Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Synovate 2009 12.00 8.70 5.48 4.63 8.24 5.73 5.27 10.7012.200.50 3.41 1 Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord 114956 Socialstyrelsen:Susanne.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Synovate 2009 12.00 8.70 5.48 4.63 8.24 5.73 5.27 10.7012.200.50 3.41 1 Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord 114956 Socialstyrelsen:Susanne."— Presentationens avskrift:

1 Synovate Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord Socialstyrelsen:Susanne Rolfner- Suvanto Charlotte Samuelsson Synovate:Helén Nilsson Annelie Ribba Datum:

2 Synovate Innehåll Syfte och Metod3 Resultat9 Bilaga 35

3 Synovate Syfte och Metod

4 Synovate Syfte och metod SYFTE Syftet med undersökningen är att öka kännedomen om vilken kunskap och föreställning om självmord som finns hos befolkningen idag. Undersökningen ska även ta reda vart man i dagsläget skulle vända sig för att få information. Undersökningsresultatet ska ligga till grund för att anpassa informations- och studiematerial, vilket testas av mot allmänheten i en andra fas. METOD Undersökningen har genomförts i form av 4 fokusgrupper (8 deltagare) i Stockholm och i Västerås. I Stockholm bestod grupperna av yngre kvinnor år samt äldre män år och i Västerås av yngre män år samt äldre kvinnor år. Fokusgrupperna pågick i 1, 5 timmar och vardera. Intervjupersonerna erhöll 400:- i ersättning samt kaffe och smörgås.

5 Synovate Målgrupp Målgrupp för undersökningen är allmänheten. Undersökningen har genomförts ur ett uttalat befolkningsperspektiv vilket innebär att respondenterna är fördelade över följande bakgrundsvariabler; kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, socioekonomiska skillnader och funktionsnedsättning. Av de 32 deltagarna var: -Hälften män och hälften kvinnor -Hälften över 40 och hälften under födda utanför Norden, 1 med förälder född utanför Norden. -3 HBT-personer -3 personer med funktionsnedsättning -God spridning gällande hushållsinkomst och utbildningsnivå -Boende i Stockholm med kranskommuner samt Västerås med omnejd (mindre orter). -Såväl med som utan erfarenhet av frågan

6 Synovate Genomförande FRÅGEGUIDE: Fokusgrupperna var semi-strukturerade dvs vi använde en diskussionsguide och ställde ungefär samma frågor till samtliga respondenter FÄLTPERIOD: Fokusgrupperna genomfördes den 16 februari i Stockholm och den 18 februari i Västerås 2009.

7 Synovate Viktigt att tänka på I en kvalitativ studie får man ökad förståelse och djupgående kunskap för hur målgruppen tänker, känner och resonerar kring olika frågor. Den ger en målgruppsinsikt som kan förklara beteenden, skeenden och händelser. Efter en kvalitativ studie kan man inte generalisera resultatet till att gälla alla i den utvalda målgruppen. För att kunna göra det måste man genomföra en kvantitativ studie. En kvalitativ studie bygger inte på ett tillräckligt stort antal intervjuer för att man ska kunna göra statistiska analyser av materialet, därför innehåller en kvalitativ rapport inga siffror eller diagram.

8 Synovate Teman i intervjuguiden Spontana associationer och tankar kring centrala begrepp -Företeelsen ”avsluta sitt liv” -Självmord -Suicid -Ta sitt liv -Ta livet av sig Kunskaper, attityder, myter och fördomar -Vad är självmord -Vilka begår självmord -Varför begår man självmord -Tankar kring de som begår självmord -Rättighet att begå självmord Förebyggande vård -Kan självmord förhindras -Hur kan man hjälpa någon som går i dessa tankar -Vem kan hjälpa -Vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar -Vart kan man vända sig Information och effekter -Attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det -Vad vill man veta -Hur vill man få informationen -Vem är en trovärdig avsändare -Vilka skulle effekterna kunna bli Goda råd -Vad är viktigt att tänka på om man vill informera allmänheten om självmord

