Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi Sokrates (470-399f.kr)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi Sokrates (470-399f.kr)"— Presentationens avskrift:

1 Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi Sokrates ( f.kr)

2 Liv och verksamhet -Vederlägga den Homeriska moralen -Beskriva moralens sanna natur -Argumentera mot Sofisterna -Åtalades för respektlöshet mot gudarna samt för att förleda Atens unga människor och deras tänka. Dömdes till döden Institution enhet avdelning | Namn

3 Sokratiska dialoger Det mesta av vad vi vet om Sokrates kommer från Platon Sokrates röst är tydligast i Platons tidiga dialoger: Euthyfron, Charmides, Menon Jakt på definitioner: Vad är gudsfruktighet? Vad är måttfullhet/besinning? Institution enhet avdelning | Namn

4 Sokrates sätt att resonera/Sokratisk metod Euthyfron: Ett exempel Fråga: Vad är gudsfruktighet? Tes: Vad som är gudarna kärt är gudsfruktigt Motargument: Olika gudar har olika uppfattningar, vilket verkar leda till att vissa saker är både gudsfruktiga och icke-gudsfruktiga Ny tes: Vad alla gudar gillar är gudsfruktigt Euthyfronproblemet: är något x gudsfruktigt därför att gudarna gillar det eller gillar de x därför att x är gudsfruktigt?

5 Grundläggande teman i Sokrates moralfilosofi 1.Ett liv utan reflektion är, för en människa inte värt att leva 2.Den viktigaste aktiviteten för en människa är att vårda sin själ 3.Sokratisk ignorans 4.Sokratiska paradoxer (a) Dygd är kunskap (b) Dygdernas enhet (c) En person handlar aldrig avsiktligt fel, utan endast på grund av okunskap eller ignorans (d) Inget kan skada en dygdig person

6 Platon ( f.kr) Alfred North Whitehead: Filosofihistorien är en serie fotnoter till Platon Lägger grunden till många av de frågor som fortfarande diskuteras (metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, medvetandefilosofi och moral filosofi). Sokrates lärjunge Institution enhet avdelning | Namn

7 Platons frigörelse från Sokrates -Idéläran -Grottliknelsen -Centrala teman: -Kunskapsteori – Hur får vi kunskap? Genom att använda vårt förnuft! (rationalism) - Metafysik – Vad är det som finns egentligen? Platon menar att idéerna är vad som egentligen finns (idealism/icke-naturalism). De saker vi erfar i vardaglig mening har en lägre grad av verklighet Institution enhet avdelning | Namn

8 Institution enhet avdelning | Namn

9 Grottliknelsens moralfilosofiska relevans -Finns det moraliska fakta? (det godas idé; absolutism; kognitivism) -Hur får vi kunskap i moralfilosofiska frågor? (Förnuftet) -Arrington: många av våra uppfattningar om vad som är rätt, fel, rättrådigt osv är lika vaga som skuggbilderna på grottväggen.

10 Staten: Vad är rättvisa/vad är rättrådighet? Ett första förslag: Tes: Rättrådighet består i att tala sanning och betala tillbaka sina skulder. Motargument: Är det verkligen orättrådigt att inte lämna tillbaka ett vapen man lånat om personen ifråga blivit galen?

11 Trasymachos: Varför vara moralisk? Tes 1: Det rätta är alltid det som gagnar den starkare (might is right). Tes 2: Omoral lönar sig bättre än moral (moralen är ett påfund (konvention) som syftar till att gynna de styrande). Att handla moraliskt lönar sig inte. Chansen att bli lycklig är störst om man väljer ett liv i omoral. Alltså ska man handla omoraliskt (jämför exempel med Gyges ring). Varför ska man vara rättrådig om det inte lönar sig? Varför ska man vara moralisk? Finns det några skäl att inte vara omoralisk om det lönar sig och man kan komma undan med det?

12 Platon föresats 1. Att vederlägga Trasymachos (främst tes 2): 2. Rättrådighet lönar sig 3. En rättrådig person är både bättre och lyckligare än en orättrådig person 4. En orättrådig person lever ett olyckligt liv

13 Vad för slags gott är rättvisa/rättrådighet? (1)Det finns saker och ting som är bra i sig punkt. (2)Det finns saker och ting som är bra i sig och i kraft av sina konsekvenser (3)Det finns saker och ting som är betungande, men bra i kraft av sina konsekvenser Platon: rättrådighet är värdefullt i sig och har goda konsekvenser (2).

