Www.gu.se Maria Jarl Ordförande Lärarutbildningsnämnden Lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik VFU-konferens den 14 augusti 2013 Aktuellt.

En presentation över ämnet: "Www.gu.se Maria Jarl Ordförande Lärarutbildningsnämnden Lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik VFU-konferens den 14 augusti 2013 Aktuellt."— Presentationens avskrift:

1 www.gu.se Maria Jarl Ordförande Lärarutbildningsnämnden Lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik VFU-konferens den 14 augusti 2013 Aktuellt från Lärarutbildningsnämnden & Det politiska spelet om skolan och lärarutbildningen

2 www.gu.se Ny sammansättning i LUN fr.o.m. 2013-07-01 Ordinarie ledamöter Maria Jarl (UFS), ordförande Mats Andersson (NFS), vice ordförande Camilla Björklund (UFS) Monica Lindgren (KFS) Daniel Seldén (SFS) Ersättare Johan Lundin (ITFS) Anna Lyngfelt (HFS) Externa representanter utses av rektor inom kort exempelvis …

3 www.gu.se Ökad samverkan och kommunikation mellan lärosätet och skolverksamheten är en prioriterad fråga Systematiskt kvalitetsarbete med avseende på uppdraget som lokal lärarutbildare (enkäter) Utveckling av ”utbildningspaket” för lokala lärarutbildare Adjungeringar (och kombinationstjänster) De fristående skolorna (Ny)inrättat Programråd för 2001 års lärarutbildning

4 www.gu.se Det politiska spelet om skolan och lärarutbildningen Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum (tillsammans med Linda Rönnberg, 2010, Liber) Skolan som politisk organisation (redaktör tillsammans med Jon Pierre, 2012, Gleerups) Skolan och det kommunala huvudmannaskapet (2012, Gleerups)

5 www.gu.se Idag ska jag prata om Tidsserier SOM-institutet och Valforskningsprogrammet Det politiska spelet om skolan, några exempel Inför valrörelsen 2014 Hur kan vi hantera det mediala trycket?

6 www.gu.se Svenska folket och skolpolitiken SOM-institutet, Göteborgs universitet Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som ett viktigt samhällsproblem 1987-2010 Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol- och utbildningsfrågor 1979-2010 Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 1979-2010

7 www.gu.se Nämnt skol- och utbildningsfrågor som ett viktigt samhällsproblem efter partisympati (procent)

8 www.gu.se Bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas skol- och utbildningspolitik (andel bra politik)

9 www.gu.se Bedömning av Socialdemokraternas skol- och utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)

10 www.gu.se Bedömning av Folkpartiets skol- och utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)

11 www.gu.se Bedömning av Moderaternas skol- och utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)

12 www.gu.se Nämnt skola och utbildning som viktig fråga för partival (procent)

13 www.gu.se Nämnt skola och utbildning som viktig fråga för partival efter val av parti i riksdagsvalet (procent)

14 www.gu.se Slutsatser Skola- och utbildningsfrågor allt viktigare över tid Folkpartiet äger fortfarande (2010) skolpolitiken Socialdemokraternas negativa trend i skolpolitiken är bruten Moderaternas skolpolitik osynlig

15 www.gu.se Det politiska spelet – några exempel Utgångspunkter: Politik är inte bara en fråga för riksdag och regering utan även för lärare och rektorer Flernivåstyrningen och mångfalden av skolpolitiska aktörer Aktörernas roll i beslutsprocesser inom fyra centrala områden (Jarl & Rönnberg, 2010) -Skolan som organisation -Skolans uppdrag -Lärares och rektorers arbete -Granskningen av skolans verksamhet

16 www.gu.se Ex 1: Decentraliseringsreformerna Ett politiskt laddat systemskifte – 1990-talet Kommunaliseringen av lärar- och skolledartjänsterna aktualiserar motsättningar inom regeringen: -G. Persson ersätter B. Göransson -Utbildningsdepartementet vs. Finansdepartementet motsättningar mellan lärarförbunden: Lärarförbundet vs. Lärarnas Riksförbund motsättningar mellan de politiska blocken: S och V vs. Fp, M och C.