9 Synovate Resultat

10 Synovate Spontana associationer och tankar kring centrala begrepp

11 Synovate Självmord alt ta sitt liv – framstår som allmänhetens benämningar En sista utväg Egoism Mord Skuld och svek Sorg Ilska Modigt / fegt Självmord Det begrepp man kommer att tänka på i första hand. Associeras med en impulshandling och är mycket starkt laddat. Ta sitt liv associeras med en aktiv planerad handling och är något mindre starkt laddat för begreppet omfattar även ett rop på hjälp. ”Självmord är ångest och hopplöshet” ” Ta sitt liv är lättare att säga än självmord, mer vardagligt” Lite mjukare Längre tidsperspektiv Övervägt Handling ur eget perspektiv Hänsynsfullare mot anhöriga Självmord Ta sitt liv

12 Synovate Suicid – uppfattas vara ett begrepp inom psykiatrin Stämpel Diagnos Långdragen process Genetiskt Tillstånd Akademiskt Förstås ej av alla Suicid associeras med sjukvården och psykiatrin, och uppfattas vara en diagnos. Begreppet leder till en kall, klinisk och distanserad känsla. ”Suicid är en diagnos och betyder självmordsbenägen” ”Suicid är östermalmsspråk”

13 Synovate Ta livet av sig – uppfattas synonymt med ”ta sitt liv” men ännu mer vardagligt Primärstadium Början av depression, kan få hjälp Mer vardagligt Lättare att säga Svagare uttryck Kan användas som hot Är mer en sinnesstämning Ta livet av sig är det mest vardagliga, minst tunga begreppet. Det kan vara ett förstadium till självmord i betydelsen ett rop på hjälp. ”Ta livet av sig är vardagligt, något man kan vräka ur sig”

14 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar

15 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar -vad är självmord ”En sista manifestation, det sista man har att bestämma över är sitt eget liv” Självmord är ett starkt laddat begrepp och innebär den ultimata makten över sitt liv. Kan också vara ett rop på hjälp. Ska det göras måste det ske så att andra drabbas minimalt och ges en förklaring. Välja bort livet Komma undan krav Egoistiskt Ensamhet Depression Ett rop på hjälp Paradoxer; modigt – fegt, makt – maktlöshet jag kan känna mig deppig – psykisk ohälsa har andra ”Jag förstår de som tar steget men de måste göra det snyggt och förklara varför i ett brev” ”Det finns de som gör det och de som vill ha uppmärksamhet”

16 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar -vilka begår självmord ”De som är deprimerade” Myten om att ungdomar är överrepresenterade när det gäller självmord bekräftas men även andra grupper nämns; invandrare, medelålders män, svårt sjuka. De som har benägenhet och blir triggade De ensamma De som känner att de inte passar in De som är svårt sjuka Drogberoende De med tidiga trauman ”Vi som lever i mörker” ”Tjejer mår dåligt och velar hit och dit medan killar kommer till ett vägskäl och bestämmer sig och gör det”

17 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar -varför begår man självmord ”Vi måste vara produktiva idag – annars har vi inget värde” Ett kallt och hårt samhällsklimat med höga krav där vi inte hinner bry oss. En händelse som innebär att individens värdering av sig själv minskar kombinerat med ensamhet kan leda till att pressen blir allt för stor. Självmord blir en utväg. Ensamhet Ingen att prata med Känsla av att vara mindre värd Känsla av att inte passa in Reaktion på svår situation Utväg ur situation som man inte kan hantera Impulshandling Ett rop på hjälp ”Det svenska samhälle är så kallt - det kan jag säga som är invandrare” ”Skilsmässa eller att bli av med jobbet kan vara orsaker till självmord och ingen hinner prata med den som drabbas för alla har det så stressigt”

18 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar - tankar kring de som begår självmord ”Varför gjorde man det?” Framför allt är det orsaken till självmordet som allmänheten har funderingar kring. Är man själv inte är direkt berörd känner man medlidande men fördömer ej. Är man direkt berörd är känslor av skuld och skam och ilska mycket starka. Varför – viktigt att förstå orsaken Varför fick jag inget veta så jag kunde hjälpa Medlidande (när men ej är direkt berörd) Skuld (för att jag inte såg) Skam (för att jag inte kunde hjälpa) Ilska (över bristande tillit till min hjälp) ”Anhöriga känner skuld – är en dålig anhörig” ”Det är så synd om den som gjorde det”

19 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar - tankar kring de som försökt men överlevt Vill man verkligen ta sitt liv väljer man en säker lösning. Är det mer ett rop på hjälp väljer man en metod man kan överleva. Överlevare ropar på hjälp men vill egentligen inte dö. Man upplever m a o att det finns två grupper; de som verkligen vill och de som ropar på hjälp. Hade bestämt sig för självmord - känner nog skuld och skam och upplever därför ett misslyckande Hade inte bestämt sig - känner nog lättnad och glädje och upplever att man fått en andra chans Viktigt att vården har bra beredskap här! ”Anhöriga känner lättnad” ”Det måste vara överdjävligt”

