Frivilligt producentansvar

En presentation över ämnet: "Frivilligt producentansvar"— Presentationens avskrift:

1 Frivilligt producentansvar
byggsektorns åtagande för en hållbar byggd miljö

2 Bakgrund Byggnader har lång livslängd
Byggnader innehåller många produkter Många intressenter är inblandade => Det går inte att peka ut en enskild ”producent” ”Byggsektorns miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande”

3 Agenda Det frivilliga producentansvaret Kretsloppsrådet
Handlingsplan Miljöutredning 2000/Miljöprogram 2010 Verktyg Vad händer i omvärlden? Nästa steg? Efter Kretsloppsrådet?

4 Antal sysselsatta i byggsektorns ca 70 000 företag
Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca Byggindustri Ca Projektering, finansiering, fastighetsförvaltning, installationsservice Ca Totalt Ca Dessutom berörs indirekt ytterligare ca personer av sektorns arbete.

5 Sektorns miljöpåverkan
35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m3 luft 20 % direkta/indirekta växthusgaserna 15 % av avfallet Utsläpp.. Bygg- och fastighetssektorn har en betydande miljöpåverkan. Ca 35 % av energin men så mycket som 50 % av elen. Dessutom använder vi oss av stora kvantiteter luft och vatten under brukandet. En intressant siffra är att sektorn endast står för ca 20 % av utsläppen av växthusgaser. Sektorn brukar ibland kallas 40-%-sektorn eftersom den står för nästan 40 % av energiomsättningen och ungefär lika stor andel av materialomsättningen. Den stora miljöpåverkan uppstår i förvaltningsskedet. Hittills har själva byggproduktionen stått för 15 % och förvaltningsskedet för 85 % av miljöbelastningen. Framförallt då genom den stora energianvändningen. I modernt lågenergibyggande ändras de relationerna. Byggandets andel stiger till i storleksordningen 40 %. Det går åt mer material men husen drar mindre energi.

6 ”Byggsektorns miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande”
Bakgrund Byggnader har lång livslängd Byggnader innehåller många produkter Många intressenter är inblandade => Det går inte att peka ut en enskild producent ”Byggsektorns miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande”

7 Kretsloppsrådet Bildades 1994 i dialog med Kretsloppsdelegationen
Representerade 34 organisationer och företag Läggs ner den 31 december 2010

8 På marknadsekonomisk grund. Bildat 1994
Arbetsuppgifter Begränsa sektorns negativa miljöpåverkan Främja långsiktig hushållning med naturresurser Frivilligt producentansvar Branschnormering i stället för lagstiftning På marknadsekonomisk grund. Bildat 1994

9 Handlingsplan

10 Sektorn åtar sig att…. 1. Förbättra kompetensen och kunskapen i miljöfrågor 2. Miljöanpassa projekteringen 3. Tillhandahåll byggvarudeklarationer, senast 1997 4. Kretsloppsanpassa branschstandarder, senast 1998 5. Sortera ut miljöfarligt avfall 6. Källsortera restprodukter för återvinning senast 1997 7. Lämna avfall till godkända avfallslämnare (GAL) 8. Halvera byggsektorns deponimängder senast år 2000 9. Följa upp handlingsplanens åtaganden

11 Kretsloppsrådets delprojekt
Utbildning och information Tidiga skeden - miljöriktig projektering Kretsloppsanpassning av branschdokument Byggvarudeklarationer Godkända avfallslämnare (GAL) PCB i byggnader Utvärdering av handlingsplanen Arbetsgrupper

12 Miljöutredning 2000 Miljöprogram 2010

13 Miljöaspekter Miljöaspekter för hus Energianvändning för driften
Materialanvändning inkl. avfallshantering Farliga ämnen under produktion och drift Luftkvalitet Buller Miljöaspekter för anläggningar, tillkommer Transporter under produktion

14 Miljöprogram 2010 Målområden Energihushållning Materialhushållning
Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av en god innemiljö

