk för återfall i kammararytmi bedömdes hos patienter med tidigare farlig kammararytmi med Långtids-EKG eller Elfys-us. Ingen skillnad fanns i prognostisk förmåga (p = 0.69). Data från Mason, JW för ESVEM-Investigators, N Engl J Med 1993; 329:445.

26 Prognostisk betydelse av ST-sänkning och kammar-arytmi vid långtids-EKG undersökning J Intern Med 1999, 246:363-72, Circulation. 2001;103: Bo Hedblad, M.D., Ph.D. Steen Juul-Möller, M.D., Ph.D. F.E.S.C. Et al Universitetssjukhuset MAS Malmö

27 Detta var den enda befolkningsundersökning med Långtids-EKG Den genomfördes 1982 in Malmö Den genomfördes 1982 in Malmö 394 män deltog 394 män deltog Representativa för alla 68-åriga män i Malmö Representativa för alla 68-åriga män i Malmö Alla män genomgick läkarundersökning med anamnestagning innan EKG-undersökningen Alla män genomgick läkarundersökning med anamnestagning innan EKG-undersökningen

28 Männen sorterades efter: 1. ST-segment sänkning ST-sänkning ST-sänkning n = 98 n = 98 Ingen ST-sänkning Ingen ST-sänkning n = 296 n = 296

29 Männen sorterades efter: 2: Kammar-arytmi Männen sorterades efter: 2: Kammar-arytmi

30 Lown klassifikation Lown 0-2: < 720 VES/d Lown 3-5: > 720 VES/d, R-på-T/Kopplade/Bigemini/ Multiforma VES, VT

31 ST-sänkning 12 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

32 Arytmi: 12 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

33 Lung funktion och arytmi: 16 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

34 Konklusion Kammararytmi i Lown klass 4-5 medför en försämrad prognos hos 68-åriga män oberoende av hjärtsjukdom. Kammararytmi i Lown klass 4-5 medför en försämrad prognos hos 68-åriga män oberoende av hjärtsjukdom. Reducerad lungfunktion försämrar prognosen avsevärd. Reducerad lungfunktion försämrar prognosen avsevärd. ST-sänkning medför en försämrad prognos i de första 3-5 år, men inte med 12-års horisont. ST-sänkning medför en försämrad prognos i de första 3-5 år, men inte med 12-års horisont.

35 Vad är då ”normalt”: Förekomst av arytmier hos friska vid 24 timmars ambulatorisk EKG: SVES (prevalens: 100%)350 +/- 66/d SVES (prevalens: 100%)350 +/- 66/d VES (prevalens: 80%)150 +/- 34/d VES (prevalens: 80%)150 +/- 34/d VES/Bigemini (prevalens 10%)10 +/- 4/d VES/Bigemini (prevalens 10%)10 +/- 4/d Kopplade VES (prevalens 25%)4 +/- 2/d Kopplade VES (prevalens 25%)4 +/- 2/d Max RR-intervall< 2 sekunder Max RR-intervall< 2 sekunder Hedblad B, Juul-Möller S, Circulation. 2001;103: Hedblad B, Juul-Möller S, Circulation. 2001;103: Material: åriga män utan ST-depression. Medelvärde +/- SD Material: åriga män utan ST-depression. Medelvärde +/- SD

36 Heart Rate Variability Puls variabilitet Vad är det? Klinisk betydelse?

37 Vad kan HRV? Ange ökad risk för hjärtdöd eller farlig arytmi efter akut hjärtinfarkt och hos sviktpatienter 1. Ange ökad risk för hjärtdöd eller farlig arytmi efter akut hjärtinfarkt och hos sviktpatienter 2. Upptäcka och kvantifiera neuropati hos patienter med diabetes mellitus 3. Ange sannolikhet för vasovagal obalans

38 Pulshastigheten ändras med andningen, så att pulsen sänks vid varje inandning, och ökar vid varje utandning. HRV 1

39 HRV 2 Vid inandning används vagusnerven för att trycka ned mellangärdsmusklen (diafragma). Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet, som även sänker pulshastigheten. Därför reduceras pulshastigheten vid varje andetag (med cirka 1-2 slag/min).

40 HRV 3 Om patienten har adrenalin/noradrenalinpådrag utkonkurreras vaguseffekten, och den andningskorrelerade pulsvariationen slätas ut.

41 HRV 4 Pulsen sänks bara vid inandning om 1. Vagusnerven fungerar som den ska (ingen neuropati) och/eller 2. Patienten har normal stress-belastning (normal adrenalin/noradrenalin aktivitet)

42 HRV 5 Denna regelbundna pulsändring mätas på följande sätt: 1. Man mäter avståndet mellan hjärtslagen (i millisekunder) under en viss tid (5 minuter). 2. Avståndet ändras vanligtvist med andningen. 3. Man beräknar medelvärdet på pulsavstånden under dessa 5 minuter. 4. Man konstruerar en spridningskurva för dessa pulsavstånd. 5. Ju mera spridd kurvan är, desto större är pulsändringarna. 6. Vidden på kurvan beskrivs med standard- avvikelsen (standard deviationen). 7. Heart Rate Variability är standard deviationen mätt i millisekunder.

43 71 /min 68 /min Medel R-R-intervall för en 5 minuters period SD SDANN är SD av medelvärdet (Average) Normal-Normal R-R intervall för alla 5 minuters perioder/24 timmar.

44 Reducerad SD (eller SDANN) orsakas av sympatisk (adrenerg) dominans i det autonoma nervsystemet - eller - nedsatt vagusfunktion (perifer neuropati)

45 autonoma nervsystemet trigga maligna ventrikulära arytmier ”Där är god evidens som visar at det autonoma nervsystemet spelar en viktig roll för att trigga maligna ventrikulära arytmier…. Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

46 sympatikus stimulering (”stress”) Experimentellt reducerar sympatikus stimulering (”stress”) refraktärperioden i myokardiet och reducerar trösklen för kammarflimmer och ökar automaticiteten… Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

47 kan befrämja arytmi. Vagus-stimulation motverkar dessa förändringar Alla dessa faktorer kan befrämja arytmi. Vagus-stimulation motverkar dessa förändringar och reducerar effekten av sympatisk stimulation; förlängar refraktärperioden, ökar tröskeln för kammarflimmer ökar tröskeln för kammarflimmer, och reducar automaticiteten…. Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

48 Det autonoma nervsystemets dynamiska funktion speglar viktiga hjärt-lung sjukdomar (t ex hjärtsvikt, hjärtinfarkt, sömn apné) och även icke-kardiella sjukdomar (t ex hjärtsvikt, hjärtinfarkt, sömn apné) och även icke-kardiella sjukdomar. ” Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

49 Andra aspekter: Nattlig obstruktiv apné? Nattlig obstruktiv apné? Intranet/Internet? Intranet/Internet? Regionalt laboratorium? Regionalt laboratorium?

50 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Aspekter på Långtids- EKG 080207 Medicinska Kliniken Steen Juul-Möller Laboratoriet för Långtids-EKG UMAS."

Liknande presentationer


Google-annonser