Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner)"— Presentationens avskrift:

1 Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner) och kostnader för det företaget presterar! Självkostnadskalkyler rör kostnader för det företaget presterar Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler) * Fullständig kostnadsfördelning -> självkostnadskalkyl (Absorbtion costing) * Ofullständig kostnadsfördelning -> bidragskalkyl (Variable costing) * Självkostnadskalkyl och styrning i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag Stegfördelning ”Vad kostar en huvudverksamhet?” ”ABC-Accounting” och ”Activity Based Management”

2 Periodkalkyler Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och serieproduktion. Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion = Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)

3 Exempel på periodkalkyler Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar chokladaskar per månad. Den fasta kostnaden uppgår till kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen askar och under september askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden per ask och vinsten i respektive månad! Divisionskalkyl: Självkostnad aug = ( * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = kr Självkostnad sep = ( * )/ = 71,67 kr/ask Vinst = * (120 – 71,76) = kr Normalkalkyl: Självkostnad aug = / = 80 kr/ask Vinst = * (120 – 80) = kr (kalkylmässigt resultat!) Självkostnad sep = / = 80 kr/ask Vinst = * (120 – 80) = kr (kalkylmässigt resultat!) Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst + under/övertäckning av fasta kostnader Nettoresultat = [ / *( )] = = kr Nettoresultat = [ / *( )] = = kr Minimi-kalkyl: Självkostnad mimimi = särkostnad = i detta fall RK = 30 kr/ask i båda månader

4 Över- och undertäckning av fasta kostnader Den fasta kostnaden är priset för att hålla en viss kapacitet. En normal verksamhetsvolym motsvarar en fast styckkostnad som det gäller att leva upp till för att möta företagets krav på effektivitet. Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal) Över- eller undertäckning är ett mått på effektivt utnyttjande av fast resurs! Q normal askar Verksamhetsvolym Undertäckning Vid Q aug Övertäckning vid Q sept kr Fast styckkostnad eller FK enligt standard! 50 kr/ask Budgeterade fasta kostnader Täckta fasta kostnader = FK/st * Qv Q augQ sept Täckta FK vid Qv2 Täckta FK vid Qv1

5 Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl Ekvivalentkalkyl Ekvivalentkalkyl används i företag där ett eller ett fåtal råvaror/halvfabrikat ger upphov till ett brett sortiment av produkter, t ex mjölk som er upphov till mejeriprodukter, råolja som ger olika oljeprodukter eller kött som ger olika köttprodukter. Den totala kostnaden för verksamheten fastställs och sedan fördelas på produkterna med hjälp av produkternas s k ekvivalenttal. Ekvivalenttalet återspeglar produktens resursanspråk, t ex storlek, vikt, halt eller annan faktor som visar produktens andel av den totala produktionen. Produkternas styck- eller självkostnad bestäms av produktens andel av den totala ekvivalentmängden. Restkalkyl Metoden tillämpas när produktionen av huvudprodukten också ger upphov till biprodukter vid sin framställning och som är möjliga att sälja, t ex flis vid produktion av sågade trävaror eller kli vid produktion av mjöl. Vid en restkalkyl beräknas bidraget från den mängd biprodukt som genereras vid framställning av en viss mängd huvudprodukt. Bidraget för biprodukten dras av från huvudproduktens produktionskostnad. Återstoden blir huvudproduktens självkostnad.

6 Exempel på ekvivalentkalkyl och restkalkyl Ett sågverk skär upp och levererar plankor av ett visst snitt i längderna 2m, 3m och 5m i mängderna , respektive plankor per månad. Totala produktionskostnaden för en normalmånad är kr. Vad kostar företagets produkter (2m-, 3m- och 5m-plankor) per enhet? Vad är produktionskostnaden för varje produktsort om framskärning av varje meter planka ger upphov till 0,5 kilo flis som säljs till energibolag och andra företag trävarubranschen för 2 kr per kilo. Flisen kostar 0,80 kr per kilo att tugga ner till spån och att transportera till kund. Vad kostar företagets produkter i produktionskostnad enligt en restkalkyl? Exempel på Ekvivalentkalkyl Produktens ProduktVolymEkvivalenttalEkvivalentmängdtotalkostnadsjälvkostnad/st 2m kr30 kr 3m kr45 kr 5m kr75 kr kr 15 kr Produkt 2m3m5m Produktionskostnad enligt ekvvivalentkalkyl30 kr45 kr75 kr Mängd biprodukt i kilo0,511,52,5 Särintäkt för biprodukt2,00 kr2 kr3 kr5,00 kr Särkostnad för biprodukt0,80 kr 1,20 kr2,00 kr Bidrag från biprodukt/st1,20 kr1,80 kr3,00 kr Produktionskostnad enlt restkalkyl28,80 kr43,20 kr72,00 kr

