Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Etiska teorier och bergspredikans etik. Begreppen etik & moral Moral Moral  en människas beteende, praktiska handlingar och val  varje människa har.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Etiska teorier och bergspredikans etik. Begreppen etik & moral Moral Moral  en människas beteende, praktiska handlingar och val  varje människa har."— Presentationens avskrift:

1 Etiska teorier och bergspredikans etik

2 Begreppen etik & moral Moral Moral  en människas beteende, praktiska handlingar och val  varje människa har en moral (= en del av livet) Etik  etik = läran om moral  teoretisk reflektion över moral  olika moraluppfattningar klargörs på ett abstrakt plan  etik handlar om vad du gör med din frihet, med ditt liv

3 Etik - kärnan i världsåskådningen  Världsbilden konstaterar, världsåskådningen tar ställning  Människan uttrycker sina etiska uppfattningar genom: –etiska grundbegrepp –råd och befallningar –värdeomdömen –myter, berättelser och legender –religiösa riter och symboliken i dessa –kroppsspråk och symboliken i det –moraliska beslut eller handlingar

4 Etiska nyckelbegrepp  Det goda är av tre slag  Det tekniskt goda Både bilen och människan kan vara i gott skick  Det mänskligt goda Godheten uttrycks i relationen mellan två människor Mänsklig godhet betyder respekt för människovärdet  Det värdeteoretiskt goda Något är värdefullt av en bestämd orsak Vad som helst kan ha ett värde för någon Det kan vara föremål, situationer, människor, tankar... Ett värde är något som människan vill ha och eftersträvar

5 Etiska riktningar och tillämpningsområden  Religion och etik –De världsreligioner som uppkommit i Indien och Kina utgår från en evig världsordning (etiken = gudomlig naturlag) –I uppenbarelsereligionerna (judendomen, kristendomen och islam) avses med det goda allt som överensstämmer med Guds vilja  Människan kan dock inte få reda på Guds vilja enbart genom att iaktta naturen, utan det behövs gudomlig uppenbarelse  Gud uppenbarar sin vilja i de heliga skrifterna, som människan kan studera för att lära känna det goda och det onda, dvs. etiken –Religionerna – och deras sekulariserade motsvarigheter, ideologierna – erbjuder en grund för etiken att stå på  Deras stora berättelser utgör en referensram för världsåskådningen, så att den religiösa eller ideologiska etiken blir meningsfull och de moraliska avgörandena berättigade

6 Etiken i den västerländska kulturen Den filosofiska etiken ur ett historiskt perspektiv 1. Transcendentaletik enligt den har etiken sin yttersta grund i en översinnlig verklighet (Platon) 2. Det dygdiga livets etik en god människa blir god genom att följa goda seder, och goda seder lär man sig genom att välja den gyllene medelvägen, som tar avstånd från alla slags ytterligheter (Aristoteles) 3. Utilitaristisk nyttoetik om följderna är goda, är gärningen god (Hume) 4. Naturrättslig etik enligt naturrätten finns det naturliga rättigheter som står ovanför alla lagar och som definierar vad som är rätt och orätt (Grotius, Hobbes, Locke, Smith)

7 Olika slags etik i dagens samhälle Humanistisk etik –”människan är alltings mått” –”alla människors lika värde” –”gott är det som är gott för människan” –”stor tilltro till förnuftets förmåga” Etik i religiös tradition –t.ex. kristen etik, islamsk etik, buddhistisk etik Existentialistisk etik –t.ex. Kierkegaard (kristen), Sartre (ateist)

8 Ekosofisk etik –”allt hänger samman” –”naturen har ett egenvärde” –”ekologisk balans är ett värde i sig” Värderingar i politiska ideologier –t.ex. liberalism, konservatism, socialism Feministisk teori om moralen –”etiken har utformats av välmående vita män” –”bilden av sant mänskligt liv har färgats av mäns erfarenheter och reflektion”

9 Konklusion såhär långt:  Etikens mångfald är ett faktum  De flesta av oss har kanske ingen genomreflekterad etik –det innebär inte att vi saknar moral –våra moraluppfattningar hänger kanske inte samman på ett tydligt sätt –det finns oftast många grundläggande moraliska frågor som vi inte tänkt igenom

10 Etiken handlar alltså ytterst om tre frågor:  Vad är moraliskt gott och ont?  Vad är moraliskt rätt och orätt?  Hur är en god människa beskaffad och hur ser ett gott samhälle ut?

