1 FIRST PIFF WORKSHOP 5 februari 2008 Turing seminarium, MDH Agenda 13.30-15.00 PIFF presenterar sig (Deltagare: Gordana, Frank, Robert, Martin, Marcus.

En presentation över ämnet: "1 FIRST PIFF WORKSHOP 5 februari 2008 Turing seminarium, MDH Agenda 13.30-15.00 PIFF presenterar sig (Deltagare: Gordana, Frank, Robert, Martin, Marcus."— Presentationens avskrift:

1 1 FIRST PIFF WORKSHOP 5 februari 2008 Turing seminarium, MDH Agenda 13.30-15.00 PIFF presenterar sig (Deltagare: Gordana, Frank, Robert, Martin, Marcus & projektbeskrivning) Våra gäster presenterar sig (Ivica, Kristina, Sasi, Daniel) Diskussion - gemensamma frågor, samverkan 15.00-15.30 PAUS - Kaffe & kaka 15.30 - 17.00 Planering för PIFF projekt

2 2 PIFF – Programvaruexjobb för Industri- och ForskningsFramgång Project members Gordana Dodig-Crnkovic,Gordana Dodig-Crnkovic, project leader, Mälardalen University Frank LüdersFrank Lüders, Mälardalen University Robert Feldt,Robert Feldt, Blekinge Institute of Technology Martin HöstMartin Höst, Lund University Project is supported by NSHU http://www.idt.mdh.se/~gdc/work/PIFF-NSHU.htm

3 3 Gordana Dodig-Crnkovic Background: PhD Zagreb/Stockholm, Phd MDH Research areas: Computing and Philosophy, Philosophy of Science, Methodology of Science Teaching: Research Methodology, Theory of Science, Professional Ethics, Formal Languages and Automata Methodology interest: Cross-disciplinary research http://www.idt.mdh.se/personal/gdc/ School of Innovation, Design and Engineering Mälardalen University, Sweden

4 4 Frank Lüders Background: Research areas: Teaching: Methodology interest: http://www.idt.mdh.se/personal/fld/ School of Innovation, Design and Engineering Mälardalen University, Sweden

5 5 PIFF – Programvaruexjobb för Industri- och ForskningsFramgång Projektet syftar till att öka studenternas utbyte av examensarbeten i programvaruteknik på avancerad nivå. Det konkreta målet är att ta fram resurser för att stödja formulerande, genomförande och bedömning av examensarbeten. Huvudfokus är riktlinjer för att samtidigt främja studenternas kunskaper och färdigheter inom: -Industrirelevanta arbetsmetoder för utveckling av programvara -Vetenskapliga forskningsmetoder inom programvaruteknik Målet är riktlinjer som är relevanta för examensarbeten med anknytning till akademisk forskning likväl som arbeten med industrianknytning.

6 6 SE forskningsmetodik/vetenskapsmetodik SE forskningsmetodik karakteriseras av tvärvetenskaplighet, då traditionella teknisk/naturvetenskapliga metoder ofta kombineras med metoder från t.ex. samhällsvetenskap för att undersöka komplexa samband mellan teknik och människor. Projektets mål om vetenskapliga forskningsmetoder i alla examensarbeten syftar bl.a. till att uppfylla kraven i den nya examensordningen (Bologna) och tillgodose forskningens rekryteringsbehov. Målet om industrirelevans är viktigt med hänsyn till industrins behov och för att vara attraktiv bland studenter. Projektets resultat kan förväntas vara generaliserbara till andra områden, i synnerhet andra ämnen där tvärvetenskaplighet är viktigt.

7 7 Resurser som projektet avser att ta fram -En handbok och minikurs för handledare, lärare och utbildningsansvariga -Underlag för en (del)kurs som förbereder studenten för examensarbetet -En databas med examensarbeten, riktlinjer, erfarenheter, m.m. som görs tillgänglig via den befintliga webbportalen SESweden Ytterligare resurser kan komma att definieras baserad på behov som identifieras under projektets gång. Databasen kan kopplas till instiftande av ett årligt pris för bästa svenska examensarbete i programvaruteknik (för att stimulera till användning).

8 8 Planerade aktiviteter -Inventering av forskningstraditioner inom programvaruteknik i Sverige -Inventering av inslaget av forskningsmetodik i utbildningar i programvaruteknik i Sverige och internationellt -Insamling av erfarenheter med examensarbeten och dokumentanalys av genomförda arbeten -Jämförelse med Europa och befintliga riktlinjer -Seminarier för att identifiera nuläget och utarbeta planer för vidare utveckling

9 9 Planerade aktiviteter -Insamling av önskemål på studenters kunskaper och färdigheter från industrikontakter -Insamling av motsvarande information från forskningsmiljöer -Intervjuer med studenter som gör eller nyligen gjort examensarbete -Genomförande av ett antal examensarbeten för att testa och förfina riktlinjerna

10 10 Frågeställningar -Vilka är nödvändiga kunskaper och färdigheter i olika forskningsmetoder för att genomföra ett examensarbete i programvaruteknik på avancerat nivå? Hur/när får studenterna dessa? -I vilken mån behövs metodlitteratur specifik för programvaruteknik och i vilken mån kan man låna från andra ämnen? -I vilka situationer är det lämpligt att använda specialistkunskaper från olika forskningsområden såsom formella metoder, sociologi, psykologi, kognitionsvetenskap, vetenskapsteori, etik, etc. - Hur maximeras ett forskningsprojekts nytta av studenters arbete (så att det blir attraktivt för forskningsprojektet att ställa upp med intressanta examensarbeten och handledningsresurser)?

11 11 Frågeställningar -Motsvarande, hur maximeras ett företags nytta (utan att offra akademiska inslag)? -Hur maximeras studentens pedagogiska nytta av forskning? -Hur säkerställs studentens anställbarhet utanför forskningsvärlden – speciellt inom industrin – när examensarbetet utförs inom akademisk forskning? -Hur kan kravet på tvärvetenskapliga metoder tillgodoses i examensarbeten i industrin om medverkande företag är ovana vid akademiska krav på vetenskaplighet? -Vilka lärandemål har ett examensarbete i programvaruteknik på avancerat nivå? Hur kan man bestämma miniminivåer? Hur examinerar man?