7 Självkostnad enligt påläggskalkyl Direkt kostnad En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material Indirekt kostnad Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex materialomkostnad (MO), tillverkningsomkostnad (TO), administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO). Varför klassas vissa kostnader som indirekta? Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta

8 Kriterier för nyckel: Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn) Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Indirekta kostnader Direkta kostnader Fördelade kostnader Självkostnad enligt påläggskalkyl

9 Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta kostnader: Tid (arbetstid, maskintid) Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv) Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr) Kausalitetsprincip Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv. Fördelningsnycklar och kausalitetsprincip

10 Materialomkostnader (MO) kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på lagerhållning av varor. Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material (dm) Tillverkningsomkostnader (TO) kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll av maskiner, produkter i arbete. Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning kostnad för företagsledning och central administration (personal, ekonomi och IT) samt marknadsföring (PR, reklam och kampanjer) och försäljning. Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad sålda varor (TVK) Kostnadsslag på olika kostnadsställen

11 Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden T ex TO = kr/år Välj fördelningsgrund eller nyckel T ex värdet av direkt lön Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden Direkt lön = kr/år Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden TO / DL = / = 2,0 eller 200% på direkt lön Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr Beräkning och tillämpning av påläggssats

12 Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Materialomkostnad (MO) Tillverkningsomkostnader fasta (TOF) Tillverkningsomkostnader rörliga (TOR) Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty) Tillverkningskostnad (TVK) Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO) Direkta försäljningskostnader (t ex provision) SJÄLVKOSTNAD Kalkykmodell för påläggskalkyl i Tillverkande företag

13 Orderkalkyl i tillverkande företag -medaljfabriken Följande årsdata gäller för AB medaljfabriken : Direkt lön kr Direkt material kr Materialomkostnad kr Tillverkningsomkostnad (rörliga) kr Tillverkningsomkostnad (fasta) kr Affärsomkostnader kr Totala intäkter kr Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit under året, för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna. Hur stor är företagets genomsnittliga vinstmarginal i procent? AB medaljfabriken ska lämna en offert på 200 st av guldsmycket Jaw. Den direkta materialkostnaden beräknas till 1200 kr per styck och den direkta lönen till 300 kr per styck samt en fast särkostnad på kr för hela ordern. Vad kostar Jaw per styck och hur stor är ordervärdet? Vad skulle 500 av den väldekorerade bronsmedaljen Saw kosta om den kostade 250 kr i material och 500 kr i lön samt kr i en fast ordersärkostnad? Vad är självkostnaden enligt en minimikalkyl? Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i vinstmarginal?

14 Lösning till orderkalkyler i medaljfabriken MedaljfabrikenKostnaderPåläggsbas eller nyckelPåläggssats Direkt lön kr Direkt material kr Materialomkostnad krdirekt material10,00%på dm Tillverkningsomkostnad, rörliga krdirekt lön50,00%på dl Tillverkningsomkostnad, fasta krdirekt lön125,00%på dl Total tillverkningskostnad kr Affärsomkostnader krtillverkningskostnad20,00%på TVK Totala intäkter kr Totala kostnader kr Resultat kr Vinstmarginal20,00% OrderkalkylJawSawNya objekt Fast ordersärkostnad5 000 kr kr Orderstorlek i antal Direkt material, dm1 200 kr250 kr Direkt lön, dl300 kr500 kr Speciell direkt kostnad25 kr40 kr MO 10% på dm120 kr25 kr TOR 50% på dl150 kr250 kr TOF 125% på dl375 kr625 kr TVK2 170 kr1 690 kr AFFO 20% på TVK434 kr338 kr SJK2 604 kr2 028 kr Vinst 20% av priset651,00 kr507,00 kr Kundpris : SJK/(1-VM)3 255 kr2 535 kr Ordervärde kr kr

15 Självkostnadskalkyl enligt normalkalkyl Antag ett företag som bara gör produkterna Alfa och Beta. Normal tillverkning och försäljning är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I november väntas faktisk tillverkning och försäljning av Alfa bli 250 och för Beta 150 st. Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta Speciella direkta tillverkningskostnader är 20 kr/st för Alfa och 11 kr/st för Beta Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta. Följande gäller om företagets omkostnader per månad: MO = 1500 kr TOF = kr TOR = kr AFFO = kr Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.

