Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Program 09.30 Samling - KAFFE 09.50Inledning 10.00Lagen om skydd mot olyckor - Syfte bakgrund / Krav på handlingsprogram 11.00Utvärdering av LSO 11.15Helhetsperspektiv.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Program 09.30 Samling - KAFFE 09.50Inledning 10.00Lagen om skydd mot olyckor - Syfte bakgrund / Krav på handlingsprogram 11.00Utvärdering av LSO 11.15Helhetsperspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Program Samling - KAFFE 09.50Inledning 10.00Lagen om skydd mot olyckor - Syfte bakgrund / Krav på handlingsprogram 11.00Utvärdering av LSO 11.15Helhetsperspektiv LSO och övrigt kommunalt ansvar 12.00LUNCH 12.45Brainstorm risker i kommunen 13.00Lokala förhållanden Underlag och resultat 13.45Målstyrning 14.10KAFFE 14.40Redovisning av grupparbete 14.50Exempel från Borås 15.00Egenkontroll Utvärdering av innevarande mandatperiod MSB stöd 15.20Avlutning

2 Ersatte räddningstjänstlagen Från detaljstyrning till målstyrning av räddningstjänst. Tydligare uppdelning mellan enskildas, kommuners och statens ansvar. Lag om skydd mot olyckor 2003:778

3 Lag om skydd mot olyckor - Nationella mål Nationellt säkerhetsmål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Nationellt verksamhetsmål: Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

4 Räddningstjänst Olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Motiverat av: behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt

5 Krav på HP i lagen (förebyggande) 3 kap 1§ För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 3 kap 2§ underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. 3 kap 3§ Mål / risker (som kan leda till räddningsinsatser) Hur verksamheten är ordnad och planerad

6 (räddningstjänst) 3 kap 7 § skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst 3 kap 8§ Mål / risker (som kan leda till räddningsinsatser) Förmåga (Resurser pers/mtrl) befintlig / planerad

7 –HP skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod, för förbund den beslutande församlingen. –Innan HP antas krävs samråd med de myndigheter som kan ha väsentligt intresse i saken. –Kf kan uppdra till ansvarig nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer.

8 Särskilda krav på kommunerna Av lagen följer dessutom särskilda krav på kommunerna. T ex ansvar för sotning, brandskyddskontroll, olycksundersökning, alarmering ….

9 Propositionen Av propositionen kan man mera i detalj utläsa vad lagstiftaren avser med lagtexten. Här framgår t ex Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas verksamhet skall nu inriktas mot att bedöma om kommunerna lever upp till de nationella mål och de verksamhetsmål som framgår av lag och satts upp i handlingsprogram. Kommunerna skall genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten; länsstyrelsen har därefter att granska denna uppföljning och se till att en utvärdering görs. D v s utvärdering av resultat

10

11 ”Andra generationens” Handlingsprogram Länsstyrelsens granskning Nu kommer Länsstyrelserna tillsammans med Räddningsverket att verka för en mera enhetlig bedömning, vid granskningen av handlingsprogram i samband med samråd om dessa. Syftet är att skapa grundläggande möjligheter att få ett gemensamt och jämnare underlag för att bedöma ”likvärdigt”, ”tillfredsställande” och ”de lokala förhållandena” som nämns i LSO 1 kap. 1 §. Gunnar Karlsson

12 Krav på handlingsprogram Handlingsprogram utformas efter kommunens behov/ ambition och de lokala förhållandena. Utifrån lagstiftningen och dess förarbeten kan dock vissa grundläggande krav ställas på vilka uppgifter som bör vara behandlade i handlingsprogrammen. Att ett område är behandlat innebär inte nödvändigtvis att kommunen behöver på ett detaljerat sätt behöver beskriva detta område. I vissa fall behöver kanske endast anges att kommunens lokala förhållanden inte motiverar närmare beskrivning. Detta är snarare ett sätt att beskriva/dokumentera hur kommunen har tolkat lagstiftningen och bedömt vad som är tillfredsställande utifrån de lokala förhållandena.

