Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2015-03-29Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 1 (7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2015-03-29Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 1 (7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys:"— Presentationens avskrift:

1 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 1 (7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys: Volymer och priser (K/I) (resultaträkning) Kapital/resursbas (balansräkning) Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC)

2 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 2 Före och efter förändring Kräver analys av Nuläget (i ekonomiska termer = varför, av vem och för vem, vad, hur beräkna) Händelser och skeenden/olika trender (i resultaträkningen) Resultat av förändringen (i ekonomiska termer = ”bokslut” i balansräkning)

3 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 3 Olika ekonomisk analyser Grundläggande ”ekonomiska” analyser Finansiell analys (lönsamhet, resurser) Marknadsanalys (konkurrens) Resursanalys (utbud och egna resurser) Icke-finansiell analys Utvidgade analyser Tillväxtanalys Inflationsanalys Förädlingsvärdeanalys Social bokslut och miljöbokslut

4 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 4 Varför, av vem och för vem? Olika ekonomiska analyser har olika (primära) syften Finansiella nyckeltal; för att tillgodose externa intressen för att antingen konsolidera eller expandera för att värdera Icke-finansiell analys/produktivitets- effektivitetsanalyser; för att styra verksamheten

5 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 5 Tillgångar Skulder Behållning (egen)*)**) *) privat/samhällsekonomiskt = pengar i plånboken, på banken mm **) i företaget = ”eget kapital”, humankapital, kunskapskapital mm Balansräkningen viktigast…

6 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 6 …utifrån RESULTATRÄKNINGEN Inkomster Inbetalningar Intäkter Utgifter Utbetalningar Kostnader *)**) *)Investeringar/Betalningsbalans **)Förädling/ ”Vinst eller förlust”

7 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 7 Förädlingsvärdeanalys Ett mått på den värdeökning som företaget genererar. Produktionen/omsättningen./. Externa kostnader för att generera denna

8 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 8 …förädlingsvärden i flera led! Sädens förädlingsvärde Produktions/säljvärde Förädlingsnivå Företag 1 Bonden Företag 2 Mjölnaren Företag 3 Bagaren Mjölets förädlingsvärde Insats av säd Brödets förädlingsvärde Insats av mjöl Från ett ax till en limpa… BNP Bilden är hämtad från boken Lönnroth – Hansson: : Ekonomi för alla

9 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 9 Förädlingsvärdet (monetärt) Produktions/säljvärde = omsättning Inköp av insatsvaror och tjänster Avskrivningar Personalkostnad PK Räntekostnader Avkastningskrav från ägare ”Ren” vinst (V) Kapitalkost nader (KK) Förädlings- värde netto (FV) Förädlings- värde brutto Förädlings- kostnader (FK)

10 Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 10 (7.2) Perspektiv på ekonomisk analys: uppföljning av mål; finansiella och prestationsnyckeltal Finansiell analys: Personalen i resultaträkningen Personalen i balansräkningen Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC)

11 ANALYS (Fö 7.2) Personalen i RESULTAT- och BALANSRÄKNINGEN Finansiell analys? Prestation Nyckeltal: Effektivitet ….resultat! Avkastning ….utveckling och balans! Varför icke-finansiell analys? Kompetensstyrning PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 11

12 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 12 Tjänsteorganisationer Tjänster är personalkrävande Kvaliteten är svår att värdera Unika inslag i “tjänsteproduktionen” Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer

13 Kunskapsorganisationer Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning Olika från gång till gång Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

14 Själv- utvärdering? (diskutera) Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon annan? Sjukhusets service från kundens/patientens perspektiv –Kärnservice –Periferiservice –Kundens upplevelse av servicen Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”: om sådan möjlighet föreligger PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

15 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 15 Mätning av sjukvård Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och attraktiv Utbildningskostnader för nyanställda Kompetensutveckling ”Det osynliga kontraktet” (motivation) Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas? Arbetstillfredsställelse Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?) Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras separat - ”dubbla styrningssystem”

16 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 16 Redovisning av tid? (diskutera) Ledningsinstrument (Management by Numbers) Vilken nedbrytningsnivå? Ger information om arbetsmiljön Kvantitativa data Beteendeeffekter Vilken kvalitet har data? Sjukfrånvaro och dess kostnader

17 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 17 Valfrihet (diskutera) Allt vanligare i offentlig verksamhet Variation i utbud - variation i efterfrågan Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med fötterna”)? Resultat vs målet –Ekonomiskt –Upplevt –Medicinskt –”A satisfied patient may end up a dead one, and not knowing that the professional quality of the service which he received was poor” (John Övretveit) –Allmänt ökat intresse för resultatmätning

18 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 18 Makt i organisationer Många definitioner av begreppet makt En individs förmåga att styra och påverka en annan individs beteende ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen då ut? Makt kan visa sig i många sammanhang: –Att hålla en presentation –Att skriva en rapport –Att undanhålla information –Att vara med i en ledningsgrupp Byråkratikritik –Förmodad låg produktivitet –Förmodad svag effektivitet –Förmodad svag flexibilitet (formalisering) –Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering Varför är det så? Gäller det offentlig förvaltning eller alla stora organisationer?