16 Lösning till självkostnadskalkyl enligt normalkalkyl AlfaBeta Direkt Lön (dl) 6040 Direkt Material (dm)4020 Speciella direkta kostnader2011 MO: 15% på dm63 TOR: 60% på dl3624 TOF: 80% på dl4832 Tillverkningskostnad AFFO: 40% på TVK8452 Direkt försäljningskostnad618 Självkostnad Vinst = pålägg 30% på självkostnad9060 Försäljningspris I denna uppgift ska alfa och beta ensamma bära alla omkostnader! Normalmetod innebär att fasta omkostnader fördelas på en normalmånads bas och rörliga omkostnader på den aktuella månadens bas. 1)MO-pålägg = MO/DM normalmånad = 1 500/(40*200+20*100)= 0,15 eller 15% på dm 2)TOR-pålägg = TOR/DL November = /(60*250+40*150) = 0,6 eller 60% på dl 3)TOF-pålägg = TOF/DL normalmånad = /(60* *100) =0,8 eller 80% på dl 4)AFFO-pålägg = AFFO/TVK normalmånad = /(210* *100)= 0,4 eller 40% på dl

17 Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl AB reparationsverkstad räknar det kommande året med en tillverkning och försäljning som är 80% av den normala. Kostnaderna för året budgeteras till: 80% kapacitetNormalkapacitetPåläggssats Direkt material kr kr Direkt lön kr kr Rörliga TO kr kr50 % på dl Fasta TO kr kr60 % på dl AO (fasta) kr kr10 % på TVK FO (fasta) kr kr6% på TVK Beräkna påläggssatserna för företagets omkostnader om verkstan tillämpar normalkalkyl! Kalkylera självkostnaden för en reparationsorder på Palles bil som kostar 2200 kr i direkt material och 1800 kr i direkt lön samt 820 kr i speciell direkt tillverkningskostnad för transport och besiktning. KostnadsslagPalles bil Direkt material kr Direkt lön1 800 kr Speciell direkt tillverkning820 kr TOR50%900 kr TOF60%1 080 kr TVK6 800 kr AO10%680 kr FO6%408 kr Självkostnad kr

18 Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av Fierenze och Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive 350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande: KostnadsslagTotaltFierenzeCarcasonne Direkt material Direkt lön Direkt försäljningskostnad Fasta MO Rörliga TO Fasta TO Fasta AO Fasta FO Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna! Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för tillverkning och försäljning är av Fierenze och av Carcasonne. Gör också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av försäljningspriserna.

19 Kausalitetsprincipen och ex på fördelning av TOF Antag två produkter A och B som passerar en produktionsavdelning, som är kapitalintensiv. A är arbetsintensiv medan B är kapitalintensiv. A kostar 500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver 6 minuters maskintid medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta tillverkningsomkostnad (TOF) blev kr, varav huvuddelen kr utgörs av maskinkostnader (kapital- och driftkostnader). Periodens totala direkta löner blev kr och total maskintid 350 timmar. Beräkna TOF per styck för A och B! 1.TOF = kr 2.Välj Nyckel:alt 1: Dir Lönalt 2: maskintid 3.Omfattning av nyckeln:alt 1: DL= 100 tkralt 2: Maskintid = 350 tim 4.Dividera TOF med nyckelalt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma 5.Vilken påläggssats ska väljas? Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr 6.Välj alternativ 2, med maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare fördelning! (Alternativ 1 snedfördelar omkostnaden.)

20 Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen -reviderad version anpassad till inlämningsuppgift 1 AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1 och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i operation 1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter: Operation1Operation 2 Kapitalkostnader för maskiner Lön till arbetsledare Energi Hyra Värme Summa kr kr Normal direkt lönekostnad kr kr Normal total arbetstid (timmar/år) Normal total maskintid (timmar/år) Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma: ProduktAlfaBetaGamma Normal årsproduktion Maskintid i operation 1 (tim/st)0,511,5 Maskintid i operation 2 (tim/st)10,51 Arbetstid i operation 1 (tim/st)0,51,51,5 Arbetstid i operation 2 (tim/st)0,512 direkt material (kr/st) Licensavgift till uppfinnare (kr/st) Provision till säljare (kr/st) Beräkna lönesatser och påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden för alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna hur stora MO och AFFO som fördelas på dessa tre produkter under ett normalår!