17 www.gu.se Kommunaliseringens paradox Ett demokratiskt och ett administrativt synsätt på behovet av ökad decentralisering 1970-tal: demokratiseringskrav i fokus 1980-tal: NPM träder in i bilden Kommunaliseringen var både en politisk reform som syftade till ökad demokratisering och en administrativ reform som syftade till ökad effektivisering.

18 www.gu.se Krav på återförstatligande – 2010-talet Frågan drivs av Fp, V, och SD - M utesluter inte att frågan tas upp till diskussion Men vad avses? -Ekonomin, lärar- och skolledartjänsterna, målstyrningen? Och är det möjligt?

19 www.gu.se Ex 2: Spelet om lärarutbildningen Pendelrörelse mellan differentierad och sammanhållen utbildning 1988/89: mot mer sammanhållen utbildning (grundskolelärare, åk 1-7, 4-9, och gymnasielärare) 2001/2002: utveckling mot sammanhållen utbildning förstärks (en gemensam lärarexamen) 2011/2012: differentierad utbildning som liknar utbildningen före reformen 1988/89?

20 www.gu.se Tydlig linje i aktörernas åsikter: två läger S och V har, med stöd av Lärarförbundet, drivit frågan om en sammanhållen utbildning Vissa borgerliga partier, särskilt Fp och M har, med stöd av Lärarnas riksförbund drivit frågan om en differentierad utbildning Exempel: Fp och M reserverade sig mot RD-beslutet om 2001/02-års lärarutbildning med motiveringen att ämneskunskaperna var hotade i den sammanhållna lärarutbildningen.

21 www.gu.se Ex 3: Spelet om friskolorna Socialdemokratisk regering 1988-1991: Frågan initieras Generösare villkor för offentliga bidrag, slopad karens (Budgetpropositionen 1990) Föräldrars rätt att välja skola inom kommunen lagstadgas, riksdagen enig i beslutet (Förändringar i skollagen 1991) Borgerlig regering 1991-1994: Fortsatta marknadsreformer Skapa reella möjligheter för föräldrar att välja kommunala och fristående skolor på lika villkor Elevens hemkommun ska betala – system med individuell skolpeng I riksdagen röstades förslaget igenom med klar majoritet

22 www.gu.se Socialdemokratisk regering 1994 Politiken låg fast i stora drag men ersättningsnivån sänktes till 75 procent 2000-talet: enigheten består en ideologisk debatt om valfrihetens vara eller icke vara saknas Men förändringar ”på marginalen” diskuteras ofta, t ex avseende religiösa friskolor samt möjligheten att vara vinstdrivande 2013 förslag från parlamentarisk utredning Frågan i den politiska hetluften

23 www.gu.se Slutsatser Samsyn eller splittring? Majoritetsbeslut snarare än kompromisser Vinnande majoritet river upp tidigare riksdagsbeslut Exempel på enighet över blockgränser Kontinuitet eller förnyelse? Strävan efter förändring men tidigare lösningar kommer tillbaka

24 www.gu.se Inför valrörelsen 2014 Kring vilka frågor står de stora striderna? Friskolereformen – vad händer efter JB:s konkurs? Krav på återförstatligande – men vad avses? Läraryrket och lärarutbildningen – är det verkligen kris? Vem äger sakfrågan? Hur länge kan folkpartiet äga sakfrågan? Lyckas oppositionen formulera alternativ? Breda överenskommelser?

25 www.gu.se Hur kan vi hantera det mediala trycket? Mediestrategi Sprida goda exempel! Långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete Lärarutbildningskonventet - Resultat från alumnenkät till ca 20 000 alumner presenteras i höst

26 www.gu.se Tack för uppmärksamheten!