13 A.Beslut och samråd B.Kommunens riskbild C.Kommunens mål D.Förebyggande verksamhet E.Räddningstjänst F.Övrigt Huvudgrupper för områden som bör behandlas

14 A: Beslut och samråd A.1 Ansvarsfördelning A.2 Beslut A.3 Samråd A.1 Stämmer den ansvarsfördelning som anges för uppgifter enligt LSO med gällande förbundsordning/annan ansvarsfördelning inom kommunen. A.2 Stämmer beslutande församling med förbundsordning finns delega- tion från fullmäktige till nämnd att anta närmare riktlinjer (LSO 3 kap. 3 o 8 §§) A.3 Hur hanteras samråd (”väsentligt intresse i saken” och tid för samråd och ev löpande synpunkter)

15 B: Kommunens riskbild Här bör en konkret beskrivning göras över säkerhet och skydd i kommunen för väsentliga områden. ( t ex antal olyckor, antal döda, antal skadade, antal kronor) Blir då ett jämförbart underlag mellan kommuner. (tillfredställande och likvärdig ?)

16 B: Kommunens riskbild (forts) Bättre underlag för konkret beskrivning av väsentliga områden utvecklas löpande i form av olika mått och indikatorer. En del underlag finns redan SUS-projektet har tagit fram ett 50-tal förslag på mått och indikatorer. Arbetet med dessa kommer inte vara helt avslutade förr än 2009, men vissa kommer att vara tillgängliga långt tidigare. Däremot har vi sedan lång tid har vi haft tillgång till mängder av annan offentlig statistik, insatsstatistik och uppgifter i årsuppföljningar.

17 B: Kommunens riskbild (forts) Väsentliga områden? De områden som bör ”behandlas” med avseende på säkerhet är de som bör kunna jämföras nationellt, men naturligtvis även områden som lokalt har särskild betydelse enbart i vissa kommuner.

18 B: Kommunens riskbild (forts) Säkerhet Antal olyckor, antal döda, antal skadade, antal kronor. Jämförelse med andra kommuner, rikssnitt eller motsvarande B.1 Brand i bostad B.2 Brand i allmän byggnad B.3 Brand i industri B.4 Trafikolycka B.5 Utsläpp av farliga ämnen B.6 Drunkning

19 B: Kommunens riskbild (forts) Säkerhet vid sällanhändelser Analyserat risker konsekvenser. B.7 Naturolyckor B.8 Stora riskobjekt (t ex LSO 2. 4) B.9 Stora skyddsobjekt ( t ex sjukhus)

20 B: Kommunens riskbild (forts) Skydd – ”förebygga brand enl LSO 3.1 B.10 Har kommunen gjort någon allmän analys av befintligt skydd i kommunen. B.11 Har kommunen gjort någon specifik analys avseende brandvarnarförekomst. B.12 Har kommunen gjort någon specifik analys avseende den enskildes efterlevnad av LSO 2.2 (t ex fungerande SBA) B.13 Har kommunen gjort någon specifik analys avseende utbildningsnivå

21 C: Kommunens mål Säkerhetsmål - "Anger en önskad nivå eller ett önskat tillstånd på skyddet eller säkerheten som skall uppnås efter viss tid. De effekter som kommunen vill åstadkomma genom sina prestationer.” Prestationsmål - " Anger hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. De prestationer kommunen ska utföra för att nå de effekter eller tillstånd som anges i säkerhetsmålen."