21 Lösningsförslag till Turner Industries Normal direkt lönekostnad kr kr Normal total arbetstid (timmar/år) Normal total maskintid (timmar/år) PåläggsbasMaskintidArbetstid Påläggsbasens storlek Påläggssats200 kr45 kr per maskintimper arbetstimme Lönesats150 kr180 kr AlfaBetaGamma Normal årsproduktion Maskintid i operation 1 (tim/st)0,511,5 Maskintid i operation 2 (tim/st)10,51 Arbetstid i operation 1 (tim/st)0,51,5 Arbetstid i operation 2 (tim/st)0,512 ProduktkalkylAlfaBetaGamma direkt lön oper 175,00 kr225,00 kr direkt lön oper 290,00 kr180,00 kr360,00 kr direkt material (kr/st)100,00 kr120,00 kr200,00 kr Licensavgift till uppfinnare (kr/st)50,00 kr 100,00 kr MO10%MO10,00 kr12,00 kr20,00 kr TO-pålägg200 krTO oper 1100,00 kr200,00 kr300,00 kr TO-pålägg45 krTO oper 222,50 kr45,00 kr90,00 kr TVK447,50 kr832,00 kr1 295,00 kr AFFO-pålägg20%AFFO89,50 kr166,40 kr259,00 kr Provision till säljare (kr/st)100,00 kr150,00 kr300,00 kr Självkostnad637,00 kr1 148,40 kr1 854,00 kr

22 Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig … Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställen Särkostnader Fullständig kostnadsfördelning Ofullständig kostnads- fördelning

23 Ekonomistyrning av handelsföretag Inköpspriset för en burk honung är 15 kr och försäljningspriset är 25 kr. Hur stor är bruttovinsten och bruttovinstmarginalen? Hur många procent måste försäljningspriset höjas vid en ökning av inköpspriset med 3 kr för att bruttovinsten i kr ska förbli densamma? Bruttovinst = Försäljningspris – ingående varukostnad = 25 – 15 = 10 kr i bruttovinst eller TB Bruttovinstmarginal = 10/25 = 40% eller bidragsprocent Priset måste höjas med (15+3)/15=18/15 =1,2 d v s med 20% Anta att en butik omsätter 4,8 miljoner kr på ett år då de ingående varukostnaderna var 3 miljoner kr. Vinsten för det året blev kr. Hur stor är bruttovinstmarginalen och varuomkostnadspålägget i företaget? Vad blir försäljningspriset för en produkt som kostar 700 kr i inköp?. Bruttovinstpålägg = (4,8’’ - 3’’)/ 3’’ = 0,6 eller 60 % på ingående varukostnad Varuomkostnadspålägget = (4,8’’-3’’-0,6’’)/3’’ = 1,2’’/3’’= 40 % på ingående varukostnad Bruttovinstmarginal, täckningsgrad eller bidragsprocent = (4,8” – 3”)/4,8” = 0,375 eller 37,5% Försäljningspriset = 700* (1+0,6) = kr enligt påläggsmetod eller 700/(1-0,375) = kr enligt bidragsmetod eller bruttovinstmarginal! Nettovinst Varuomkostnader Ingående varukostnad Åsatt försäljningspris Varuomkostnads- pålägg Varukostnad

24 Orderkalkyl på handelsföretag Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3% av inköpspriset per månad som produkterna lagras. Man överväger nu att köpa in st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st. Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta hanteringskostnader uppgår till kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden. Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i genomsnitt. Hur mycket får en DVD apparat högst kosta i inköp om försäljningspriset inte får överstiga kr samtidigt som grossisten inte vill göra avkall på sin lönsamhet?

25 Kalkyltrappa för handelsföretag Inköpspris Varuomkostnader Direkta hanteringskostnader Direkta lagerhållningskostnader Varukostnad Administrations- och försäljningsomkostnad Självkostnad Vinst Försäljningspris Sätt inköpspriset = X [(x+0,01*x+184+0,09*x)*(1+0,23)]*(1+0,2)= 2000 kr => x= 1064,6 kr DVD:n , ,8 1856,0 kr 426, ,5 kr

26 Orderkalkyl på Tjänsteföretag Ett IT-konsultföretag har fått en förfrågan från ett oljeland om ett IT-projekt. Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar. Dessutom tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från en extern underleverantör för 530 kr/timme. Underleverantören kräver dessutom ersättning för resor och traktamente på kr för att engagera sig som underkonsult. IT-konsultföretaget räknar med att de egna konsulterna för detta uppdrag kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader. En del av IT-projektet kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till IT- konsultföretagets utrustning. Projektomkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta kr. Man kalkylerar med 10% i administrationskostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna i anbudet om man kräver 10% vinstmarginal?

