Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HANDLEDNINGENS A-Ö 13.3.2015 Monica Nerdrum. 13.3.2015  Frågor på förhand?  Förväntningar?  Målsättningar?  Diskussionsinlägg?  Hur är kursbeskrivningarna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HANDLEDNINGENS A-Ö 13.3.2015 Monica Nerdrum. 13.3.2015  Frågor på förhand?  Förväntningar?  Målsättningar?  Diskussionsinlägg?  Hur är kursbeskrivningarna."— Presentationens avskrift:

1 HANDLEDNINGENS A-Ö Monica Nerdrum

2  Frågor på förhand?  Förväntningar?  Målsättningar?  Diskussionsinlägg?  Hur är kursbeskrivningarna uppbyggda?  Vilka lärandemål finns för avhandlingar och seminarier? 2

3  Efter denna föreläsning och efter att dessutom ha tagit del av videoinspelningar ( ) förväntas deltagarna kunna:  Hitta och använda olika typer av responsmaterial för sitt eget arbete  Hitta och använda andra enheters rutiner och strukturer i sitt eget arbete  Hitta svar på frågor om handledning av examensarbeten  inom grundutbildningen i examensstadgan  Komma ihåg ”knoppar” som är bra att kunna när man arbetar med avhandlingar och handledning  Kunna rutinerna kring  Hur handledare och granskare utses  Kursbeskrivningar för avhandlingar inom grundutbildningen  Rättigheter och skyldigheter för studerande respektive handledare  Granskning och bedömning av avhandlingar inom grundutbildningen  Avhandlingar för höge och lägre högskoleexamen samt mognadsprov  Hitta stödmaterial som finns på webben  Hitta litteratur om handledning och för handledare LÄRANDEMÅL FÖR DENNA KURS 3

4  Handledning den verksamhet som...  Sker i samband med att en studerande ska lära sig att avklara en arbets- eller mindre forskningsuppgift  Leder till att en studerande redovisar för uppgiften i form av en avhandling  Ger en studerande stöd och råd av en lärare under processens gång  (Handal & Lauvås 2011) VAD ÄR HANDLEDNING? 4

5  Två centrala delar i avhandlingsarbetet:  Lärande och forskningsuppgift  Studerandes lärande och lärprocess  Arbets- och forskningsuppgiften inklusive den färdiga produkten  Inom grundutbildningen:  Lärprocessen betonas framom själva forskningsuppgiften  (Handal & Lauvås 2011) MÅLSÄTTNING MED AVHANDLINGSARBETET 5

6  Vad hade deltagarna som målsättningar och önskemål vid starten...beträffande handledning?  Hantera handledningssituationer där ingenting händer  Vad går handledning ut på?  Vad är handledning?  Vad förväntas av handledare? ...Beträffande undervisning och lärande?  Koppla lärandemål med examination och inlärning UNIPEDA 3: DELTAGARNAS SWOT- ANALYSER 6

7  Vad önskar studenterna?  Vilka förväntningar?  Möts studentens och handledarens förväntningar?  Tydlighet?  Strukturer? STUDENTERNAS SYNPUNKTER 7

8  Figur 44 Bedöm nuläget av kandidatavhandlingen. 3:e årets studerande. Svaren i %, årtalet inom parentes gäller för SKU 2013) SKU2014: ÅR 3 AVHAND- LING

9  Figur 45 I vilket skede är arbetet med pro gradu/diplomarbetet? Svaren i %, årtalet inom parentes gäller för SKU SKU2014: ÅR 5 AVHAND- LING

10  Figur 46 Påståenden gällande arbetet med kandidatavhandlingen. 3:e årets studerande, andelarna räknat utgående från dem som kryssat i att arbetet med kandidatavhandlingen pågår eller är färdigt. Svaren i % SKU2014: ÅR 3 HAND- LEDNING

11  Figur 47 Vilken typ av handledning eller stöd har du upplevt i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit? 3:e årets studerande. Svaren i % SKU2014: ÅR 3 STÖD

12  Bättre förhandsinformation hade jag velat ha i fråga om hur en kandidatavhandling borde se ut  På grund av ett stort antal skribenter men endast en handledare har man endast fått lite individuell feedback  Handledaren har varit stort stöd under processens gång och man borde ta vara på de stödformer som erbjuds, exempelvis skrivhandledning SKU2014: AVHANDLINGAR ÖPPNA SVAR