22 C: Kommunens mål (forts) För väsentliga områden bör HP innehålla säkerhetsmål och prestationsmål. C.1 brand i bostad C.2 brand i allmän byggnad C.3 brand i industri C.4 trafikolyckor C.5 utsläpp av farligt ämne C.6 drunkning C.7 brandvarnare C.8 LSO 2.2 (enskildas skyldigheter) C.9 utbildningsnivå hos enskilda

23 C: Kommunens mål (forts) Säkerhetsmålen bör beskriva ett önskat tillstånd på säkerhet. (t ex antal olyckor, döda, skadade, skadekostnad …) Är säkerhetsmålet rimligt i förhållande till riskbilden. Säkerhetsmålet måste vara formulerat så att det är mätbart/uppföljningsbart. Prestationsmålen ska beskriva hur kommunen avser nå (ett eller flera eller delar av) säkerhetsmål.

24 D: Förebyggande verksamhet (forts) D.1 Hur är verksamheten ”ordnad och planerad”. (Övergripande organisation och resurser) D.2 Samverkan med andra. (t ex kommuner, andra myndigheter, enskilda….) D.3 Organisation och resurser för tillsynsverksamhet. D.4Kompetens för tillsynspersonal (utb. och erfarenhet) D.6Hur planeringen av tillsyn skall ske. (lämpligen redovisas även samordning med t ex Seveso, LBE ….) D.7Förteckningar som skall föras över tillsynsobj. mm (brand LSO 2.2 och 2.3, annan olycka LSO 2.2, farlig verksamhet 2.4, rengöring (sotning) och brandskyddskontroll….)

25 D: Förebyggande verksamhet (forts) D.8 Hur sotningsverksamheten är organiserad. (Övergripande om avtal, organisation och resurser) D.9Kompetens för sotningsverksamhet. D.10Hur kommunen hanterar frågor om s.k. egensotning.

26 D: Förebyggande verksamhet (forts) D.11Hur övrigt förebyggande arbete är organiserat. (LSO 3.2 rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO) D.12Kompetens för övrigt förebyggande arbete. D.13Hur planering för övrigt förebyggande arbete skall ske. D.14Hur olycksutredningar skall genomföras och användas. (LSO 3.10)

27 E: Räddningstjänst E.1Något/några säkerhetsmål för räddningstjänst per olyckstyp /-miljö eller annan indelning i riskanalys. (Hur tar kommunen annars hänsyn till lokala förhållanden? Är dessa mål kopplade till något övergripande säkerhetsmål för kommunen om minskade dödsfall, skador etc) E.2Är målen uppföljningsbara (vad, när)

28 E: Räddningstjänst (forts) E.3Beskriver säkerhetsmålen vad som skall uppnås i förhållande till skyddsfaktorerna snabbhet – insatsförmåga – uthållighet Snabbhet är den faktor som är enklast att beskriva, då den beskriver hur snabbt insatsen skall kunna påbörjas. Här finns dessutom färdiga effektsamband för hur snabbheten bidrar till minskat antal omkomna och minskade skador i form av samhällsekonomiska kostnads/nyttokalkyler

29 E: Räddningstjänst (forts) Insatsförmåga är genomgående den faktor som är sämst beskriven i första mandatperiodens handlingsprogram. Den uttrycker vad som skall kunna uppnås vid en definierad insats. Beskrivningen görs bäst för de styrkor eller enheter som planeras delta under insatsen. Beskrivningar för enskilda befattningar blir för detaljerade och hela organisationens övergripande förmåga blir för abstrakt.

30 E: Räddningstjänst (forts) Uthållighet kan innehålla personella och materiella resurser, ledningsfunktioner och samverkan som är nödvändig för den beskrivna förmågan för olika typer av insatser. Någonstans i handlingsprogrammet skall också utbildning och övning beskrivas, vilket med fördel görs här. "Uthållighet" uttrycker främst med vilken uthållighet över tiden som förmågan skall kunna upprätthållas, hur många samtidiga insatser som skall kunna genomföras och vilken samverkan som är nödvändig