27 Kalkyltrappa för tjänsteföretag Direkta lönekostnader Projektomkostnader Speciella direkta kostnader Projektkostnad Administrationsomkostnader, 10% på projektkostnad Försäljningsomkostnader 7% på projektkostnad Självkostnad Vinst, vinstmarginal 10 % av priset Försäljningspris IT-projektet kr kr kr kr kr kr kr kr kr

28 Ekonomistyrning av tjänster På en tandläkarmottagning vill man se över sin ekonomi och lönsamhet. Hur stort är täckningsbidraget per uppdrag och totalt, om timpriset är kr per uppdrag (en timme/uppdrag), särkostnaden 900 kr per uppdrag och antalet budgeterade uppdrag är 250 per månad? Vad blir vinsten om de fasta kostnaderna per månad för hyra, kapitalkostnader, fast personal är 120 tkr? TB/uppdrag = – 900 = 600 kr Totalt täckningsbidrag = 600 * 250 = kr Resultat =.TTB – Samkostnader = – = kr = 0,25 * Ett marknadskonsultföretag räknar med att 75 % av den totala årsarbetstiden på timmar ska kunna debiteras. Resten av tiden och därmed resurserna tillägnas företagsadministration och kundkontakter. Enligt budgeten uppgår löner plus sociala avgifter till 3,6 mkr. Hur stor är särkostnaden per debiterbar timme? Vilket täckningsbidrag krävs om företaget har som ambition att göra en vinst på 450 tkr om man samtidigt räknar med ett pålägg på 25% på företagets lönekostnader för att täcka företagets fasta administrationskostnader? Vilket pris krävs per debiterbar timme för att nå den önskade vinsten? Upprätta en resultatbudget för företaget! Antal debiterbara timmar = * 0,75 = Timkostnaden = / = 400 kr/timme Totalt täckningsbidrag = Samkostnader + Vinst = 0,25 * = kr Pris per debiterbar timme = / = 550 kr. ResultatbudgetIntäkter550 x = kr Särkostnader kr Täckningsbidrag kr Samkostnader kr Resultat kr

29 Några punkter om fullkostnadsresonemang Det finns inget perfekt sätt att fördela indirekta kostnader till kostnadsbärare, men vissa sätt är bättre än andra! De bakomliggande begreppet för fördelning är kausalitet. Självkostnaden (direkt kostnad plus en rimlig andel av indirekta kostnader) är användbar för följande: -för att bestämma lönsamheten för en verksamhet. ”Bär den sina egna kostnader samt ger utrymme för vinst? -för att jämföra lönsamheten för en verksamhet med lönsamheten för liknande verksamheter i andra företag. -för att sätta priser. Det är dock inte alltid värt mödan att beräkna den fulla kostnaden, detta alldeles oavsett användningsområdena ovan. Om man inte förstår begränsningarna med fullkostnadsresonemang, kan de vara missvisande och missbrukas.

30 Princip för stegfördelning (step down procedure) Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i huvudkostnadsställen (operation or production centers) och hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna egentligen kostar! KostnadsslagKostnadsbärare Direkta kostnader Huvud- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Fördelade kostnader Indirekta kostnader

31 Exempel på Stegfördelning Where is the rock’n roll? En konstskola bedriver tre kursverksamheter; dans, sång och instrumentalmusik. Verksamheten har en gemensam administration och en studentmottagning. Dessa huvud- och stödverksamheter delar på en lokal som kostar kr per år i hyra, städning och drift. I övrigt gäller följande när det gäller antal anställda, studenter och kostnader för olika avdelningar i skolan. Vad kostar varje huvudverksamhet och vad kostar det per student och år att delta i skolans kurser? HjälpkostnadsställeHuvudkostnadsställe Hyra & städAdmin & lednKursadminDansSångMusiktotalt Yta Antal anställda Antal studenter Övriga fasta kostnader kr kr kr kr kr Lönekostnader/år kr kr kr kr kr kr kr Fördelad Hyra kr kr kr kr kr kr kr 40,00% Fördelad admin kr kr kr kr kr kr 7 000,00 kr Fördelad kursadmin kr kr kr kr kr TK för huvudkostnadsställe kr kr kr SJK per student och år kr kr kr