13  För att få en högre kvalitativ nivå på handledning av avhandlingar skulle det krävas att alla institutioner och ämnen:  Inför strukturerat seminariearbete åtminstone på kandidatnivån  Formulerar lärandemål och förväntningar på avhandlingar och avhandlingsprocessen  Inför systematik beträffande informationssökning och referensteknik som en del av seminariearbetet SKU2014: AVHANDLINGAR ÅTGÄRDSFÖRSLAG

14  God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier  Exempel 1: Strukturerat seminariearbete med ett tidsmässigt upplägg enligt följande:  Metodkurs där flera lärare deltar  Examination i form av ett övningsarbete som under kontrollerade former utförs med stöd av medhavd metodlitteratur.  Kandidatseminarierna pågår efter detta i tre faser:  Planering, genomförande och presentation.  En viktig poäng är här att samtliga studerande arbetar med samma tidtabell och samma deadlines.  Motsvarande uppläggning gäller för arbetet med magisteravhandlingen UTBILDNINGSLINJERNA HÖSTEN 2014: SJÄVVÄRDERING, KAND 14

15  God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier  Exempel 2: Strukturerad arbetsgång där gruppen betonas  ”En central poäng bakom denna programmerade arbetsgång är att den studerande inte s.a.s. lämnas ensam med sitt avhandlingsarbete utan man ingår i ett grupp av medstuderande som alla arbetat med samma processer och tidtabeller; ”  ”Det har över åren visat sig att detta sociala sammanhang har en klart positiv inverkan på såväl de studerandes motivation som deras arbetsprocesser och slutförande av avhandlingsarbetet.”  Exempel 3: Strukturerad form för själva avhandlingen  Kandidatavhandlingarna skrivs som litteraturöversikter inom ramen för en kurs.  Avhandlingsarbetet följer en klar struktur och tidtabell  Handledning fås enligt behov under kursens gång av den kursansvariga.  ”Detta har visat sig vara en effektiv strategi – samtliga studerande som gått kursen de två åren den har existerat i denna form har fått kandidatuppsatsen skriven. ” UTBILDNINGSLINJERNA HÖSTEN 2014: SJÄVVÄRDERING, KAND 15

16  God praxis för avhandlingar inom högre högskoleexamen:  Exempel 4: Tydlig start samt avtal  Graduarbeten handleds intensivt och ämnet har utvecklat processer för att kunna överse arbetet.  En gång per termin ordnas ett informationstillfälle för kommande skribenter där ämnesval, studieteknik samt praktiska ärenden gås igenom, och där personalen berättar om pågående forskningsprojekt vid ämnet.  Ett graduavtal som undertecknas av studenten och handledaren är i bruk. Där framgår de skyldigheter och rättigheter som vardera parten har i processen och vad som gäller om arbetet utmynnar i en vetenskaplig artikel.  Exempel 5: Tydliga tidsramar  Stor vikt läggs vid att betona att avhandlingen är ett forskningsarbete och inte en livsuppgift UTBILDNINGSLINJERNA HÖSTEN 2014: SJÄVVÄRDERING, MAG. 16

17  2 kap. De olika aktörerna och deras uppgifter inom utbildning och undervisning  3 kap: Utbildning  6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket  8 kap: Den akademiska undervisningen och studiegången  ”Att notera” i denna presentation = praktiska åtgärder att vidta och/eller tilläggsmaterial som tillhandahålls för seminarieledare och handledare  Att notera 1:  ES ska följas framom förvaltningsinstruktionen ifall reglerna skiljer sig  Att notera 2:  En studerande följer i princip konsekvent samma stadga i alla sina studier  Kan byta system enligt reglerna, se ES 10 kap VAD SKA EN HANDLEDARE KUNNA OM EXAMENSSTADGAN? 17

18  Hänvisning till video:   Exemplifieringar och fördjupningar utgående från vad ni som deltagare önskar förkovra er i SIDORNA INGÅR I VIDEO 18

19  Till dekanernas uppgifter hör att 1)[... ] 2)Godkänna avhandlingar för licentiatexamen och för högre högskoleexamen samt besluta om prestationer som saknar examinator 3)- 7) [...] [ES] 7 § DEKANER 19