11 Etiken gäller moraliska värden och normer med norm menas en föreskrift (regel) för mänskligt handlandemed norm menas en föreskrift (regel) för mänskligt handlande med värde menas en egenskap eller kvalitet som finns hos eller tillskrivs ting, människor, attityder, situationer etc.med värde menas en egenskap eller kvalitet som finns hos eller tillskrivs ting, människor, attityder, situationer etc.

12 Olika typer av värden 1. Hedonistiska (lycka, glädje, njutning) 2. Vitala (livet, hälsan, konditionen) 3. Estetiska (skönhet, konst) 4. Kunskaps (sanning, kunskap, vetenskap, vishet) 5. Religiösa (tro, hopp, kärlek, helighet, barmhärtighet) 6. Sociala (vänskap, trohet, kärlek, broderskap, frihet, fosterländskhet) 7. Makt (styrka, makt, krig, rikedom, pengar, seger) 8. Juridiska (rättvisa, jämlikhet, mänskliga rättigheter, laglighet) 9. Etiska (godhet, moralisk rätt) 10. Ekologiska (naturens skönhet, djurens rättigheter)

13 Etiska teorier (synsätt) Vad är rätt handling? 1. Pliktetik (deontologisk etik, deon = plikt, skyldighet) –Åtlydnad av normer, regler, lagar, principer –Ofta behövs ingen motivering:  ”för att mamma vill det”, ”pappa har sagt”  ”är Guds vilja”, ”det står i lagen”  ”du skall...” ”du skall icke...” –En handling är rätt oberoende av konsekvenserna –Åtlydnad av normer kan leda till orimliga följder (lyda Hitler)

14 2. Konsekvensetik (teleologisk etik, telos = mål) –Handlingens konsekvenser avgör –En handling är rätt om den får bättre konsekvenser än någon annan –Att motivera sitt beslut genom att hänvisa till följderna –Vem avgör vad som är en god konsekvens? –För vem är den god? (Jesuiterna: ändamålet helgar medlen) Utilitarism: mesta möjliga nytta utilis = nytta Vid bedömningen av nyttan (konsekvenserna) skall man beakta å ena sidan den mängd lycka (lustupplevelse) handlingen ger upphov till och å andra sidan den mängd olycka (olustupplevelser) den ger upphov till Vid bedömningen av nyttan (konsekvenserna) skall man beakta å ena sidan den mängd lycka (lustupplevelse) handlingen ger upphov till och å andra sidan den mängd olycka (olustupplevelser) den ger upphov till

15 3. Avsiktsetik, sinnelagsetik (voluntaristisk etik, voluntatis = vilja) –Handlingen är god om den framsprungit ur ett gott sinnelag –Handlingens avsikt och motiv avgör –1 Kor. 13:2 nämns kärlek

16 4. Situationsetik (etisk intuitionism) –Varje människa och situation är unik –Allmänna regler stämmer därför inte Se i boken Tänk vidare. Fördjupad filosofi (Hertzberg & Wahlström, 2004, 53) hur dessa synsätt konkretiseras Se i boken Tänk vidare. Fördjupad filosofi (Hertzberg & Wahlström, 2004, 53) hur dessa synsätt konkretiseras

17 Den kristna etikens grunder  De tio buden (2 Mos. 20)  Jesu bergspredikan (Matt.5-7)  Det dubbla kärleksbudet (Mark )  Den gyllene regeln (Matt.7:12)  Jesu undervisning (liknelser, tal, handling m.m.)