31 E: Räddningstjänst (forts) E.4Förmåga som kommunen avser att skaffa sig. (LSO 3.8 och regeringens skäl för förslaget i propositionen) En del av den förmåga som skall beskrivas är vilka resurser kommunen avser skaffa sig. Personella resurser och materiella resurser skall anges. I vilken grad dessa resurser behöver specificeras kan diskuteras. För de beskrivningar av förmåga som inte anger personal med viss kompetens är det särskilt viktigt att med tydliga och upp- följningsbara säkerhetsmål, som beskriver vad som skall kunna uppnås vid olika typer av insatser

32 Att redogöra för vilken förmågan kommunen avser skaffa sig. E: Räddningstjänst (forts) Säkerhetsmålen för respektive miljö/olyckstyp kan tillsammans, om de beskrivs någorlunda fullständigt m h a visade skydds- faktorer, beskriva den förmåga som kommunen avser skaffa sig utifrån övergripande mål och lokal riskbild. Väsentligt är att dessa mål går att koppla till övergripande säkerhetsmål som uttrycker vilka effekter (minskade olycks- risker, färre dödsfall och mindre skador) som skall uppnås. Övergripande mål kan med fördel vara gemensamma för handlingsprogrammet för räddningstjänst och den förebyggande verksamheten.

33 E: Räddningstjänst (forts) Om alla skyddsfaktorerna beskrivs för resp. säkerhetsmål kan en "skyddsfaktormatris" upprättas för att överskådligt redovisa den förmåga som kommunen avser skaffa sig för att sträva mot de nationella målen. På något sätt bör dessa mål beskrivas samlat. Exempel: Skyddsfaktor/ Snabbhet Insatsförmåga Uthållighet ”Miljö” Miljö 1 För trafikolyckor skall en räddningsinsats kunna påbörjas...o s v Miljö 2 För bränder i bostäder skall en livräddande insats kunna påbörjas...o s v Miljö 3 För drunkningsolyckor skall livräddande insatser kunna påbörjas… o s v o s v

34 E: Räddningstjänst (forts) E.5Beskrivning av vilka resurser som kommunen avser skaffa sig. (LSO 3.8 och regeringens skäl för förslaget i propositionen) Kan beskrivas som en del i skyddsfaktorn ”uthållighet” eller på annat sätt. Personella och materiella resurser nämns i propositionen. Även resurser i räddningsvärn, andra förvaltningar och kommuner som avses ingå i räddningstjänstens organisation bör redovisas i detta sammanhang.

35 E: Räddningstjänst (forts) E.6Beskrivning av kommunens befintliga förmåga. E.7Jämförelse mellan befintlig förmåga och den som bör finnas. På motsvarande sätt som den förmåga som kommunen avser skaffa sig, bör befintlig förmåga kunna beskrivas med skyddsfaktorer för olika miljöer/olyckstyper. Beskrivningen bör göras på ett sådant sätt att skillnader tydligt framgår. Görs rimligen enklast i en gemensam eller två lika matriser.

36 E.8Redovisas nuvarande samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter eller enskilda. E.9Anges de resurser som kommunen har. E: Räddningstjänst (forts) Kan redovisas som en del i skyddsfaktorn uthållighet. Även här avses både personella och materiella resurser som kommunen använder för sin organisation för räddningstjänst oaktat att de även kan ingå i annan organisation. För att ändra resurser som anges i handlingsprogrammet krävs samråd med berörda myndigheter t ex grannkommuner.

37 E.10Det bör framgå vilken kompetens (utbildning och erfarenhet) som behövs för personalen i organisationen för räddningstjänst. E.11Det bör framgå vilken kompetens för ”högre befäl i beredskap” som kommunen skall ha tillgång till. E.12Det bör framgå vilken kompetens som gäller för kommunens räddningschef. E: Räddningstjänst (forts)

38 E.13Redovisning bör finnas för hur det säkerställs att denna kompetens vidmakthålls. T ex hur fort-/vidareutbildning planeras och genomförs för personalen.

39 E: Räddningstjänst (forts) Prestationsmål Saknar värde om de inte formulerats som mätbara mål och med tid när de skall vara genomförda. På samma sätt som för säkerhetsmålen bör kommunen beskriva hur och när de skall följas upp och utvärderas.