20 Till den ämnesansvarigas uppgifter hör att: 1) [...] 2) bereda läroämnets undervisningsplan som innefattar alla de obligatoriska och valbara prestationer som ingår i en utbildningslinje genom att a) ge i uppdrag åt enskilda lärare eller en grupp att formulera en kursbeskrivning för varje obligatorisk och valbar kurs i läroämnet b) bestämma vilken eller vilka lärare som håller respektive kurs c) ange hur många timmar arbete läraren ska allokera på utbildningslinjen för respektive kurs d) godkänna lärarnas arbetsplaner Att notera: Avhandlingarnas kursbeskrivningar ingår i undervisningsplanen. 3) - 4) [...] 5) årligen utse tentatorer och för prestationer med flera tentatorer bland dem utse en huvudansvarig tentator 6) [...] [ES] 9 § DE ÄMNESANSVARIGA 20

21  Till examinators uppgift hör att 1) - 2) [...] 3) godkänna kursbeskrivningar och kursarrangemang inom läroämnet Att notera: Avhandlingarna både inom högre och lägre grundexamen har egna kursbeskrivningar 4) utse handledare inom grundutbildningen och sakgranskare för avhandling inom högre högskoleexamen inom läroämnet. Att notera: Handledaren för kandidatavhandlingen är oftast samma person som bedömer [ES] 10 § EXAMINATORER 21

22  Ett lärdomsprov består av  Ett examensarbete och ett mognadsprov  Lägre högskoleexamen  En kandidatavhandling och ett mognadsprov  Högre högskoleexamen  En avhandling pro gradu eller ett diplomarbete och ett mognadsprov  Ett lärdomsprov utarbetas i studentens huvudämne [ES 15 §]  Ett mognadsprov ska visa att skribenten har  God kännedom om ämnesområdet för avhandlingen  Sådan språklig färdighet och kommunikativ förmåga som lagstiftningen kräver  Alla avhandlingar och mognadsprov sakgranskas [ES] 16 § LÄRDOMSPROV 22

23  En studieprestation kan bestå av flera delprestationer  Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret.  Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms  Ska av lärarna dokumenteras i en lärplattform.  För att garantera studerandenas rättsskydd och så att studerande kan kontrollera sina delprestationer  Att notera: Avhandling och seminariearbete  Består ofta av flera delprestationer, t.ex. inlämning av olika delar av avhandlingen, opponentskap, presentationer  Bör dokumenteras i Moodle [ES] 18 § DELPRESTATION 23

24  Kursbeskrivning  Arbets- och styrredskap som utgör juridisk grund för varje studieprestation.  Anger studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras  Innehåller bl.a. kod, namn, innehåll, lärandemål, arbetsformer, arbetsmängd, allmänfärdigheter, examination och bedömning samt utvärdering.  Publiceras på akademins webbplats senast 1.8.  I kursbeskrivningen för avhandlingen anges (ES 54 §):  Rekommenderat antal handledningssamtal (minimum och maximum) alternativt projekthandledning  Hur avhandlingen behandlas vid seminarier  Att notera: Kom ihåg att i kursbeskrivningen i MinPlan infoga antalet handledningstimmar och rutiner med presentationer, opponentskap m.m [ES] 21 § KURSBESKRIVNING 24

25  Lärandemål ska anges i varje kursbeskrivning  Beskriver kärninnehållet  Tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation  Beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till  Fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet.  Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation.  Lärandemål ska också anges för examina.  Att notera: Se gärna på andra ämnens kursbeskrivningar av avhandlingar i MinPlan [ES] 21 § LÄRANDEMÅL 25

26  Lägre högskoleexamen  Ämnesstudierna i ett läroämne 35 studiepoäng  Innehåller ett lärdomsprov och seminarier på 10 studiepoäng  Högre högskoleexamen  Fördjupade studierna minst 60 studiepoäng.  Innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng [ES] § AVHANDLINGARS OMFATTNING 26

27  Avhandlingen för lägre högskoleexamen  Skrivs på svenska, danska eller norska.  I finska eller främmande språk kan språket i fråga användas om examinator bedömer det som ändamålsenligt.  Avhandlingen för högre högskoleexamen  Skrivs på svenska, danska eller norska.  Kan med handledarens tillstånd skrivas på engelska.  Kan med dekanus tillstånd skrivas på något annat utländskt språk.  I avhandlingar i finska eller i något främmande språk ska detta språk användas.  Dekanus kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk [ES] 39 § SPRÅKET I AVHANDLINGEN 27