32 Ändrade förutsättningar i produktion ändrar villkoren för produktkalkyler Enhetliga principer (EP) för självkostnadsberäkning ända sen 1936, trots ändrade förutsättningar i produktionen Teknisk utveckling (ökad mekanisering, automatisering, robotisering och datorstyrd produktion Ökade kapitalkostnader i dagens företag Behandling av kapitalkostnader som indirekta eller en del av tillverkningsomkostnader Ökad kundanpassning och fler produktvarianter Risk för felaktig kostnadsfördelning om direkt lön används som bas, då direkt lön har minskat i betydelse Icke-volymberoende kostnader, som är fasta i relation till produkt, produktgrupp, order, kund och marknad, (t ex utvecklings-, introduktions-, anpassnings-, order-, sortiments-, service-, marknadsförings-, distributions- och avvecklingskostnader) som kräver särbehandling. Direkt lön och maskintid är volymberoende nycklar som ger snedfördelning. KALKYLMODELL SKA ANPASSAS TILL VILLKOREN I MODERN PRODUKTION!

33 Konsekvenser av modern produktion för kalkylmodell Direkta löner Direkt löner Omkostnader Direkt material Direkt löner Aktivitet 1 Direkt material Aktivitet 3 ….. Aktivitet 2 Då 1950-talet Nu 2010-taletKalkylmodell Linjeorganisation dedicerade åt standardprodukter Fokus på produktionskostnad Direkt lön dominerande Omkostnader låga Felaktig fördelning på dl gav inga dramatiska effekter Högautomatiserad flexibel produktion för kundorderstyrda produkter Fokus på design och distribution Omkostnader höga och Felaktig fördelning av omkostnader på dl ger dramatiska snedeffekter Vad får vi för våra omkostnader? Aktiviteter istället för kostnadsställen Transaktionsbaserade och komplexitetsrelaterade aktiviteter Fokus på kundvärde och kundnytta Aktiviteter som Inköp, orderbehandling produktionsplanering, kvalitetskontroll Användning av nya nycklar (kostnads- drivare för att fördela aktivitetskostnader)

34 Traditional versus activity-based costing Overheads are first assigned to product cost centres Overheads are then allocated to cost units using an overhead recovery rate Total overheads Product cost centre 1 Product cost centre 2 Product cost centre 3 Overheads are first assigned to cost pools Overheads assigned to cost units using cost driver rates Activity cost pool 1 Total overheads Activity cost pool 2 Activity cost pool 3 Activity cost pool 4 Activity cost driver rate 1 Products ABCD Activity cost driver rate 2 Activity cost driver rate 3 Activity cost driver rate 4 Products ABCD Cost centre overhead recovery rate 3 Cost centre overhead recovery rate 1 Cost centre overhead recovery rate 2 ABC approach Traditional approach Figure 5.1 Traditional versus activity-based costing Source: Adapted from Innes and Mitchell (see reference 1 at the end of the chapter 5 in the main text)

35 Arbetsmoment vid ABC-kalkyl Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget Bestäm en kostnadsdrivare för varje aktivitet skilj mellan volymrelaterade och komplexitetsrelaterade kostnadsdrivare! Fördela kostnader för aktiviteter på kostnadsdrivaren Beräkna enhetskostnaden för en aktivitet per enhet kostnadsdrivare Fördela aktiviteternas kostnader på objektet (produkterna) m h t hur mycket av aktiviteterna som utnyttjas av respektive objekt. Kostnadsslag (resurser) Kostnadsbärare (produkter) Direkta kostnader Aktiviteter Aktivitets- kostnader Kostnads- drivare Vilka aktiviteter utnyttjas av de olika produkterna och vad kostar dessa aktiviteter?