19 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 19 Mätning och uppföljning ”Balanserade styrkort”

20 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 20 Balanserade styrkort Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling Styrkort kan ses som en paketering och implementering av ekonomistyrningstänkande Ger fokus och inriktning på verksamheten Gör organisationen delaktig med personalen involverad i arbetet Breddar mätningen Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på Ger en samlad bild av organisationen Används som grund för feedback och belöning

21 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 21

22 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 22 Fyra perspektiv Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?) Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?) Process (idag: vad måste vi bli bra på?) Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi fortsätta att förbättra oss i framtiden?) Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och miljöperspektiv kan också vara med

23 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 23 Perspektiv Normalt fyra perspektiv Finansiellt perspektiv –Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB Kundperspektiv –Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering Internt perspektiv –Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet Framtids-/Utvecklingsperspektiv –Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring

24 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 24 Vision Finansiellt perspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Kundperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Processperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Förnyelse- och utvecklingsperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått

25 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 25 Varför styrkort? Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i framtiden mäts Visualiserar humankapital Visar hur immateriella investeringar kommer att ge avkastning i framtiden Kompletterar den finansiella mätningen Underlag för att diskutera prestation och kompetens Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar av organisationen Enkelt att förstå och förankra Förbättrad lönsamhet (?) Styrkortet ger stor frihet i utformningen Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling

26 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 26 Effekter av Styrkort

27 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 27 Delar i att ta fram ett styrkort Vision och strategi Identifiera processer/mätpunkter Bedöma mått Fastställa mått och styrkort Belöningssystem Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem

28 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 28 Vision och strategi Styrkortet Förslag på mått Verksamhetskartläggning Perspektiv kund, finansiellt, internt, utveckling

29 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 29 Fällor i styrkortsarbete För många mått Styrkortet uppdateras ”Fastnar” i måtten Systemet resurskrävande och otympligt Ovana vid att mätas och belönas Organisationen ej delaktig Ej seriöst menat Kritik mot styrkort –stark tro på att människor kan styras med incitament. Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små belöningar är kopplade till måluppnåelse –Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare –Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan mäta”

30 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 30 Vision och strategi Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra konkurrenter? Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur? SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) Kritiska framgångsfaktorer Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står för? Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar

31 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 31 Verksamhetskartläggning/ Värdekedjeanalys Verksamheten gås igenom och kartläggs Lämpliga mätpunkter identifieras Personal intervjuas Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått) Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre)

32 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 32 Några ord om… roller, byråkrati, attityder och makt Styrning av sjukvården som en tjänste eller kunskapsorganisation? (Diskutera)

33 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 33 Kriterier för mått, vad är viktigast? (diskutera) Relevanta Mätbara Giltighet: mäter det som de ska mäta Påverkbarhet Tydlighet Effektivitet Deltagande i utformningen Koppling till verksamhetsidén Risk att flera mått mäter samma sak

34 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 34 Typer av mått; vilka är viktigast? (diskutera) Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram Kvantitiva Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell mätning men kostar mer = inte för många Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått I förväg – efteråt Individuellt – grupp Hårda – mjuka mått Interna – externa mått Variation för att få en mångsidig mätning Varför används måttet? Måste förklaras

35 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 35 Exempel på kompetensstyrande nyckeltal Kund-/Patient-tillfredsställelse Personalomsättning Kundklagomål Handläggningstid Förbättringsförslag Hur uppfattas vi av kunderna-klienterna- marknaden-patienterna (attitydundersökning)

36 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 36 Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet Kund Nöjd Kund Index (NKI) - bad NKI – motionscentraler/gym NKI – isanläggningar NKI - föreningar Känner göteborgarna till oss? Antal exponeringar i media Medarbetare /utveckling Nöjd Medarbetar Index (NMI) Tid för kompetensutveckling Individuella utvecklingsplaner Antal förslag (inlämnade/genomförda) Antal studiebesök/benchmarkingtillfällen Frånvaro Rörlighet Ekonomi / uppdrag Kostnad / besök / anläggningstyp Kostnad / uthyrd timma / anläggningstyp Verksamhet / processer Uthyrda timmar Öppettimmar i verksamheter öppna för allmänheten Antal besök i verksamheter öppna för allmänheten Hur ser våra samarbetspartners på oss?

37 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 37 Styrkort bibliotek Kund Nöjd kund-index Utbud Bemötande/service Tillgänglighet – öppettider Besöksfrekvens Medarbetare/utveckling Nöjd medarbetar-index Personalomsättning Sjukfrånvaro Utbildningstid Kompetensindex Utvecklingssamtal / utvecklingsplan Verksamhet/processer Beställningstider Utlåningstider Kravrutiner Samarbetsindex Ekonomi Balanserad budget Personalkostnader Investeringar Inköp Lokalkostnader Utbildningskostnader Personaltäthet Datortäthet

38 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 38 Styrkort sjukhus/geriatrikklinik

39 PSB Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88 39 Några funderingar till sist… Fundera över och diskutera: –Vem har tillgång till informationen? –Hur distribueras den? –Vilket fokus har informationen? –Vilken rytm präglar informationsgivningen? –Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) –Vilken information mörkas? –Hur presenteras informationen?


Ladda ner ppt "2015-03-29Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB 1 (7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys:"

Liknande presentationer


Google-annonser