Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären."— Presentationens avskrift:

1 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären Livslångt lärande Tutorer och mentorer Mästare - gesäll - lärling Kognitivt lärlingsskap Teamarbete Läroavtal Yrkesexamen och yrkesprov Inlärning i arbete Promlembaserat lärande Social kompetens Kompetens Den postmoderna förändrings- och utvecklingsretoriken - pratet har allt lösare koppling till verkligheten Kunskapen förnyas allt snabbare ! De går så snabbt, så snabbt ! 550 miljarder sidor på Internet !

2 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT RELATIONEN MELLAN TEORI OCH PRAKTIK I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV M L Ideal Mästare - praktik och teori hand i hand - bred perspektiv på yrket och yrkesskicklighet - socialisering genom yrket - YS anammas genom verksamhet L G G statisk kunskapsbas Ideal Specialist statisk kunskapsbas Le Plan. U - teori och praktik frånskilda - smal perspektiv på yrket och yrkesskicklighet - socialisering genom utbildning - YS förmedlas genom utbildning Effektivitet Ideal Generalist dynamisk kunskapsbas Ändamålsenlighet - teori och praktik hand i hand - bred och föränderlig perspektiv på yrket och yrkesskicklighet - individen utvecklar sig självstyrt i olika kontexter - endast utgångspunkterna kan för- medlas genom utbildning Fortlöpande förändring anpassning - förmåga att förutse

3 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Centrala utvecklingsområden för lärare Lärararbete i förändring människo-, kunskaps- och inlärningssyn som grund - läraren som koordinator i ett expertsamfund och som den lärande individens språkrör - lärarskap handlar om att möta förändring, att leva med den och påverka den - samhällelig medvetenhet och förmågan att främja demokrati som utgångspunkt för utveckling - lärarskap handlar om att mötas - förmåga att dra nytta av inlärningsmöjligheterna i omgivningen - virtualitet ändrar arbetet men minskar inte behovet av lärare - internationalism blir vardagsmat Det vardagliga arbetet på skolan - lärarskap handlar om att kunna arbeta tillsammans - ledarens roll som motor accentueras - nätverksskapande är en del av det allt intensivare samarbetet - kommunerna behöver expertledarskap Luukkainen, O. 2000: Läraren år 2010 (OPEPRO –projektet)

4 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla yrkeslärarrollen - yrkesläraren = halva mästarrollen - klassrum -> verkstad -> inlärning i arbete (i ”gråzonen” mellan skola och arbetsliv) - bredare, mera föränderlig, flexibel (ett teoretiskt-praktiskt perspektiv !!) - ansvar hos läraren som individ (kollegiet?) - kan inte definieras eller styras genom normer eller instruktioner (läroplan?) - lärarens person och personlighet en större betydelse - fokus på process och utvecklande utvär- dering - läraren en part i förhandlingar

5 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Inlärning i arbete motiveras med Höja nivån på utbildning Arbetskraften föråldras - brist på arbetskraft Behovet att lära sig ny kunskap - lärande i en autentisk miljö (ansvar, interaktion, social kompetens) - mera omfattande och realistisk bild av individens förmåga/kompetenser Sänka tröskeln till arbetslivet Förstärka kopplingen mellan yrkesut- bildning på ungdomsstadie och arbetslivet (Källa: Työssäoppimisen opas työpaikoille 1999)

6 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Yrkesskicklighet i arbetslivet Kontext individuella utg.punkter, personlighet m.m. konstruktivistisk - kontekstuell syn på inlärning (och skicklighet?) yrkesskicklighet teoretisk kunskapsbas Yrkesskicklighet i yrkesutbildningen praktisk färdighet YRKESSKICKLIGHET