15 Ny utgåva av Byggvarudeklarationer i juni 2007, BVD 3
Egennormering Kretsloppsrådets affärsidé: sektorns egennormering – ”branschstandarder”. Exempel Byggvarudeklarationer – BVD 3 (juni 2007) Avfallshantering vid byggande och rivning - Kretsloppsrådets riktlinjer Ny utgåva av Byggvarudeklarationer i juni 2007, BVD 3

16 Farliga ämnen Övergripande mål 1:
Användningen av oönskade ämnen skall till år reduceras till ett minimum Övergripande mål 2: Senast år 2006 ska ca 3/4 av byggvarorna vara försedda med byggvarudeklarationer

17 Farliga ämnen Uppnått, mål 1: Svårt följa upp
ingen minskning av kemiska produkter sannolikt en viss minskning av farlighet Uppnått, mål 2: BASTA, kriterier o system Nytt BVD-formulär (BVD 3) Ca – BVD Webbportal, under utveckling

18 Hjälpmedel på marknaden
BASTA Kretsloppsrådet Webbportal för BVD Säkerhetsdatablad Bedömningssystem Byggvarubedömningen SundaHus BASTA är ett verktyg med syftet att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter. Hjärtat i systemet är Egenskapskriterierna. De bygger på den Europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) med fokus på utfasning av de allra farligast ämnena. Genom att begära besked från dina leverantörer att produkterna klarar kriterierna undviker du farliga ämnen när du bygger. På webbsidan hittar du produkter som klarar kriterierna. Observera dock att du bara får veta om produkterna klarar kriterierna eller inte. Inte vilka ämnen som ingår i produkterna. BASTA räcker alltså inte till som dokumentation av inbyggda material. Byggvarudeklarationerna är däremot ett verktyg som kräver en ganska detaljerad redovisning av vad produkterna innehåller och ger en bra dokumentation beträffande de produkter som byggts in. Byggvarudeklarationerna, vars senaste utgåva, BVD 3, kom i juni 2007, är en standard för hur byggvarors miljöegenskaper ska redovisas. Denna standard har förhandlats fram i ett gemensamt projekt där alla byggsektorns aktörer har medverkat. Säkerhetsdatablad är ett annat användbart redskap när det gäller att bedöma bl a kemiska produkters farlighet och lämpliga skyddsåtgärder vid användningen. Ofta är det likartad information som behövs i BVD 3 och i säkerhetsdatabladen. Säkerhetsdatabladen är ett lagkrav enligt en EU-förordning baserad på rekommendationer från ILO (1990). Byggvarudeklarationer och säkerhetsdatablad kan hittas i Kretsloppsrådets webbportal som hittas på Det finns idag två dominerande system som hjälper byggsektorn att bedöma byggvaror – Byggvarubedömningen

19 Grundkriterier, BASTA För alla typer av produkter Cancerframkallande
Mutagena Reproduktionstoxiska Spädbarnsskador Mycket persistenta Bioackumulerbara Mycket bioackumulerbara Persistenta Bly (Pb) Kvicksilver (Hg) Kadmium (Cd) Farliga för ozonskiktet Cancerogena – ämnen som kan orsaka cancer – klass 1 och 2 Mutagena – ämnen som kan orsaka skador på arvsmassan Reproduktionstoxiska – ämnen som påverkar vår förmåga att fortplanta oss Spädbarnsskador – ämnen som kan skada växande foster Persistenta och mycket persistenta – ämnen som är svåra bryta ner i miljön Bioackumulerbara och mycket bioackumulerbara – ämnen som anrikas i näringskedjan Metaller – Bly, kvicksilver och kadmium (kallas ibland litet oegentligt ”tungmetaller”) Ämnen farliga för ozonskiktet – t ex freoner