18 Finns det en speciell kristen etik? 1. Ja, kristen etik är helt unik = sträng teologisk etik –jfr Jesu bergspredikan om fiendekärlek 2. Nej, kristen etik sammanfaller med annan etik = humant förankrad etik –Jfr Rom ”det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan” 3. Nej, men den kristna tron ger kraft att leva rätt och gott = kombinationsetik –”tro verksam i kärlek”

19 Förhållandet mellan kristen och allmänmänsklig etik 1. Bara den kristne kan leva rätt 2. Inför livets krav är alla lika 3. Kristen etik är lite annorlunda

20 1. Bara den kristne kan leva rätt Enligt vissa kristna teologer står kristen etik i kontrast till all annan etikEnligt vissa kristna teologer står kristen etik i kontrast till all annan etik Teologen Anders Nygren uppfattade saken såTeologen Anders Nygren uppfattade saken så  När man talar om kärlek i andra filosofier och religioner menar man eros, men inom kristendomen handlar det om agape  Eros är i grunden en självcentrerad kärlek (mänsklig), medan agape är självutgivande (gudomlig)  Genom uppenbarelsen i Kristus förstår man skillnaden mellan eros och agape. Utan den förståelsen går människan vilse och är blind.  Alltså: det kristna kärleksidealet skiljer sig från alla andra kärleksideal

21 –Konsekvensen blir att man måste vara kristen för att kunna leva riktigt –All annan etik handlar om att människan skall anstränga sig; kristen etik handlar om den omotiverade kärleken, som man får trots att man inte förtjänar den –Uppfattningen att kristen etik står i kontrast till annan etik bygger på en pessimistisk syn på människan och hennes möjligheter  Utan Gud är människan noll och intet  Hon begriper inte ens sitt eget bästa (den kristne förstår däremot allt) –Kontrasten till andra religioner är knivskarp (alla andra har fel)

22 2. Inför livets krav är alla lika –Några teologer har gått i helt motsatt riktning och hävdat att kristen etik inte skiljer sig från annan etik –Det råder identitet mellan kristen etik och human etik (t.ex. Lögstrup och Wingren) –Kristendomen ställer inga andra krav på människan än de krav som livet ställer –Kristendomen ger inga andra svar på moraliska problem än de som alla andra människor kan komma fram till

23 Alla moralfrågor är allmänmänskligaAlla moralfrågor är allmänmänskliga  Detta innebär inte att etiken blir tam eller att man sänker kraven, ty de krav som livet ställer oss inför är mycket radikala  Jesu skärpta krav i Bergpredikan uttalar det skarpa krav som finns i själva livet  Jesus pekar på det radikala kravet, men man kan också upptäcka det på nytt Kristen tro handlar inte främst om moral, utan om förlåtelseKristen tro handlar inte främst om moral, utan om förlåtelse Moraliska problem måste vi sträva efter att lösa tillsammans oberoende av vilken tro eller livsåskådning vi harMoraliska problem måste vi sträva efter att lösa tillsammans oberoende av vilken tro eller livsåskådning vi har Moraliska problem har inga enkla lösningar, men alla människor har utrustats med förnuft och iakttagelseförmåga för att kunna lösa sådanaMoraliska problem har inga enkla lösningar, men alla människor har utrustats med förnuft och iakttagelseförmåga för att kunna lösa sådana Lögstrup är betydligt mer optimistisk än Nygren, när det gäller vår förmåga att inse vad som är rätt och orättLögstrup är betydligt mer optimistisk än Nygren, när det gäller vår förmåga att inse vad som är rätt och orätt

24 3. Kristen etik är lite annorlunda  Mellan ovannämnda ytterlighetsståndpunkter finns olika mellanformer. De företräder olika typer av kombinationsteorier  En klassisk mellanform: läran om de sju kardinaldygderna (skolastiken) –Tomas av Aquino räknade med fyra allmänmänskliga dygder: klokhet, rättrådighet, måttlighet och mod. Till dessa lade han de dygder Paulus nämner i ”kärlekens höga visa”: tron, hoppet och kärleken  Förenklat kan man säga att de fyra första dygderna kan människan själv lära sig, medan Gud skänker de tre teologiska dygderna  Alltså: den kristna etiken blir en påbyggnad på den allmänna som de kristna får

