Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders."— Presentationens avskrift:

1 Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders Viklund

2 Bakgrund till granskningen  Två handlingsplaner – ökad betoning på lokalt förebyggande arbete.  Barn och ungdomar prioriterad målgrupp för insatserna.  Minskad alkoholkonsumtionen bland barn och ungdomar, men beror minskningen på det statliga stödet till lokalt förebyggande arbete?  De uppföljningar och utvärderingar som gjorts av satsningen tyder på att resultaten varit begränsade.  Problem med lokal tillsyn enligt alkohollagen

3 Granskningens frågor  Är statens bidragsgivning till kommuner och ideella organisationer ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars efterfrågan på alkohol och tillgång till alkohol?  Är statens insatser för att stödja tillsynen på lokal nivå ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars tillgång till alkohol?

4 Vår analysram

5 Genomförande  Metod -Slumpmässiga urval och granskning av återrapportering från kommuner och ideella organisationer -Aktgranskningar av tillsynsbeslut och tillsynsplaner -Befintliga studier och statistik -Intervjuer (6 länsstyrelser, 12 kommuner och 6 polismyndigheter). Såväl bidragshandläggare som tillsynshandläggare har intervjuats både på länsstyrelser och i kommuner)

6 Iakttagelser  Bidrag -Effekter kunde redovisas enbart i fyra procent av de projekt som länsstyrelserna beviljat stöd. -Ingen av de ideella organisationer som fått bidrag från Socialstyrelsen redovisade några effekter. -Kommunerna saknar många gånger konkret utgångspunkt för projekt – går ej att mäta utfall. -Evidens saknas i stor utsträckning för de metoder som används i kommunerna. -Evidensläget för några mycket använda metoder är oklart. -Länsstyrelserna godtar ansökningar och slutrapporter som saknar viktig information. -Kommuner och ideella organisationer tar emot bidrag från flera myndigheter för liknande alkoholförebyggande verksamheter. Många och beloppsmässigt små projekt

7 Iakttagelser  Tillsyn -Ungas folkölskonsumtion är idag låg. -Tillsynsmyndigheterna uppfattar inte problematik med minderåriga på krogen. -Länsstyrelsernas tillsynsnivå är låg. Tillsynen är sällan inriktad på effektivitet. -Tillsyn har visats vara effektiv om den görs återkommande och kombineras med andra åtgärder. -Polisens samarbete med kommunerna har utvecklats, men polisens information till kommunerna fungerar inte fullt ut. -Folkhälsoinstitutet upplevs ha varit frånvarande i tillsynsarbetet. -Indikationer på problem i kommunikationskedjan mellan de tre tillsynsnivåerna

8 Positiva resultat av satsningen  Staten har bidragit till en bättre organisatorisk struktur.  Barn och unga prioriteras.  Stödet till ideella organisationer leder till verksamhet.  Metoden ansvarsfull alkoholservering fungerar.  Polisens har blivit bättre på tillsyn.  Kommunernas handlingsplaner återspeglar ofta de nationella målen för alkoholpolitiken. Handlingsplanerna är ofta ambitiöst upplagda, men de är svåra att följa upp

9 Slutsatser  Få belägg för att bidragsgivningen har haft effekt.  Stödet till lokal tillsyn har inte påverkat ungas tillgång till alkohol.  Ineffektiv statlig styrning -Bidragen styr inte mot resultat och effekter. -Plottrig bidragsgivning. -Folkhälsoinstitutet har inte använt sig av tillgängliga medel för att stärka tillsynen. -Länsstyrelserna lägger lite resurser på tillsyn i relation till behov och önskemål. -Polisens roll i tillsynen har förbättrats men informationsöverföringen från polisen brister

10 Rekommendationer  Regeringen bör styra mot insatser som visat sig ha effekt på ungas drickande.  Regeringen bör renodla bidragsgivningen.  Länsstyrelserna bör koncentrera bidragen till färre, större och mer långsiktiga projekt.  Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt som visat sig ge effekter och tydligare inrikta uppföljningen mot bidragens resultat och effekter.  Folkhälsoinstitutet bör bli mer tydligt, aktivt och konkret i sin tillsynsroll.  Länsstyrelserna bör i ökad grad inrikta sin tillsyn på kontroll av effektivitet och stöd till kommunerna för att minska ungas tillgång till alkohol


Ladda ner ppt "Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders."

Liknande presentationer


Google-annonser