36 ABC-kalkyl – jaga guldstudent Ett telemarketingföretag ringer upp potentiella kunder och erbjuder dem köpa varor eller tjänster som man åtagit sig att sälja. En period var den tillgängliga tiden för samtal timmar och kostnader för denna aktivitet uppgick till kr. Ledningen uppskattar att 80 procent av denna tid går åt samtal. Varje samtal uppskattas ta 6 minuter. Vad kostar en säljkampanj riktade till studenter som innebär att 900 studenter ska kontaktas? Om ett samtal leder till en order beställs en kreditupplysning och en orderbekräftelse utfärdas. Den tillgängliga tiden för en order är 600 timmar, av vilka 90 procent är praktiskt tillgänglig tid. Kostnaderna för aktiviteten order budgeteras till kr. Att hantera en order tar 15 minuter. Beräkna motsvarande aktivitetskostnad per order. Vad kostar projektet sälja biljett till en studentföreställning ”jaga guldstudent” som kräver 900 samtal vilket beräknas resultera i 60 order? Vad blir projektets pris exkl moms om telemarketingföretaget tillämpar en bruttovinstmarginal på 40 procent? AktivititetSamtalOrder Aktivitetskostnad kr kr Tillgänglig debiterbar tid 2000*0,8 = timmar600 * 0,9 = 540 timmar Aktivitetskostnad per timme125 kr per timme150 kr per timme Aktivitetskostnad per gång6*125/60 = 12,5 kr/samtal15*150/60 = 37,5 kr/order Antal aktiviteter i uppdrag90060 Aktivitetstid 900*6/60 = 90 timmar60 * 15/60 = 15 timmar Aktivitetskostnad90*125 = kr60* 150 = kr Total kostnad för uppdrag = kr kr = kr dvs projektets särkostnad! Projektpris = /(1-0,4) = kr

37 ABC-kalkyl i tillverkande företag nycklar till Ferdinands frihet Tjuren Ferdinand har av den kaliforniska polisen tagits för tjuv och sitter sedan en tid inne på Shawshank. Han har fått ”ett jobb” och planerar därför för en utbrytning nu i vår. Han behöver en del verktyg för att få jobbet gjort och lägger därför en beställning på 12 verktyg av en viss sort hos freeman Morgan. Direkt material för ordern beräknas till kr och direkt lön i Morgans två avdelningar bearbetning och montering uppgår till kr respektive kr. Antalet komponenter till ordern beräknas till 60 st och totalt kräver verktygen16 maskintimmar i bearbetningen. Maskinavdelningen kostar kr per år och den utnyttjas 400 timmar per år. Kostnaden för anskaffning av komponenter är kr per år och antalet komponenter som köps in uppgår till st. Kostnaden för orderhantering (produktionsberedning och planering) är kr per år och antal tillverkningsorder uppgår till 40 per år. Ferdinand som insett att redovisning är nyckeln till frihet vill veta självkostnaden för sin ”redemption order”. Morgan räknar med ett pålägg för AFFO på 25%! Aktivitet hos MorganAktivitetsKostnadsdrivareKostnadsdrivar-Aktivitets kostnadvolymkostnad Inköp av komponenter krAntal komponenter kr/komp Maskinbearbetning krAntal maskintimmar kr/tim Orderhantering krAntal tillverkningsorder kr/order Självkostnadskalkyl för Ferdinands Redemption-order enligt ABC-kalkyl Direkt material5 000 kr Direkt lön i bearbetning2 200 kr Direkt lön i montering3 200 kr Inköp och hantering av komponenter60*50= kr Bearbetning16*300 = kr Orderhantering (beredning och planering) 1* kr Tillverkningskostnad kr AFFO25%* kr Självkostnad kr

38 Traditionell påläggskalkyl vs ABC-kalkyl Följande gäller för verkstadsföretaget Gladiatorer AB för ett normalår: Direkt material kr Direkt lön kr Övriga rörliga tillverkningskostnader kr Materialomkostnader, fasta kr25% på dir material Tillverkningsomkostnader, fasta kr80% på dir lön Tillverkningsomkostnader, rörliga kr20 % på dir lön Affärsomkostnader, fasta kr15% på TVK Härled påläggssatser för aktuella omkostnader och beräkna självkostnaden för två produkter, Stan och Lynx, för vilka följande gäller: KitsuneLynx Antal i en serie100 st50 st direkt material200 kr300 kr direkt lön120 kr200 kr speciella direkta tillverkningskostnader10 kr25 kr Antal inköp per order610 Planeringstid per order810 Antal ritningar per order35 Robot- eller maskintid per styck0,250,4 Antal kontroller per order20 (vart femte)25 (varannan)

39 Fort Ex. Nedbrytning av omkostnader till aktiviteter Företaget valde att dela upp materialomkostnaderna och fasta tillverkningsomkostnader i ett antal värdeskapande aktiviteter. En del av dessa aktiviteter är transaktionsbaserade (komplexitetsdrivna) och en del är volymbaserade (enhetsnivå på produkten). AktivitetKostnadKostnadsdrivareVolymPåläggssats Inköp krAntal inköp200 st400 kr/inköp Mtrladmin krDirekt mtrl400 tkr5 % på dm Prod. Plan krPlaneringstid500 tim200 kr/timme Design krAntal ritningar150 st800kr/ritning Robotbearb krMaskintid600 tim300 kr/timme Kval kontroll krAntal kontroller1000 st80 kr/gång Beräkna påläggssatser för aktiviteterna ovan för vilka kostnadsdrivare och kostnadsdrivarvolym gäller! Beräkna självkostnaden för Kitsune och Lynx enligt en ABC-kalkyl och jämför ditt svar med fallet med traditionell påläggskalkyl. Vilka slutsatser kan vi dra?

