Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Seminarium Länsstyrelsen Västmanland 2010-04-22 1 Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn:013-201826.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Seminarium Länsstyrelsen Västmanland 2010-04-22 1 Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn:013-201826."— Presentationens avskrift:

1 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn:

2 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Ny litteratur NV-rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd NV-rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden NV-rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogrammet för riktvärden för förorenad mark (version 1.00) Flertal rapporter från Hållbar Sanering

3 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Innehåll Vad är en riskbedömning? Olika typer av riskbedömningar Representativ halt

4 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskbedömning - Riskvärdering Riskbedömning : vetenskaplig bedömning av hälso- och miljörisker Riskvärdering: miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder

5 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland När uppstår en risk? Förorenings- källa (Riskobjekt) Skydds- objekt Transportväg Förorening i mark, grundvatten, sediment Spridning i mark, vatten el luft Människa Miljö

6 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskbedömningens centrala frågor Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel risknivå?

7 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Syften med riskbedömningen En riskbedömning ska: identifiera vilka föroreningar som förekommer uppskatta halter, mängder och fördelning av föroreningar bedöma eller beräkna transport och spridning av föroreningar identifiera exponeringsvägar för olika typer av markanvändning uppskatta hälsoeffekter uppskatta miljöeffekter

8 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskbedömning – inledande steg Identifiering av -Styrande ämnen -Exponering/spridning ►vad är den största risken? ►har vi undersökningar som är tillräckliga?

9 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskbedömningsmetodik – strukturerat angreppssätt Problembeskrivning Effektanalys (bedömning av effekter) Exponeringsanalys (bedömning av spridning o exponering) Riskkarakterisering (sammanvägd riskbedömning)

10 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Riskklassning enl MIFO Riskklassning baserat på: Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samma utgångspunkter/rubriker kan användas i andra typer av riskbedömningar

11 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Förenklad riskbedömning Är området förorenat? Jmf med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Beskriv problemet Ta fram representativa halter för området Välj riskbaserade haltkriterier (jämförvärden) Jmf representativ halt med haltkriterier Beskriv osäkerheter Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering

12 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Fördjupad riskbedömning T ex om… -Generella riktvärden saknas/inte är tillämpliga -Komplicerad o omfattande föroreningssituation -Komplicerad spridningsbild -”Generella” beräkningsmodeller inte räcker till för att beskriva situationen -Hotade el särskilt skyddsvärda arter/ekosystem i (när-)området

13 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland NVs generella riktvärden Finns för förorenad mark Reviderade, redovisas i NV-rapport 5976 Ej juridiskt bindande Ett av flera verktyg i riskbedömningen

14 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Generella riktvärden – hur ska de användas ? Rekommendationer, en del i den totala riskbedömningen Anger föroreningshalt där inga skadliga effekter på hälsa o miljö förväntas Innebär inte ”noll risk”, utan acceptabel risk Beräknade utifrån ett nationellt perspektiv Finns för enskilda ämnen och vissa grupper av ämnen

15 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Exempel på övriga jämförvärden (jmf tabell i NV-rapport 5977) Bakgrundshalter i mark, NV Rapport 4640 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, tillstånd : Sjöar och vattendrag, NV rapport 4913 (ytvatten,sediment, vattenmossa, fisk) Grundvatten, NV rapport 4915 (Cd, Zn, Pb, As) Kust och hav, NV rapport 4914 Dricksvattenkriterier, SLV 2001: 30, SOSFS 3002:17 WHO – dricksvatten Riktvärden från t.ex. Kanada, USA, Nederländerna, Norge

16 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: Bedömningen utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver risk utifrån exponeringsförutsättningar (risknivå) Bedömningen utgår från effektbaserade lågrisknivåer o utifrån exponeringsförutsättningar beräknas acceptabla halter (riktvärden)

17 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Exempel på andra delar i en riskbedömning – främst i fördjupad riskbedömning Beräkning av exponeringssituationen, t ex CalTOX Beskrivning av sannolikhet att överskrida ett riktvärde el akuttoxisk halt Ekotoxikologiska tester (bedömning av effekter)

18 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Kvantifiering av exponeringsvägar (CalTOX) – exempel kemtvätt, PCE storlek på exponering typ av medium exponeringväg till människa

19 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Beräknade risknivåer – exempel kemtvätt, PCE % av acceptabel exponeringsnivå 0,05 mg/kg kroppsvikt (TDI) och dag vid inhalering av inom- och utomhusluft samt intag av hemodlade grönsaker

20 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Exponeringsmodellering Om intag av bladgrönsaker viktig exponeringsväg – vilket ämne har störst betydelse? Intag av bladgrönsaker som % av TDI vid olika markkoncentrationer Upptag i bladgrönsaker utgörs av rotupptag, bevattning m grundvatten, upptag fr luft samt deposition av jordpartiklar Ämne 1 o 3 mest relevanta ur risksynpunkt. Risken beror av vilken markkoncentration som grönsakerna odlas i. (Exempel fr Envinova, Annika Åberg)

21 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Kvantifiering av risk – exempel Scharins Sannolikhetsplot på många analysdata – arsenikförorenat sågverksområde Sannolikhet – överskrider acceptabel halt (35 mg/kg) → 17 % Sannolikhet – överskrider akut risk (tröskelkonc 100 mg/kg TS) → 6 % Anger även andelen av området som överskrider en viss halt (Exempel fr Huvudstudie 2008, Geo Innova)

22 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Representativ halt Vilken halt ska man jämföra riktvärdena mot? ►Den halt som bäst representerar föroreningssituationen

23 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Representativ halt Objektspecifik Påverkas av: –Dominerande exponeringsvägar –Långtidsrisk el akut risk –Antal data –Hur representativa mätdata är –Vilken säkerhet i jmf –Val av statistisk metod –Förhandskunskap om området

24 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Representativ halt - långtidsrisker Dataunderlag Metodik o grad av säkerhet LitetMåttligt/stort Enkel metodik. Säkerheten mindre viktig Aritm. medelvärde Enkel metodik o viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd Maximalt mätvärde el. percentil Percentil Väldefinierad säkerhet UCLM UCLM= upper confidence limit of the mean ≈ den övre gränsen för vad den verkliga medelhalten i området kan vara

25 Seminarium Länsstyrelsen Västmanland Statistik förorenade områden Statistisk sammanställning – bra uppfattning om den generella föroreningsnivån Förorenade områden – heterogen haltfördelning - egenskapsområden Medelvärde: medelhalt inom området, relevant för att bedöma om området behöver saneras Akut toxicitet – maxhalt?


Ladda ner ppt "Seminarium Länsstyrelsen Västmanland 2010-04-22 1 Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn:013-201826."

Liknande presentationer


Google-annonser