14 Den mänskliga naturen -Motiverar sin teori genom att hänvisa till den mänskliga naturen -Moralen är inte ett resultat av konventioner eller skapad av människor (speglar den mänskliga naturen) -Moralen är inte relativ eller något konventionellt utan universell eftersom alla människor har samma natur

15 Staten och individen ”man kan gnugga de två mot varandra så att det slår eld och ett förklarande ljus sprider sig” Staten utgör en modell som ska hjälpa oss att förstå den mänskliga naturen. Hur? Analogiargument: Staten och den mänskliga själen speglar varandra Institution enhet avdelning | Namn

16 Statens uppkomst och struktur Statens uppkomst: individens otillräcklighet; syftar till att ta tillvara på var och ens naturliga färdigheter – alla får det då bättre. Statens tre klasser: Vakterna: de som stiftar lagar Soldaterna: de som ser till att lagarna efterlevs och försvarar staten i krig Den producerande klassen (arbetarna): de som ser till att det finns mat, kläder osv Institution enhet avdelning | Namn

17 Klassernas olika karaktäristiska egenskaper Representanterna för olika klasserna har olika egenskaper. Vakterna – Intelligens (visdom primära dygden) Soldaterna – vilja (styrka och avsaknad av rädsla för hot och attacker, dvs., mod, primära dygden) Arbetarna – begär (söker tillfredsställa sina grundläggande begär; måttfulhet primära dygden) Måttfulhet: viktig för alla tre klasserna En måttful person vet sin plats och sin plats i förhållande till de andra klasserna Institution enhet avdelning | Namn

18 Idealstaten: Receptet för rättrådighet Om staten organiseras på ett rationell sätt ska den organiseras på ett sådant sätt att var och ens naturliga förmågor och talanger kommer till användning på bästa sätt. Den ideala staten har sin grund i den mänskliga naturen. I en sådan stat skulle var och en få vad som bekommer henne genom att göra vad som är lämpligt för henne Institution enhet avdelning | Namn

19 Själens struktur (a)Den begärande delen: behov av mat, dryck och sex (måttfulhet är den primära dygden) (b)Den stridbara delen: Olika emotioner såsom kärlek, hat, stolthet, skam, svartsjuka osv (mod är den primära dygden) (c)Förnuftet (visdom är den primära dygden) Måttfullhet är viktig för själens alla tre delar Institution enhet avdelning | Namn

20 Institution enhet avdelning | Namn

21 Själen – recept för rättrådighet Hur ska vi leva för att uppnå rättrådighet på det själsliga planet? Svar: Den rättrådiga själen ska vara organiserad på samma sätt som den rättrådiga staten. Alltså: På samma sätt som en stat är rättrådig när de olika representanterna utför de uppgifter de är bäst lämpade för, vilket leder till ett blomstrande samhälle, så är en rättrådig själ en själ där själens olika delar utför sina respektive funktioner på ett utmärkt sätt Institution enhet avdelning | Namn

22 Mänsklig natur, funktion och lycka: Rättrådighet (det moraliska livet) lönar sig Att leva väl = att leva lyckligt = att leva i enlighet med sin givna funktion Det rättvisa själen (en själ i balans och harmoni) är den lyckliga själen. Den orättrådiga lever inte i enlighet med sin givna funktion. Själens olika delar är inte i harmoni med varandra. Den orättrådiga personen är därför olycklig (eller i alla fall mindre lycklig) Institution enhet avdelning | Namn

23 Sammanfattning Idéläran Rationalism Metafysik Människans natur lägger grunden till det goda livet Det goda livet: det rättrådiga livet; ett själsligt tillstånd som innebär att man accepterar sin uppgift i helheten och att man finner det rätt och att man utför den och bara den. Fullständig jämlikhet mellan kvinnor och män Institution enhet avdelning | Namn


Ladda ner ppt "Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi Sokrates (470-399f.kr)"

Liknande presentationer


Google-annonser