Annika Agger PhD., Center for Demokratisk Netværksstyring, Roskilde Universitetscenter 30 November 2010, Sound Settlements Medborgarna in på planen: Hur.

En presentation över ämnet: "Annika Agger PhD., Center for Demokratisk Netværksstyring, Roskilde Universitetscenter 30 November 2010, Sound Settlements Medborgarna in på planen: Hur."— Presentationens avskrift:

1 Annika Agger PhD., Center for Demokratisk Netværksstyring, Roskilde Universitetscenter 30 November 2010, Sound Settlements Medborgarna in på planen: Hur gör vi i praxis?

2 Mitt forskningsfält De institutionella rammarnas betydelse för deltagande Politiker och förvaltares roller Medborg- arnas roller Fördelar?

3 Borgerne på banen!

4 Hälsa på två eller tre som du inte känner!

5 Individuell reflektion: Vad hoppas du få ut av denna föreläsning?

6 Disposition Medborgarbegreppet Typologi över typer av med- borgare Kriterier för en lyckad insats Innovative borgermetoder

7 Medborgarbegreppet – uppfattas olika Medborgare Invånare Konsu- ment ”Medbor -gare” KlientAktivist

8 Från passiv till aktiv medspelare? Passiva medborgare Kunder/Konsumenter Aktiva medproducenter

9 SAMSPEL MELLAN OLIKA FORMER AV KUNSKAP Specialiserad expertkunskap Abstrakt Professionell Konkret kontext- uell kunskap Känsla Erfarenheter

10 En liten övning Blunda och peka norrut

11 Det handlar om att samarbeta

12 Hur involverar vi typiskt medborgarna?

13 Vad kännetecknar många traditionella offentliga möten? Envägskommunikation Ett podium med ”experter” Tekniskt/professionell (svår) kunskap Få vågar att ställa frågor Människor lämnar ofta mötet frustrerade Mötena lockar en mycket liten del av befolkningen!

14 Vilka deltar på traditionella politiska möten? 1.De som är tvungna att delta (politiker, tjänstemän, journalister m.m.) 2.De som kommer för att få gratis kaffe och fikabröd 3.”Idioterna och rättshaveristerna” 4.De som besöker ett politiskt möte för första och sista gången i sitt liv (Anonym svensk kommundirektör)

15 Vill och kan medborgarna delta? Vi behöver inte att delta allesamman och hela tiden, men vi ska ha möjlighet för att delta, när det er något på spel Det är fler frivilliga och medlemsskapet i organisationer växer Det er fortfarande ett stort politiskt interesse hos befolkningen, speciellt i förhållande til livspolitiska spörsmål (”vardagsmakare”) Vi är intee apatiske, men ställer större krav på kvalitén i det politiska deltagandet Även om valdeltagandet är lågt, så är det 35.000 personer som är involverade i t.ex. Danmarks skolestyrelser

16 Utmaning: Att mobilisera de frivilliga 35 % av den vuxna befolkningen utför frivilligt arbete Avgörande är att man bliver tillfrågad Eller att det är i relation til livsstilspolitiska ämnen

17 Medborgare deltar på många olika sätt Sociala entreprenörer Deltar typiskt i frivilliga sociala projekt Mycket engagerade i deras lokal miljö Är ofta aktiva i andra sammanhang Monitorial Citizens Deltar sällan Vill gärna ha möjligheten för att följa med Allt efter deras egna personliga interessen Expertaktivister Deltar kontinuerligt Mycket engagerade i deras närmiljö Är ofta aktiva i andra sammanhang Vardagsmakare Deltar i enskilda projekt I mer begränsade perioder Altt efter deras interessen

18 Mange måder at deltage på!

19 Småsnacka med personen som sitter brevid dig Vad tänker jag om det jag precis har hört?

20 Succeskriterier ? Bedre styringLevende fællesskaber Kvalificerede beslutningerEmpowerment Legitimitet Større social Mindre implementeringsmodstand kapital Målemetoder: Demokratibarometer (Stoker & Bogasson), De 5 ankre (Sørensen & Torfing), Demokrati kriterier (Agger & Löfgren). KRITERIER FÖR SUCCÉ?  Att många blir aktiva?  Att vi får belyst problemställningar på ett nytt sätt?  Att det skapas nya vänskapsband och nätverk?

21 Fördelar från ett styringsperspektiv Effektivitets perspektiv Mobilisera privata medel till offentlig förvaltning Koordinera en mängd aktörer Bättre kartläggning av behov – tillhandahålla en mer målinriktad och effektiv styrning Demokratiserings perspektiv Fler kanaler för individuellt och kollektivt deltagande Individuell och relationell egenmakt- empowerment Aktivering av flera "demoi"

22 Bonding and Briding Social capital

23 Ut på golvet övning

24 Varför vill du engagera medborgarna?

25 Hur engagera medborgarna?

26 Borgere på banen! Metoder till lokal stadsutveckling. Socialministeriet. 2008 1.Acceleration: Aktöranalyser, ABCD, Promenader, Berättelser … 2.Synergi: Medborgarkurser, Nätverksmetoder, Dynamiska möten … 3.Inklusion: Ambassadörer, Digitalt deltagande, Kulturella oaser … 4.Navigation: “Skryt-verkstäder”, Glaskulan, Evaluering i grupper …

27 Miljö som en språngbräda för deltagande? Cykelkurser för indvandrarkvinnor kombinerar miljö, hälsa och integration

28 Ambassadör projekter Via ambassadörer kan man nå grupper som det annars kan vara svårt att få kontakt med EXEMPEL Miljöambassadörer Projekt Buddy ROLLER Brobyggare Mediatorer

29 Kulturella platformar Använd olika kulturella ursprung som utgångspunkt för en dialog –Matkultur –Musik –Handarbete –Dans, Teater mm

30 ”VERDENS HAVER” Byparken & Skovparken i Svendborg kommun Trädgårdar från Turkiet, Vietnam, Sri Lanka, Bosnien, Kosovo-Albanien och Danmark.

31 Direkt kontakt

32 Andra metodsamlingar www.borgerinddragelse.dk www.teknologiraadet.dk www.naboskabet.dk www.demokratiforum.dk www.komptenceweb.dkwww.komptenceweb.dk & www.lederweb.dkwww.lederweb.dk www.vaerktoejskassen.fa.dkwww.vaerktoejskassen.fa.dk (arbejdsmiljø)