20 Synovate Kunskaper, attityder, myter och fördomar - rättighet att begå självmord Polarisering kring synen på rätten att begå självmord; det fel för man tar inte sitt ansvar, det är det en rättighet att välja när man vill avsluta sitt eget liv. Acceptansen ökar när obotliga sjukdomar kommer på tal för att bli total när det handlar om att personen har en kort tid kvar att leva och det är förenat med stora smärtor framför allt för den sjuke men även av hänsyn till de anhöriga. Ingen av respondenterna tycker dock att det ska vara förbjudet enligt lagen. Polariserat -Krypa ur sitt ansvar, lämpa över åt andra -Rättighet att själv bestämma Mer accepterat vid obotliga sjukdomar Helt accepterat när hoppet är ute Kan och bör ej förbjudas i lag ”Jag tycker att det är OK att ta sitt liv, man har sin egen vilja” ”Det är OK om man har svåra återkommande depressioner. Då är det inte bra för andra att man lever” ”Man måste försöka hålla ut”

21 Synovate Förebyggande vård

22 Synovate Förebyggande vård - kan självmord förhindras Allmänheten upplever frågan om självmord kan förhindras är kopplad till var i processen personen befinner sig - om beslutet är taget är det svårt att förhindra. Om omgivningen vet om det och personen vill ha hjälp går det att förhindra ett självmord - annars inte. Om omgivningen uppfattat signalerna – vissa visar inga tecken Om personen vill bli hjälpt Inte om en person verkligen har bestämt sig ”Om omgivningen kan hjälpa till beror på hur långt personen har kommit” ”Har man bestämt sig till 100% kan omgivningen inte göra något”

23 Synovate Förebyggande vård - hur och vem kan hjälpa till Att förebygga hjälpa till innehåller hela skalan från att att hitta professionell hjälp till att ligga bredvid, hålla om och finnas till. Alla är dock överens om att det är viktigt med lättillgänglig professionell hjälp. Hjälp från närstående inbegriper allt från att prata och lyssna till att hitta professionell vård Såväl professionen som närstående/anhöriga kan hjälp till ”Som anhörig kan man hjälpa till att hitta professionell hjälp” ”Om en vän kopplar in andra blir man tagen på allvar” ”Jag tror inte det räcker med att finnas till. Professionell hjälp krävs”

24 Synovate Förebyggande vård - vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar - vart kan man vända sig De som har egna erfarenheter av självmordstankar skulle ta kontakt med vården medan de som inte varit/haft närstående i den situationen ställer sig frågande om vart man ska vända sig. Ingen nämner telefonjour. Härda ut – det går över Vända mig till min familj Förlitar mig på att omgivningen ingriper Vända mig till vården -Vårdcentralen svarar man i huvudsak i Stockholm -Sjukhuset svarar man i huvudsak i Västmanland -Psykolog/psykakuten ”Jag skulle ringa till psykakuten” ” Jag skulle vända mig till en munk som har tid för mig hela dygnet runt för att få andrum och distans” ”Vart ska jag vända mig – akuten på Danderyd eller polisen?”

25 Synovate Information och effekter

26 Synovate Information och effekter - attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det Allmänheten anser det positivt att erhålla information om vart man kan vända sig för få hjälp och stöd vid självmordstankar även om man själv inte aktivt sökt informationen. Viktigt att den är allmänt riktad. Odelat positivt om den är allmänt riktad ”Det är en reell risk så det är bra med information” ”Det känns lika naturligt som att få information från Vägverket – människor dör ju även på vägarna” ”Om det är riktat till mig blir jag arg för då känner jag mig utpekad men positivt om det är riktat till alla”

27 Synovate Information och effekter - vad vill man veta Den information som efterfrågas handlar om dels att minska skam och tabu kring självmord – alla kan drabbas. Vidare efterfrågas vilka varningssignalerna är samt kontaktuppgifter särskilt telefonnummer (typ BRIS) om vart man kan vända sig för att få stöd och råd lokalt i kommunen. Minska skam och tabu - det är OK att söka hjälp Detta är varningssignalerna Kontaktuppgifter och telefonnummer om vart man lokalt kan vända sig Vad händer när man tar kontakt Vill kunna vara anonym Verklighetsberättelse med lyckligt slut som berör ”Det är jätteviktigt att man kommer fram direkt när man ringer. Det får inte vara en telefonkö” ”Det är OK att söka hjälp – borde likställas med att ta ett blodprov”