40 E: Räddningstjänst (forts) E.16Prestationsmål bör redovisas för prestationer som kommunen planerar för att öka förmågan, till den nivå som kommunen avser skaffa för att genomföra räddningsinsatser. För respektive säkerhetsmål per miljö/olyckstyp bör kommu- nen beskriva de prestationsmål som skall genomföras för att erforderlig förmåga skall erhållas. Det kan vara nödvändigt med flera prestationsmål för att kommunen skall nå ett säkerhetsmål. T ex kan faktorn snabbhet påverkas på flera olika sätt och en kombination kan vara nödvändig. De kommuner som inte behöver utveckla förmågan behöver heller inte beskriva några prestationsmål för det.

41 E: Räddningstjänst (forts) E.17Kommunen bör även redovisa mål för de prestationer som kommunen anser vara kritiska för att kunna behålla nuvarande förmåga att genomföra räddningsinsatser. De prestationsmål som beskrivs får gärna redovisas på ett sådant sätt att det på ett enkelt och tydligt sätt framgår vilka prestationsmål och säkerhetsmål som hör ihop. Säkerhetsmål och prestationsmål utgör tillsammans mål för verksamheten.

42 F: Övrigt F.1 Beskrivning av kommunens förmåga under höjd beredskap. Kommunenes plan för hantering av extraordinära händelser- Vägledning från KBM. 2004:1 "Enligt KBM:s uppfattning räcker det med en upplysning i kommunens plan för extraordinära händelser att den vid ett annat säkerhetspolitiskt läge kan kompletteras och anpassas så att den också kan vara kommunens plan för höjd beredskap." Motsvarande borde kunna tillämpas för handlingsprogrammet för räddningstjänst.

43 F.2Kommunens egenkontroll bör beskrivas i handlingsprogrammet. F.3Koppling mellan andra styrande mål för kommunen och LSO, som är av avgörande betydelse för verksamhet bör redovisas. F: Övrigt (forts) Hur och när handlingsprogrammet ska följas upp bör framgå. T ex Mål för jämställdhet, integration, miljöpåverkan etc

44

45 Riskinventering / -analys Grunden är: Beskrivning / bedömning av lokala förhållanden. Risknivå Inventering av riskkällor (kunskap och fantasi) Sannolikhet och konsekvens (statistik eller kvalificerade bedömningar med hjälp av grovanalys) Konsekvens (liten, måttlig, stor, mycket stor, katastrofal) [liv/hälsa, egendom, miljö] Sannolikhet ( t ex ggr /v, mån, år, årtionde, århundrade )

46 Skyddsnivå Förebyggande arbete kan i viss mån minska sannolikheten för att olyckor skall inträffa men framför allt kan förebyggande arbete skapa förmåga att begränsa konsekvenser av inträffade händelser.

47 För frekventa olyckor måste jämförelser av resultat kunna göras. Medan det för ”sällanhändelser” kan anses vara tillräckligt att generell skyddsnivå och förmåga kan bedömas och jämföras.

48 I analysen behöver i vart fall någon rudimentär form av kostnadsnyttoanalys göras. Detta för att prioritera resurser.

49

50

51 Underlag - resultat SKL Öppna jämförelser \\lansstyrelsen.se\VAX\home\ \My Documents\Word\727ratj\SKL Öppna jämförelser 2009 doc39623_1.pdf ex sid \\lansstyrelsen.se\VAX\home\ \My Documents\Word\727ratj\SKL Öppna jämförelser 2009 doc39623_1.pdf IDA IDA-portalen IDA-portalen Räddningstjänst i siffror analys/Statistiska-rapporter/ \\lansstyrelsen.se\VAX\home\ \My Documents\Word\727ratj\raddningstjanst_i_siffror_2008.pdf Sid 83, 92 analys/Statistiska-rapporter/ \\lansstyrelsen.se\VAX\home\ \My Documents\Word\727ratj\raddningstjanst_i_siffror_2008.pdf Årsredovisningar Insatsstatistik etc

