Östersjön Vårt gemensamma innanhav mår dåligt

En presentation över ämnet: "Östersjön Vårt gemensamma innanhav mår dåligt"— Presentationens avskrift:

1 Östersjön Vårt gemensamma innanhav mår dåligt
Östersjön är ett unikt bräckvattenhav med många ansikten. Från salta sandstränder i söder, längs myllrande skärgårdar upp till Bottenvikens älvmynningar och höga kuster. Men tillståndet för vårt gemensamma innanhav är allvarligt. Övergödning, utsläpp och överfiskning hotar det marina livet och mångfalden. Källa SNF

2 Vilka arter är hotade/försvunna i den marina miljön?
Ett antal hot har man identifierat för arter i havsmiljö, en del är generella och andra är mer specifika för havsmiljön: Övergödning Miljögifter Fritid/båtliv Fiske Landskapsutnyttjandet, nedläggning av småskaligt jord och skogsbruk Oljeutsläpp Hur allvarliga respektive hot är hittar ni i tabellen sid 227 (ej fullständig tabell) Av kända orsaker toppar friluftsliv och därefter kommer fiske och miljögifter i nämnd ordning

3 Försvunna arter: havsmiljö källa artdatabanken 2003
Latinskt namn svenskt namn naturtyp grupp Alisma gramineum grässvalting HL Kärlväxter       Artemisia stelleriana sandmalört H Bassia hirsuta luddmålla  Euphrasia scottica skottlandsögontröst HJ  Pyrola rotundifolia ssp. maritima sandpyrola HJV Rosa jundzillii ryssros  Solanum villosum ssp. miniatum röd nattskatta HU  Bryoria smithii stiftbroktagel HS Lavar       Fratercula arctica lunnefågel Fåglar        Acipenser sturio stör Fiskar       Nysson tridens Steklar       Lasioglossum brevicorne korthornat smalbi Steklar    Anisodactylus poeciloides saltängslöpare Skalbaggar     Actidium coarctatum Actinopteryx fucicola Skalbaggar   .    Heterota plumbea Skalbaggar       Rypobius praetermissus Cassida berolinensis HV  Bagous argillaceus

4 Akut hotade arter i havsmiljö källa artdatabanken 2003
Latinskt namn svenskt namn naturtyp grupp Apium graveolens selleri H Kärlväxter     Arenaria serpyllifolia ssp. lloydii kustsandnarv Atriplex portulacoides portlakmålla Chenopodium vulvaria stinkmålla HJU  Hippuris tetraphylla ishavshästsvans Lathyrus sphaericus vårvial HJ  Melilotus dentatus strandsötväppling HJV  Ranunculus cymbalaria bohusranunkel Rosa pimpinellifolia pimpinellros Kärlväxter     Rubus vestervicensis västerviksbjörnbär HJS  Scutellaria minor småfrossört  Sisyrinchium montanum gräslilja Trochobryum carniolicum vimpelmossa Mossor        Leucopaxillus cutefractus dyntrattskivling Svampar      Ramaria roellinii stäppfingersvamp Svampar       Stereocaulon incrustatum grynig påskrislav HSV Lavar        Charadrius alexandrinus svartbent strandpipare Fåglar       Bufo viridis grönfläckig padda HJLV Kräldjur och groddjur      Forts nästa slide

5 Forts akut hotade arter i havsmiljö källa artdatabanken 2003
 Conisania leineri vitribbat strandfly HJ Fjärilar       Photedes morrisii vitt stråfly  Whittleia retiella nättecknad säckspinnare Fjärilar     Eucosma krygeri strandmalörtgallvecklare H Trifurcula eurema dubbel käringtanddvärgmal HU  Bembidion andreae havsstrandlöpare Skalbaggar    Chlaenius nitidulus lersammetslöpare Clivina collaris brokig mullvadslöpare HUV  Dyschirius laeviusculus brantgrävare HV  Baris lepidii  Dicranthus elegans  Alvania subsoluta Blötdjur     Anatoma crispata Patella vulgata vanlig skålsnäcka  Modiolus adriaticus Cadulus subfusiformis  Entalina tetragona Blötdjur      Pulsellum lofotense