28 Synovate Information och effekter - hur vill man få informationen De kanaler som framstår som önskvärda är dels trycksaker till hushållen dels kampanjer på offentliga platser. Fakta på ett tydligt och enkelt språk som alla kan förstå är efterfrågat. Sakligt, allvarligt och med medkänsla. Trycksak Internet/ facebook, youtube Vårdguiden Apotek Vårdcentraler Lokaltidningen ”Hem i brevlådan är bra men det är även bra med information på offentliga platser t ex i tunnelbanan” ”Gärna på smygställen, som toaletter, man vill ej visa att man tar” ”Allvarligt och neutralt tonlägen. Inget daltande som nedvärderar människor”

29 Synovate Information och effekter - vem är en trovärdig avsändare Styrkan för Socialstyrelsen som avsändare är neutralitet och hög trovärdighet. Svagheten är att organisationen uppfattas som byråkratisk och känslokall. För att även förmedla empati och värme föreslås dels samarbete med ideell organisation vars verksamhet bygger på vilja att hjälpa, inte plikt men även lokal anknytning med t ex kommun/vårdcentral. Offentliga organisationer Socialstyrelsen Vårdcentral Sjukhus Ideella organisationer Bris Rädda Barnen ”Om det är en statlig myndighet känns som om de måste informera men om det är en organisation där man jobbar ideellt och ger av sig själv då blir det både trovärdig och känns bra” ”Vårdcentralen har man varit på. Känns nära och trygg”

30 Synovate Information och effekter - vilka skulle effekterna kunna bli Genom att minska skam och tabu, ge fakta och visa vart man kan vända sig för stöd och råd förbättras situationen för såväl de som har tankar på självmord samt deras anhöriga. Visa att frågan finns och tas på allvar. Den som har tankar kan söka hjälp utan att skämmas Anhöriga tas på allvar Vården får mycket att göra ”Bra att synliggöra för allmänheten. Det man pratar om mår man bra av och det blir mer acceptabelt och då blir det bättre totalt sett” ”Om man fångar upp människor tidigt blir det billigare för vården” ”Skammen skulle kunna minska. Idag är det stor skam att erkänna att man har försökt”

31 Synovate Goda råd från allmänheten

32 Synovate Goda råd från allmänheten Minska tabu; lyft frågan till den offentliga debatten och ordna forum för diskussioner. Ge fakta om att det är vanligt och att vem som helst kan drabbas då minskar skam och skuld känslor. Tala om vilka varningssignalerna är så att både den drabbade och omgivningen vet när de ska reagera. Se över vården; den ska vara lättillgänglig och resurser måste finns

33 Synovate Slutsatser

34 Synovate Slutsatser och rekommendationer Undersökningen visar att kunskaper, attityder, myter och fördomar är likvärdiga oavsett demografiska variabler. Centralt i allmänhetens resonemang om självmord är; -har en person verkligen bestämt sig kan inget/ingen förhindra detta, men kommer man in tidigare i processen finns stora möjligheter att hjälpa -det finns två olika grupper; de som försöker och de som gör det. Kunskaperna om vart man kan vända sig är generellt låga hos allmänheten även om de som har erfarenhet av frågan har något större kunskaper men attityder, fördomar och myter är desamma Som begrepp rekommenderas ”självmord” alt. ”ta sitt liv” i kommunikationen med allmänheten. Framgångsfaktorer för information – enkel – neutral – saklig – empatisk -Informationen ska vara enkel (enkel svenska), tydlig, ha ett allmänt tilltal, vara empatisk -Innehåll; varningssignaler, kontaktuppgifter med telefonnr, vad händer vid kontakt -Avsändaren ska vara trovärdig, uttrycka en vilja att hjälpa och ha lokalt representation -Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och en ideell organisation är att rekommendera


Ladda ner ppt "Synovate 2009 12.00 8.70 5.48 4.63 8.24 5.73 5.27 10.7012.200.50 3.41 1 Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord 114956 Socialstyrelsen:Susanne."

Liknande presentationer


Google-annonser