Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö."— Presentationens avskrift:

1 Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö

2 1. Frisk luft 2. Naturlig försurning 3. Giftfri miljö 4. Övergödning 5. Levande sjöar/vattendrag 6. Grundvatten 7. Myllrande våtmarker 8. Rikt odlingslandskap ”Våra” 8 miljömål Miljömål i Örebro län klimat/miljomal/Pages/miljomal_o_mimalsarb.aspx klimat/miljomal/Pages/miljomal_o_mimalsarb.aspx Miljömålsportalen

3 Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

4 Miljögifter Giftiga Långlivade Svårnedbrytbara Bioackumulerande

5 Exempel på miljögifter Metaller – bly, kvicksilver, kadmium, tenn, zink, aluminium PCB – fogmassor i byggnader fram till ’73 Bromerade flamskyddsmedel – möbler, elektronisk utrustning Läkemedelsrester i avloppsvatten - könshormoner

6 Nuläge Stor användning, men liten kunskap Kemiska produkter har föreskrifter, men kläder och elektronik saknar krav på inne- hållsdeklaration angående farliga ämnen REACH – EU’s lagstiftning (hösten ’06)

7 Hinder Omfattande spridning Ofullständig kunskap om effekter Ofullständig kunskap om förekomst i bl. a. möbler, elektronik och kläder Förorenade markområden med risk för spridning

8 Principer (Örebro kommun) Substitution – till något mindre farligt Försiktighetsprincipen Inga kemiska växtskyddsmedel Uppmärksamma förorenad mark Inga miljöfarliga byggnadsmaterial Öka inköp av ekologiska och miljöanpassade produkter

9 Exempel på problem Vattenparken – gammal förorenad industrimark Läckage från aktiva och nedlagda soptippar Rester av bottenfärg i sediment i småbåts- hamnen Lindbackagarveriet Blyhagel vid skjutbanor

10 Övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten

11 Nuläge Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor Nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk Ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin

12 Problem Växtligheten ändras successivt när kväve lagras upp i marken i skogar, ängs- och betesmarker. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I havsmiljön är övergödning ett stort problem. Algblomning, grumligt vatten, minskande tångbälten och ändrad artsammansättning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. Många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda, och effekterna är i stort sett samma som i havet. Hälsoproblem hos människor kan också uppstå genom att grundvattnet p.g.a jordbruk kan ha höga halter av nitrat. e/Miljokvalitetsmal

13 Vad görs? Utländska källor bidrar till över 90 procent av nedfallet av kväveoxider och 70 procent av ammoniaknedfallet över Sverige. Fånggrödor Ökad vallodling Minskad jordbearbetning Reningsverk och infiltrationsanläggningar Katalysatorer för bilar och-miljo/forskning/biogeofysik-och-vattenvard/observationsfalt-pa-akermark/

14 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

15 Vad är våtmark? Fuktiga och blöta områden inom olika naturtyper. Syrefattiga miljöer Ofullständig nedbrytning Växande torvlager Artrikt Ekosystemtjänst som reningsverk

16 Olika typer av våtmark Myrar Mossar Kärr Blandmyrar Stränder Sumpskog Övriga myrar

17 Vad är problemen och vad görs? Internationellt sett är Sverige rikt på våtmark (¼ av landarealen) I södra och mellersta Sverige finns endast 5% av de ursprungliga våtmarkerna kvar!!! 620 av Sveriges 4120 hotade arter finns i våtmarker. Våtmarkerna utdikas, dräneras, exploateras, kalkas och torv bryts Igenväxning pga markavvattning, luftföroreningar och kulturella förändringar Våtmarker anläggs Våtmarker inventeras och skyddas Torrläggning och dikning förbjuds

18 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

19 Varför? Naturlig produktionsförmåga? Biologisk mångfald? Kulturmiljövärden? Ekologisk och vattenhushållande funktion? Friluftsliv? Ekosystemtjänster???

20 Vad är problemen och vad görs? Bygga nära stranden Dämma upp flöden Skogs- och jordbruk påverkar Kulturmiljöer försvinner Främmande arter Fånggrödor Skyddszoner Fågelinventering Naturskydd

21 Grundvatten av god kvalitét Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag

22 Vilka är problemen och vad görs? Föroreningar Bekämpningsmedel Nitrat Salt Aluminium, tungmetaller Konstgjort grundvatten Grusåsar som skydd Mindre naturgrusanvändning Vattenskyddsområden

23 Ett rikt odlings- landskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

24 Nuläge Odlingslandskapet utnyttjas inte bara för livsmedelsproduktion Landskapet har hävdats under årtusenden genom människans markutnyttjande Detta landskap… utgör en del av vårt kulturarv Till dess flora och fauna hör en mängd växt- och djurarter som anpassat sig och är beroende av odlingslandskapets olika biotoper för sin överlevnad.

25 Ängsmark - marker med slåtter Ängsmark med hög biologisk mångfald

26 Hagmark - betade marker Hag- mark på våren

27 Odlingsröse Odlingsröse framför hässjor Åsens by kulturreservat Småland

28 Landskapsbild Jordbruksmetoder från förr i historiskt kulturlandskap

29 Kulturmiljöer By med odlingsrösen och betande får

30 Öppna landskap Odlingslandskap utanför Ånge - nedläggningshotat?