25 –Ett tredje sätt att ange kristendomens eget bidrag till etiken är att säga att kristen tro inspirerar människor att handla rätt.  Kristna får en särskild moralisk inspiration att handla rätt –Ett annat sätt att ange det speciella för kristen etik är att hävda att kristen tro visserligen inte sätter upp några nya ideal för människans handlande, men att idealen fördjupas  Utöver att ha omsorg om sin medmänniska ska man också vara beredd att offra sig själv för den andres skull, så som Jesus gjorde  I en kristen tradition där tillvaron framställs som en kamp mellan ont och gott kan motivationen vara negativ, dvs. man skräms till att eftersträva ett gott liv

26 Innehållet i kristen tro och etik  Kristen etik kan knyta an till allmän etik på olika sätt, men den kan också knyta an till kristen tro på olika sätt: –Kristen tro besvarar människans klassiska fråga:  Varifrån och varthän?  Varifrån kommer vi, vart är vi på väg och hur ska vi komma dit?  Kristen tro svarar att vi är skapade av Gud och på väg mot fullkomningen eller Guds rike. Vägen dit är Jesus Kristus. Han har gjort det möjligt för människorna att tillhöra Gud, trots att skapelsen är skadad och människorna lever i skuld till livet –Kristen etik kommer att se olika ut beroende på hur den trosuppfattning ser ut, som man knyter an till

27 Tre sätt att relatera etiken till kristen tro 1. Skapelseteologisk etik –Tar sin utgångspunkt i tanken att Gud skapat världen på ett visst sätt –Genom att se på hur tillvaron är konstruerad får man vägledning för etiken –Det naturliga är det rätta  Vad är då naturligt? (preventivmedel? sjukvård?)  Etiken riskerar att legitimera sådant som man inte orkar ändra på, eftersom det stämmer med de flesta liv och uppfattning  Skapelseteologisk etik blir ofta konservativ (accepterar de rådanden förhållandena och värnar om det bestående)

28 2. Kristologisk etik –Tar sin utgångspunkt i tron att skapelsen är skadad –Man kan inte hämta några ideal från skapelsen, utan måste lära sig att leva genom att se på Kristus –Jesus är den fullkomliga människan  Han visar hur man skall leva  Är själv vägen till en ny harmoni mellan människa och människa, mellan människa och Gud  Den förlåtande kärleken som Jesu egen död och uppståndelse är ett tecken på öppnar nya möjligheter för människan –Enligt en kristologisk etik är skillnaden stor mellan vårt liv och det ideala livet

29 3. Eskatologisk etik –knyter an till tron på ett kommande Guds rike, där rättvisa ska råda och inga tårar finnas mer –den hävdar att Guds rike inte bara är något man ska vänta på, utan något som ska vara vårt ideal här och nu –framtiden ska forma nuet  denna etik värnar inte om det bestående  den har inspirerat de fattiga latinamerikanska bönderna att stå upp för sina rättigheter

30 Luthersk etik har sitt ursprung i bibeltolkning  Människan lever i två världar –i den andliga gäller bergspredikans ideal –i den världsliga skall man respektera överheten

31 Luthers tvåregementslära  Luther menade att Gud bekämpar det onda genom två regementen: ett andligt och ett världsligt  Det andliga regementet gäller det mer personliga livet, det världsliga gäller det offentliga livet  Det kristna budet att vända andra kinden till, när man blir slagen, hör till privatlivet, men kan inte tillämpas i samhället, enligt Luther

32  Det är tvärtom viktigt att man inte låter brottslingar gå ostraffade  Ute i samhället måste vi räkna med ondskan på ett annat sätt än i den lilla världen  Den kristna etiken handlar inte bara om det privata  Det finns en kristen etik också för samhällslivet, men den ser annorlunda ut  Som privatperson har jag som sagt skyldighet att vända andra kinden till, men som yrkesmänniska varken kan eller ska jag bete mig så