6 Näringsämnen i havsvattnet
Varje vår inträffar en markant algblomning i havsvattnet då ljuset återvänder efter vintermörkret. Omfattningen av denna vårblomning är beroende av hur mycket näring – främst i form av nitrat och fosfat – som hunnit ansamlas i vattnet under vintern. Blomningen fortgår tills vattnets innehåll av antingen nitrat eller fosfat är förbrukat, vilket brukar ta några veckor. (Att alger och annan vegetation kan växa även efter vårblomningen beror i första hand på att näring då frigörs ur resterna av de vårblommande alger som vid det laget dött.) Algblomningens omfattning regleras alltså av det näringsämne som det ur algernas synvinkel råder störst brist på. Algernas kvävebehov är större än deras fosforbehov – för varje fosforatom de tar upp behöver de 16 kväveatomer. I diagrammen nedan, som visar ytvattnets nitrat- och fosfathalter vintertid, har fosfathalten därför multiplicerats med 16. På så sätt blir det lätt att se vilket av näringsämnena som först bör ta slut vid vårblomningen och som därför sätter gränsen för blomningens omfattning. Som framgår av diagrammen (se nästa slide) är det nitrat som utgör bristämnet i Kattegatt och egentliga Östersjön (dvs. Östersjön söder om Ålands hav). Man säger att algtillväxten i dessa vatten är kvävebegränsad. I Bottenviken råder det omvända förhållandet: Fosfathalten uppgår till mindre än 1/16 av nitrathalten, och här är algtillväxten alltså fosforbegränsad. I Bottenhavet råder däremot i stort sett jämvikt mellan nitrat- och fosfattillgången. (källa naturvårdsverket)

7 Kattegatt Östersjön Bottenviken Bottenhavet

8 Miljögifter: metaller
Metaller är, och framför allt har varit, ett stort problem och hot för arterna i den marina miljön. Sedan slutet på 70-talet, början av 80-talet övervakar man förekomsten i ett antal arter och på olika platser i Östersjön.

9

10 Okända miljögifter eller effekter av: Mystisk fågeldöd i Östersjön fortsätter
Under de senaste åren har en mystisk fågeldöd härjat på den svenska Östersjökusten. Mängder av framför allt trut och mås har hittas döda eller döende med förlamningssymptom. Orsakerna är fortfarande oklara

11 Miljögifter Höga halter flamskyddsmedel i fisk
Miljöforskare har funnit anmärkningsvärt höga halter av det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD i strömming, lax, sillgrissla och säl i Östersjön. - Halterna är lika höga eller högre än av det vanligaste flamskyddsmedlet PBDE, Flera bromerade flamskyddsmedel har liknande egenskaper som de förbjudna miljögifterna PCB och DDT. Medlen bryts ned mycket långsamt och lagras i människors och djurs fettvävnad. Källa SVD/2003

12 Havsörnen Nordeuropas största rovfågel
Havsörnen lyfter på starka vingar med en fisk i klon. Det är en upplevelse för alla som sett den mäktiga fågeln vid kusten. En upplevelse som var på väg att försvinna när miljögifter hotade den på 70-talet. Nu kan vi återigen njuta av havsörnen. Tack vare SNF:s framgångrika Projekt Havsörn finns det idag havsörnar vid den svenska kusten och insjöarna. Källa SNF

13 Havsörnen och miljögifter
Havsörnen ligger högst upp i näringskedjan hos Östersjöns fågelfauna. Den livnär sig till största delen av fisk och sjöfågel och påverkas i och med det av olika föroreningar som inte bryts ned i miljön. Havsörnen blev den första arten i vattenmiljöer som uppvisade tydliga störningar på grund av miljögiftspåverkan, Höga halter av miljögifter som DDE (som bildas från bekämpningsmedlet DDT) och andra klorerade kolväten (som PCB) har gjort att havsörnarnas ägg inte kunnat kläckas. Ofta har inget av äggen kläckts i en hel kull och ibland bara ett av äggen. Detta har gjort att havsörnen nästan utrotades i Sverige på 1970-talet Källa SNF