28  Avhandlingar som är avfattade på något annat språk än svenska, danska eller norska  Ska innehålla en sammanfattning på svenska (ca tecken).  I övrigt görs sammanfattningen enligt språkcentrets anvisningar.  En sammanfattning på svenska behövs inte i följande fall:  En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sin avhandling och sitt mognadsprov på engelska.  Samma rätt har en utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande [ES] 39 § SVENSK SAMMANFATTNING 28

29  Form för svenskspråkigt mognadsprov:  En del (ca tecken) av ett svensk-, dansk- eller norskspråkigt examensarbete för en lägre eller vid behov högre högskoleexamen utgör mognadsprov.  Då avhandlingen är skriven på ett främmande språk utgör den svenskspråkiga sammanfattningen mognadsprov.  Form för engelskspråkigt mognadsprov:  En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sin avhandling och sitt mognadsprov på engelska.  Samma rätt har en utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande.  En del ( tecken) av avhandlingen utgör mognadsprov.  I undantags fall kan mognadsprovet skrivas som ett separat prov.  Form för mognadsprov på finska:  En studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska ska skriva ett separat andra mognadsprov på finska, om studeranden inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk.  Att notera: Den nya typen av mognadsprov som del av avhandling gäller studerande i nya systemet, inskrivna efter eller studerande som bytt till detta system [ES] 39 § MOGNADSPROV 29

30  Syftet med språkgranskningen av avhandlingar och mognadsprov är att  Se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin.  Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden.  Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av handledaren innan det inlämnas för språkgranskning.  Språkgranskningen görs genom språkcentrets försorg.  I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, då sakgranskaren har avklarat de fördjupade studierna i språket i fråga och därmed har behörighet att språkgranska, gör sakgranskaren också språkgranskningen. Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd.  Mognadsprov språkgranskas.  Undantag: I de fall då studeranden redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen vid ett universitet eller högskola språkgranskas inte mognadsprovet.  Den första avhandlingen för en högre högskoleexamen vid akademin inklusive svensk sammanfattning språkgranskas.  En utländsk studerandes avhandling språkgranskas på samma sätt som övriga studerandes arbeten.  Att notera: Språkcentrets webbsidor om språkgranskning, som innehåller bl.a. tidtabeller, frågor, exempel på utlåtande, se [ES] 44 § SPRÅKGRANSKNING 30

31  Studeranden har det huvudsakliga ansvaret för att studierna framskrider.  Akademin och dess fakulteter främjar studieförmågan genom att erbjuda och främja  Undervisning och handledning  Systematiskt stöd för studiefärdigheterna  En trygg studie- och lärmiljö  Arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet  Möjlighet till successivt stöd och studierådgivning under hela studietiden.  Varje studerande ska årligen självständigt göra upp en personlig studieplan för sin utbildning.  Att notera: Studerande rekommenderas att  Läsa Guide för kandidatskribenter  Göra en detaljerad tidsplan för det läsår då avhandlingsarbetet pågår (modell i guiden)  Granska en ”checklista” inför avläggande av examen (modell i guiden)  [ES] 52 § STUDIEPLANERING 31

32  Egenläraren följer årligen upp studerandes studieframgång.  Stöd om examens struktur, helhetskrav och behörighetsgivande utbildning ges av studiekansliet (FUS).  Att notera: Handledaren har stor roll när det gäller att följa upp arbetet med avhandlingen. Viktigt att samarbeta med egenläraren.  Studerande som av vägande skäl inte har avklarat sina studier enligt sin personliga studieplan för läsåret har möjlighet att anhålla om att avklara dem med alternativ examination under läsårets sista period.  Görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till den ämnesansvariga och i anhållan anges önskemål om  Alternativ examinationsform (t.ex. e-tent, hemuppgift, muntlig tentamen),  Rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid.  Att notera: Blankett håller på att utarbetas [ES] 52 § UPPFÖLJNING 32

33  För varje studerande som arbetar med en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen utser examinator en handledare.  Handledaren bör ha avlagt minst högre högskoleexamen.  Avhandlingar för lägre högskoleexamen utarbetas inom ramen för kandidatseminarier, där formbundna aktiviteter krävs av deltagarna.  Att notera 1: Använd språkcentrets skrivråd och –tips inom seminariearbetet, se  Att notera 2: Använd språkcentrets Referensguide inom seminarierna, se  Att notera 3: Rekommendera språkcentrets kostnadsfria skrivhandledning för skribenter, se   Att notera 4: Material och modeller för strukturerat seminariearbete samt övrigt stödmaterial, se [ES] 54 § HANDLEDARE OCH KANDIDAT- SEMINARIER 33