33  I samhällsfrågor menar Luther att den kristna etiken inte skiljer sig från annan etik –Tio Guds bud uttrycker på ett enkelt sätt vad man kan komma fram till på andra vägar  De uttrycker den naturliga lagen  Om man följer buden lyder man Gud  I det privata har den kristne däremot delvis andra ideal, som går utöver vad man kan kräva av varje anständig person

34  De privat och offentliga idealen strider delvis mot varandra, menar Luther: –I det privata får man inte använda våld, men det kan vara en plikt att göra det offentligt –I det andliga regementet är alla lika inför Gud –I det världsliga rådet däremot hierarkier –Man skall underordna sig den världsliga överheten och inte sätta sig upp mot den. Den är insatt av Gud –Inför Gud är det ingen skillnad på kejsaren och tjänsteflickan, men i samhällslivet skall var och hålla sig på sin plats

35  Man kan säga att Luther uppfattar förhållandet mellan individualetiken och socialetiken dualistiskt  Att Luther skiljer mellan andligt och världsligt regemente innebär inte att han menar att kyrkan inte bör uttala sig i samhällsfrågor. Däremot innebär det att kyrkan inte har monopol på socialetiken

36 Invändningar mot tvåregementsläran  Är det inte omoraliskt att hävda att det råder en moral för individen och en annan i samhället?  Hur kan man tala om jämlikhet inför Gud och samtidigt sanktionera över- och underordning i samhället?  USA:s svarta var länge lojala mot sina herrar, men åstadkom ingen förändring förrän de protesterade mot förtrycket  Tolstojs (dog 1910) pacifism ledde inte heller till något resultat  Idealet att vända andra kinden till i privatlivet kan medföra och fördjupa problemen –När det handlar om hot och misshandel bakom hemmets stängda dörrar

37  Eftersom kvinnor haft sin tillvaro knuten till den privata sfären, har feministiska etiker ifrågasatt Luthers gränsdragning –Familjen kan inte lämnas utanför när man funderar över hur man ska skapa ett rättvist samhälle –Individualetiken kan inte skiljas från socialetiken; det personliga kan inte skiljas från det politiska –Kvinnor och barn har inte samma rättigheter som män i vårt samhälle och rättvisa måste råda i familjen, om samhället ska kunna vara rättvist

38 –Om politiken tillåts påverka familjen, måste det också få vara tvärtom –Det är dessutom i familjen som den moraliska fostran sker  För att åstadkomma politiska förändringar måste alltså kärleksidealet transponeras ned till ett rättviseideal  Alltså: Rättvisa är kärlek fast i en annan tonart

39 Etisk fostran – hur?  Viktigt att fundera över vilka normer som bör förankras i eleverna –Normen bör vara generell och grundläggande –Bör vara allmänt formulerad, så att den tvingar till reflektioner om hur den bör tillämpas i konkreta situationer –Måste placera den enskilda människan i centrum, hennes integritet, välbefinnande och frihet

40  Vad är kristna humanistiska värden? ”Det sant mänskliga” kan tjäna som måttstock för alla värderingar, och kan sammanfattas:  allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, skall ni också göra mot dem (gyllene regeln i Matt.7:12)  Nästankärleken (Matt.22:39)  Liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk. 10)  De tio buden

41 Behandla alltid medmänniskan som ett mål och aldrig som ett medel (I. Kant) Respektera människors lika värde och ta deras lidande på allvar (H. Ofstad) Prioritera solidaritet med den svage (U. Juul-Jensen)

42  Kärlek och empati måste vårdas och knytas till ett moraliskt handlingsideal ”lång är vägen genom föreskrifter, kort och kraftig är exemplets makt”  Berättelsen, egna och andras, människoöden från historia och nutid, från sagor och myter att identifiera sig med, pröva och välja det goda framom det onda  Gynnsam identitetsutveckling är det viktigaste för elevens moralutveckling


Ladda ner ppt "Etiska teorier och bergspredikans etik. Begreppen etik & moral Moral Moral  en människas beteende, praktiska handlingar och val  varje människa har."

Liknande presentationer


Google-annonser