14 Fisket Fisket är ett världsomfattande problem. Många olika arter hotas världen över. Samtidigt är många människor beroende av inkomst från fiske. I Sverige har det varit en omfattande debatt kring torskfisket

15 SNF’s åsikter kring fisket
Det storskaliga fiske som bedrivits under många år har lett till att många av de viktigaste fiskbestånden är fullt utnyttjade eller överexploaterade. Det krävs en ändring i vår gemensamma fiskepolitik och SNF framför här nedan tio krav för ett hållbart fiske. I svenska vatten är det mest aktuella exemplet torsken i Östersjön, där fiskeribiologer nu kräver att fisket helst helt stoppas under ett antal år. Torskfisket utanför New Foundland var under många år stoppat. Ännu har inte beståndet återhämtat sig helt. Överstora, subventionerade fiskeflottor leder till fortsatta krav på ökade fångster för att bära sig ekonomiskt. Samtidigt medför det storskaliga fisket som till exmpel EU-länderna bedriver utanför Afrika att det småskaliga kustfisket utarmas eller helt slås ut, med katastrofala följder för kustsamhällena. Fisket bidrar också till negativa effekter för andra arter än de kommersiellt värdefulla fiskarterna. En allvarlig hotfaktor för flera delfiner, bland annat tumlaren i svenska vatten, är att de blir bifångster i fiskredskap, främst bottensatta garn för torsk och drivgarn för lax i Östersjön. Dessutom orsakar moderna fiskemetoder skador på känsliga bottnar och påverkar många bottenlevande organismer negativt.

16 SNF:s krav för ett framtida hållbart fiske
Beskattning och förvaltning av fisk- och skaldjursbestånd med mera ska baseras på dels försiktighetsprincipen dels hänsynen till fiskarternas funktion i naturliga ekosystem (ekosystemansatsen). Utfiskningen av haven ska stoppas genom att fisketrycket minskas till vad bestånden långsiktigt klarar. De nivåer som rekommenderas av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ska tillämpas. Flerårsförvaltning av fiskbestånd ska tillämpas för långsiktig beskattning och uppbyggnad av bestånden. Fisket på fiskungar ska stoppas. Minimimåtten måste höjas så att endast lekmogna fiskar fångas. Selektiva redskap måste utvecklas som minskar bifångster och fångst av icke könsmogen fisk. Fiskeflottans storlek och kapacitet ska minskas så att den anpassas till den befintliga fiskresursen. Marina skyddade områden ska inrättas med uppgift att skydda fiskbestånd från fiske. Drivgarnsfisket i Östersjön ska förbjudas. Trål- och snörpvadsfisket ska flyttas ut från kusten. Allt bottentrålfiske som inte miljöprövats ska avvecklas. De skadliga subventionerna till det storskaliga fisket ska avvecklas. Det är fel att använda skattepengar till att föröda fiskbestånd. Yrkesfisket ska stimuleras till ett hållbart nyttjande av resurserna genom engagemang för miljöcertifiering. Regeringen ska fortsätta att verka för att EU:s gemensamma fiskepolitik implementeras på ett sätt som leder till att fiskbestånden återuppbyggs och fisket sker på ett långsiktigt hållbart sätt.

17 Oljeutsläpp till havs En fara för den marina miljön
Ett av hoten mot det marina livet är utsläppen av olja och andra miljöfarliga ämnen. Världens hav trafikeras av många gamla fartyg som brister i sjöduglighet och säkerhet, tickande miljöbomber som ofta seglar under så kallat bekvämlighetsflagg. År efter år inträffar katastrofer med dessa fartyg, katastrofer som får förödande konsekvenser för djurlivet längs kusterna och ute till havs. Källa snf

18 Båtliv och miljö Våra kuster och skärgårdar är en fantastisk naturmiljö. Många använder sina båtar för att komma ut och njuta av friheten, få avkoppling och spännande naturupplevelser. Tyvärr kan det också resultera i utsläpp av föroreningar, buller och förstöra för djur och växter. Detta anses vara en av de stora hoten för biologisk mångfald i havsmiljön (se tabell sid 227)