31 Hög biologisk mångfald Åkerholme - Norra Munsö Stockholms län

32 45 hotade arter - bara i Västra Götaland Åtgärdsprogram Svenskt artnamn Artgrupp Alkonblåvinge och klockgentiana Klockgentiana Kärlväxter Alkonblåvinge Fjärilar Almblombock på almar i parker Almblombock Skalbaggar Barbastell Barbastell Däggdjur Dvärgrosettlav Dvärgrosettlav Lavar Gentianor i naturliga fodermarker Kustgentiana Kärlväxter Fältgentiana Kärlväxter Hotade insekter på krisslor Svartbent sköldbagge Skalbaggar Krisslegnidmal Fjärilar Hotade småfjärilar på slåtterängar Slåttergubbemal Fjärilar Hällebräcka Hällebräcka Kärlväxter Klot-tegellav Klot-tegellav Lavar Kornknarr Kornknarr Fåglar Långhorningar i ekhagar Sexfläckig blombock Skalbaggar Gulbent grenbock Skalbaggar Läderbagge med följearter Läderbagge Skalbaggar Kardinalfärgad rödrock Skalbaggar Saffransticka Svampar Dvärgklokrypare Spindeldjur Gammelekklokrypare Spindeldjur Några rödlistade Potamogentonarter i sötvatten Spetsnate Kärlväxter Sandmarkskoprofager Humlekortvinge Skalbaggar Getinggrovfluga Tvåvingar Sandödla Sandödla Grod- och kräldjur Skalbaggar i ek- och boklågor Svart guldbagge Skalbaggar Spädlosta Spädlosta Kärlväxter Stortapetserarbi Stortapetserarbi Steklar Stäppartade torrängar i västsverige många olika arter Svampar i ängs- och betesmarker Backmåra Kärlväxter Blåröding Svampar Fager vaxskivling Svampar Praktvaxskivling Svampar Svartfläckig blåvinge på backtimjan Svartfläckig blåvinge Fjärilar Sydlig kärrsnäppa Sydlig kärrsnäppa Fåglar Sydvästsvenska ljunghedar många olika arter Trumgräshoppa Trumgräshoppa Hopprätvingar Träd med särskilda natur- och kulturvärden många olika arter Vildbin på ängsmark Väddsandbi Steklar Kopparsandbi Steklar Vityxne (sydlig) Vityxne Kärlväxter Åkerogräs Kamomillkulla Kärlväxter Dvärgjohannesört Kärlväxter Kalvnos Kärlväxter Åkerskallra Kärlväxter Åkermadd Kärlväxter Sommarklynne Kärlväxter Arenprisnätfjäril Angsväddantennmal Fjärilar Kärrantennmal Fjärilar Källa: Länsstyrelsen

33 Nuläge Biologisk mångfald minskar 2000 av odlingslandskapets växt- och djurarter är rödlistade Uthållig livsmedelsproduktion Flera ”systemfel” finns i jordbruket Genmodifierade organismer (GMO) Örebro tillämpar försiktighetsprincipen Ekologisk produktion Strävar efter att ha en livsmedelsproduktion med så små effekter på den omgivande miljön som möjligt Källa: Örebro Miljömål

34 Hinder Slåtterängarna har nästan försvunnit Betesmarkerna har minskat >50% Småbiotoper har försvunnit Bekämpningsmedel, handelsgödsel, läckage, GMO Storskaligt jordbruk med monokultur och jorderosion

35 Principer Hänsyn till rika och hotade natur- och kulturmiljöer vid planering och exploatering Ökad ekologiskt odlad areal Inte använda bekämpningsmedel och handelsgödsel på kommunägd mark Information till allmänheten om ekologiska produkter Inköp av ekologiska eller miljöanpassade produkter ska öka inom kommunen Tillsynen inom lantbruket ska verka för ett rikt odlingslandskap

36 Förslag på tänkbara projekt Lavar som indikatorer NOx –mätningar Kassering av kylskåp/lampor Daphnia som indikator Kalkning Modellförsök av fiskgälar Sötvattensindikator på försurning Övergödning i odlingslandskapet Avrinning från åkrar Diken i odlingslandskapet Fånggrödor och kantzoner i jordbruket ”Maskrosinventering” Reningsverksbesök Regionens jordbruk/ekologiskt? Krysslista odlingslandskap Åkerdiken och kvävefällor Genmanipulerade grödor Krysslista våtmark Artificiell våtmark Brunnsvatten- kvalitet Vattenverksbesök Groddjurs- inventering Sediment och frögroning Vattenkvaliteten i våra åar och bäckar

37 Länkar Miljömålsportalen artdatabanken FN:s svenska sida om biologisk mångfald n=/dokument/mo/modok/jordbruk.html n=/dokument/mo/modok/jordbruk.html Naturvårdsverket om kartläggning av miljöeffekter i jordbruket

38 Miljömål Hur ska vi ha det i framtiden?


Ladda ner ppt "Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö."

Liknande presentationer


Google-annonser