40 Traditionell påläggskalkyl KitsuneLynx dl120 kr200 kr dm200 kr300 kr Speciell direkt tillverkning10 kr25 kr MO25%50 kr75 kr TOR20%24 kr40 kr TOF80% 96 kr160 kr TVK 500 kr 800 kr AFFO15% 75 kr120 kr SJK/st575 kr920 kr DM kr DL kr Övrig rörlig kostnad kr MO kr25%på dm TOR kr20%på dl TOF kr80%på dl AFFO kr15%på TVK AktivitetkostnadKostnadsdrivareVolymPåläggssats Inköp krAntal inköp kr Materialadmin krMaterialvärde kr5% Produktionsplanering krPlaneringstid kr Design krAntal ritningar kr Robotbearbetning krMaskintid kr Kvalitetskontroll krAntal kontroller kr kr Uppdelning av MO och TOF i Aktiviteter i Gladiator AB Självkostnad enligt påläggskalkyl respektive ABC-kalkyl Modern ABC-kalkyl KitsuneLynx Volym10050 dl 120 kr 200 kr dm200 kr300 kr Speciell direkt tillverkning10 kr25 kr TOR20%24 kr40 kr Inköp400 kr520 kr1080 kr Materialadmin5%på dm10 kr15 kr Planering200 kr/816 kr1040 kr Design800 kr324 kr580 kr Robotbearbetning300 kr0,2575 kr0,4120 kr Kvalitetskontroll80 kr2016 kr258 kr TVK 515 kr 908 kr AFFO 15% 77,25 kr 136 kr SJK/st592 kr1 044 kr

41 ABC-kalkyl för ett tjänsteföretag AktiviteterKostnadsdrivareAktivitetskostnadKostnadsdrivarvolymAktivitetssats OffereringAntal offerter kr6offerter2 100 krper offert KopieringAntal kopior kr40 000kopior0,50 krper kopia FaktureringAntal uppdrag kr40uppdrag360 krper uppdrag Administrativt stödAntal timmar kr300timmar240 krper timme Tjänster företagsdeklarationAntal timmar kr650timmar1 250 krper timme Tjänster privatdeklarationAntal timmar kr750timmar1 000 krper timme KvalitetskontrollAntal timmar kr100timmar1 750 krper timme ABC-kalkyl för cehfens orderSpecifikationkostnadskalkyl Antal offerter kr Antal kopior900450,00 kr Antal uppdrag (fakturor)1360,00 kr Antal timmar (administration)4960,00 kr Antal timmar (företagsdeklaration)67 500,00 kr Antal timmar (privatdeklaration) ,00 kr Antal timmar (kvalitetskontroll)35 250,00 kr Rese- och logikostnader kr kr Ferdinand erbjuder deklarationstjänster till sina chefer och kompisar. Han delar upp sin verksamhet i följande aktiviteter och kostnadsdrivare för respektive aktivitet. Härled aktivitetssatser för Ferdinands aktiviteter. Beräkna kostnaden för ett uppdrag som chefen ställt en offertförfrågan för, för vilket det dessutom gäller kr i kostnader för resa, kost och logi (för att göra det hos eller för chefen).

42 Activity Based Management - för bättre kundstyrning och ökad lönsamhet Försöka minska kostnaderna för dyra aktiviteter, Överlåta åt andra företag att utföra vissa aktiviteter (outsourcing), Slopa vissa olönsamma produkter och föra över mer resurser till lönsammare produkter, Prioritera vinstkunder, t ex genom att öka försäljningen mot denna kundgrupp, Tacka nej till förlustkunder eller försöka förändra de faktorer som gör kunderna till förlustkunder –De kräver extra mycket service –De köper varor på vilka lönsamheten är för dålig –De köper för ofta eller i små oekonomiska kvantiteter ABC-kalkyl försöker betona vikten att studera sambandet mellan orsak och verkan samt att öka företagets kostnadsmedvetande!


Ladda ner ppt "Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner)"

Liknande presentationer


Google-annonser