34  Handledarens uppgifter (lägre eller högre högskoleexamen) att:  Komma överens med studeranden om arbetsuppgiftens innehåll  Stöda studeranden under skrivprocessen  Kommentera det sista manuskriptet och den svenska sammanfattningen då sådan krävs  Därefter kan studeranden göra ytterligare ändringar före inlämnandet av den färdiga avhandlingen och den eventuella svenskspråkiga sammanfattningen.  Om handledaren inte behärskar svenska kan en annan lärare vid enheten granska sammanfattningen.  Avsluta sitt uppdrag genom att med ett intyg bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning.  Att notera: Plagiatgranskning och Urkund, se  Om ett separat mognadsprov behövs ansvarar handledaren också för att det ordnas [ES] 54 § HANDLEDNING 34

35  Avhandlingar för lägre och högre högskoleexamen inlämnas fr.o.m i elektronisk form  Lagras i akademins publikationsdatabas  Utgör den offentliga versionen  Undantag är examensarbeten som förbereds för publicering eller är sekretessbelagda  Förvaras som pappersversion.  En avhandling eller ett avslutande examensarbete för lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning är offentligt.  En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen.  Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i lag (621/1999, 24 §)  Avhandlingen eller examensarbetet ska förvaras så att de är tillgängligt för allmänheten.  En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående.  Ett beslut om sekretessbeläggning ska finnas tillgängligt på samma förvaringsplats.  Att notera: Processen för e-avhandlingar håller på att utarbetas [ES] 55 § AVHANDLINGARS FORM OCH OFFENTLIGHET 35

36  Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/ §) vissa avsnitt ska sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen lämnas in för bedömning anhålla hos dekanus om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning.  Dekanus ska på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt med stöd av lagen besluta att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs.  I beslutet ska framgå sekretessbeläggningsperiod och andra eventuella villkor samt den punkt i lag 621/ § som tillämpas på fallet [ES] 55 § SEKRETESS- BELÄGGNING 36

37 SPECIALLITTERATUR FÖR HANDLEDARE  En hylla i ASA-biblioteket är reserverad för litteratur om handledning och för handledare  Signum KB Ha i Alma  Böckerna får lånas med normal lånetid  Särskild utbildning i informationssökning ordnas och då presenteras också denna litteratur närmare  Exempel på titlar:  Handledning: perspektiv och erfarenheter  Kvalitetslärande i högre utbildning  Livslångt lärande  Portföljen som examinationsform  Uusi graduopas

38 38 Guider för studerande

39 STÖD FÖR AVHANDLINGSARBETET  Exempel på IPL:s stöd för handledare och studenter gällande avhandlingsarbetet  Pro gradu-avtal (handledare och skribent)  modell för anhållan om etiskt tillstånd  blankett för feedback på handledningen  avtal om digital publicering av gradun  instruktioner för pressinfo om gradun  bedömningsblankett  Stödmaterial om handledning 

40 MATERIAL OCH LÄNKAR  Att arbeta som lärare vid Åbo Akademi (Moodlerum)  Här hittar du information om lärarens arbete vid ÅA från undervisningsplanering till utvärdering och det stöd som lärarna erbjuds för sitt arbete  https://moodle.abo.fi/course/view.php?id=169  Guider  Handledningens a-ö. Handledning av examensarbeten inom grundutbildningen  Guide för kandidatskribenter 

41  Styrdokument om utbildning för personal och studerande  Examensstadga (ES)  Instruktion för examination och bedömning (EB)  Direktiv för hantering av fusk och plagiat  Blanketter för begäran om rättelse    Språkcentrets webbsidor om språkgranskning, som innehåller bl.a. tidtabeller, frågor, exempel på utlåtande, se [ES] INFORMATION 41

42 ÅTERKOPPLING TILL STARTEN  Vad var nytt för er?  Vad var nyttigast för er?  Vad skulle ni ha önskat ytterligare?


Ladda ner ppt "HANDLEDNINGENS A-Ö 13.3.2015 Monica Nerdrum. 13.3.2015  Frågor på förhand?  Förväntningar?  Målsättningar?  Diskussionsinlägg?  Hur är kursbeskrivningarna."

Liknande presentationer


Google-annonser