52 SMARTa mål SMARTa mål är en metod/verktyg för att formulera mål. Gör så här: 1. Teckna ned vad som är specifikt. Använd aktiva ord som innebär en riktning, öka, minska, utveckla. Undvik allmänna ord som värna om, ta tillvara, tillgodose. 2. Gå vidare och formulera vad som är eller skulle kunna vara mätbart. Det som går att mäta blir gjort, bruka man säga. Ägna tid åt att komma överens om för er relevanta mått, i enheter pengar, tid eller procent. 3. Finns acceptans för detta mål? Hur vet ni det? Mål bör sättas av dem som ska uppfylla dem och de måste vara accepterade. 4. Är det realistiskt? Går målet/målen att nå? Det måste finnas tillräckligt med realistiska förutsättningar att nå dem. Det går att lägga ribban olika högt. Ibland talar man om trygghetsmål, realistiska mål och barriärbrytande mål. 5. Har ni satt en tid när målet ska vara nått/klart? Det är lätt att snabbt slå till med en tidpunkt när något ska vara klart. Men här gäller att tidpunkten bestäms av alla som är involverade.

53 C: Kommunens mål Säkerhetsmål - "Anger en önskad nivå eller ett önskat tillstånd på skyddet eller säkerheten som skall uppnås efter viss tid. De effekter som kommunen vill åstadkomma genom sina prestationer.” Prestationsmål - " Anger hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. De prestationer kommunen ska utföra för att nå de effekter eller tillstånd som anges i säkerhetsmålen."

54 C: Kommunens mål (forts) Säkerhetsmålen bör beskriva ett önskat tillstånd på säkerhet. (t ex antal olyckor, döda, skadade, skadekostnad …) Är säkerhetsmålet rimligt i förhållande till riskbilden. Säkerhetsmålet måste vara formulerat så att det är mätbart/uppföljningsbart. Prestationsmålen ska beskriva hur kommunen avser nå (ett eller flera eller delar av) säkerhetsmål.

55 E: Räddningstjänst (forts) E.3Beskriver säkerhetsmålen vad som skall uppnås i förhållande till skyddsfaktorerna snabbhet – insatsförmåga – uthållighet Snabbhet är den faktor som är enklast att beskriva, då den beskriver hur snabbt insatsen skall kunna påbörjas. Här finns dessutom färdiga effektsamband för hur snabbheten bidrar till minskat antal omkomna och minskade skador i form av samhällsekonomiska kostnads/nyttokalkyler

56 E: Räddningstjänst (forts) Insatsförmåga är genomgående den faktor som är sämst beskriven i första mandatperiodens handlingsprogram. Den uttrycker vad som skall kunna uppnås vid en definierad insats. Beskrivningen görs bäst för de styrkor eller enheter som planeras delta under insatsen. Beskrivningar för enskilda befattningar blir för detaljerade och hela organisationens övergripande förmåga blir för abstrakt.

57 E: Räddningstjänst (forts) Uthållighet kan innehålla personella och materiella resurser, ledningsfunktioner och samverkan som är nödvändig för den beskrivna förmågan för olika typer av insatser. Någonstans i handlingsprogrammet skall också utbildning och övning beskrivas, vilket med fördel görs här. "Uthållighet" uttrycker främst med vilken uthållighet över tiden som förmågan skall kunna upprätthållas, hur många samtidiga insatser som skall kunna genomföras och vilken samverkan som är nödvändig


Ladda ner ppt "Program 09.30 Samling - KAFFE 09.50Inledning 10.00Lagen om skydd mot olyckor - Syfte bakgrund / Krav på handlingsprogram 11.00Utvärdering av LSO 11.15Helhetsperspektiv."

Liknande presentationer


Google-annonser