20 Byggvarudeklarationer
Tillförda ämnen Ämnen enligt PRIO Utrotningshotade arter Ohälsa eller lukt Resurssnålhet Byggvarudeklarationen är som tidigare nämnts en standard för hur en byggvara ska deklareras. Standarden tar upp aspekter på Inre miljö – hur produkten påverkar innemiljön och hälsan. Yttre miljö – hur produkten påverkar omgivningen. Innehåller den några miljöstörande ämnen? Det finns också en möjlighet att på ett standardiserat sätt göra en livscykelbedömning av produkten. Hur ser dess miljöpåverkan ut från vaggan till graven? I en BVD ska man redovisa Vilka ämnen som ingår Ämnesegenskaper enligt Kemikalieinspektionens PRIO-system Ev utrotningshotade arter som påverkas, avser trä Orskar produkten ohälsa eller lukt - Resursanvändningen Inre miljö Yttre miljö, samt Livscykelbedömning (LCA)

21

22

23 Miljöutredning Förändringar 1998-2005
Bygginvesteringar + 24 % i fasta priser Materialanvändningen + 15 % Uppvärmd area + 9 Mkvm (ca 3 %) Energianvändning ./. 40 % fossila bränslen CO2-ekvivalenter minskat 1000 Kton, motsvarande 6 %! Avfallsmängderna bedöms ha minskat något Avfall till deponi har minskat till ca % Mängden kemikalier bedöms ha ökat med ca 8 %

24 Energi Övergripande mål 1, byggnader:
Användningen av köpt energi/m2 ska minska med 10 % mellan 2000 och 2010 Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska minska med 20 % mellan 2000 och 2010 Övergripande mål 2, anläggningar Användningen av fossila bränslen ska minska med 10 % mellan 2004 och 2010

25 Energihushållning Uppnått, byggnader
Ca 0,5 % energieffektivisering per år Ca 40 % minskning av fossila bränslen Uppnått, anläggningar Ca 0,5 % energieffektivisering per år Ca 40 % minskning av fossila bränslen På gång! Sammanställning av goda exempel

26 Materialhushållning Övergripande mål:
Mängden byggavfall som deponeras ska minska med 50 % mellan 2004 och 2010

27 Avfallsskatten – ett bra styrmedel!
Materialhushållning Uppnått Kretsloppsrådets riktlinjer Mängden byggavfall som deponeras minskar snabbt. Idag deponeras % <10 % deponi är realistiskt (till rimliga kostnader) Avfallsskatten – ett bra styrmedel!

28 God innemiljö Övergripande mål:
Nya byggnader ska utformas och uppföras så att de inte orsakar hälsoproblem Befintliga byggnader som orsakar hälsoproblem ska identifieras och åtgärdas senast år 2010

29 God innemiljö Uppnått Anvisningar för fuktsäkerhet vid Projektering
Byggande Förvaltning ByggaF - i samarbete med FoU Väst, SP och Fuktgruppen i Lund, LTH

30 ByggaF-materialet finns att ladda ner från www.fuktcentrum.lth.se
En metod för fuktsäker byggprocess Inarbetas i verksamhetssystem samt kvalitets- och miljöplan. Anpassas till projektet Byggherrens ansvar! Kriterierna är uppbyggda omkring ByggaF – En metod för en fuktsäker byggprocess. ByggaF har utvecklats i ett samarbete mellan Fuktcentrum och SP. Kretsloppsrådet har medverkat i processen. Materialet täcker in processens alla skeden från program till förvaltning och brukande. ByggaF-materialet består av ett antal dokument och rutiner som bör inarbetas i företagens kvalitets- och miljöledningssystem. Självklart måste dokument och rutiner anpassas till det aktuella projektet. ByggaF pekar tydligt ut att det är byggherrens ansvar att en fuktsäker byggprocess. ByggaF-materialet finns att ladda ner från

31 Efter Kretsloppsrådet?
Kretsloppsrådet avvecklas i sin nuvarande form Produkterna lever kvar, förvaltas och utvecklas sektorsgemensamt Webbsidan lever åtminstone till 2015

32 Kretsloppsrådet kanske dör men
Producentansvaret lever!