7 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Vad kännetecknar verksamhet och inlärning i en ”naturlig” kontext ? Problem(lösning) - risker, oförutsägbarhet Ansvar - ( material, pengar, tid ) Helhetsperspektiv ( teori och praktik omöjliga att skilja åt ) Komplexitet - mångfald - processer Arbetsgemenskap - roller, positioner, makt, - hand-/vägledning, stöd - konkurrens, avundsjuka, mobbing Kundkontakt ( roller, positioner ) Upplevd yrkesidentitet Verklig fysisk miljö Fortlöpande utvärdering

8 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Vad är yrkesskicklighet ? Hur kan yrkesskickligheten utvecklas ? Hur kan yrkesskickligheten utvärderas ? 1820 – 1890 – 1920 – 1960 – >

9 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Två perspektiv på yrkesskicklighet (kunskaper och färdigheter?) StatisktDynamiskt beståendeunder ständig utveckling avgräns-/definierbargår ej att entydigt avgränsa och definiera specifikt, struktureradbredbasigt, otydligt färdiga svar/lösningarmånga öppna frågor/ få färdiga lösningar kan förmedlas i skolankan bara delvis förmedlas av lärarei skolan av lärare oberoende av kontexten/beroende av kontexten/sammanhanget oberoende av värdenberoende av värdenoch värderingar

10 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Många olika aspekter på yrkesskicklighet kunna utföra/göra ( tillsammans med kolleger/kunder/patienter ) veta om/känna till kunna lösa problem ( förutse ) kunna utvärdera själv ( på olika sätt ) kunna utveckla/finna nya sätt ( innovativ/kreativ ) kunna marknadsföra/sälja vara förberedd för framtida utveckling och förändring Hur skall dessa aspekter beaktas i olika sammanhang ?

11 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Olika perspektiv på yrkesskicklighet Uppgiftsrelaterad enskilda, från sammanhanget lösgjorda prestationer, resultat, kunskaper Individrelaterad de uppgiftshelheter, processer, simuleringar som individen är involverad i, processering av kunskaper Socialt relaterad att kunna förstå, hantera och utveckla de relationer, spänningar, utmaningar som existerar i ett arbetsgemenskap rätta svar-> klara av förmåga till reflektion -> vara delaktig rätta frågor - förstå

12 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Utvärdering av yrkesskicklighet i samband med inlärning i arbete/yrkesexamen Flera parter ( med olika synsätt, uppfattningar ) Fokuserar processer och utveckling i stället för utfall och resultat ( portfolio, dagböcker, processbeskrivningar m.m.) Beredskap att agera ( anpassa sig till ) i en given kontext Självvärdering en viktig del/aspekt Hur utvärderar man och vad utvärderar man i ”learning by doing” ?

13 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Synsättet på yrkes- skicklighet Skolan lärare Arbets- livet/ -givare Individen studerande Yrkesutbildning inlärning arbete, fristående examina Vad och vilka faktorer är det som påverkar synsättet på yrkesskickligheten ?

14 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT YRKESSKICKLIGHET Att kunna utföra givna arbetsuppgifter i en given kontext ( fysisk/social miljö, samhälleligt-historiskt sammanhang ) samt vilja och kapacitet att utvärdera och utveckla sin skicklighet YRKESKOMPETENS Det urval av kunskaper, färdigheter- och perspektiv på tillvaron som en kompetent arbetstagare besitter Består av färdigheter, kännedom, känsla och inställning KVALIFIKATIONER Kompetensens funktioner Avgränsbara aspekter på yrkesutövandet Berner, B. 1989: kunskapens vägar. Teknik och lärande i skola och arbetsliv

15 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Kvalifikation Individens beredskap att fungera på ett givet sätt i samhället ( gäller såväl relationer människor emellan som relationer människa- ett fysiskt föremål ) Det potential hos arbetskraften som givna kvaliteter i arbetet förutsätter En samhällelig egenskap som indi- viderna kan anamma inom de ramar och villkor som de existerande ar- betsprocesserna skapar Väärälä, R Ammattikoulutus ja kvalifikaatiot

16 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Produktiva Färdigheter som behövs i den omedelbara arbets- processen Yrkesspecifika färdigheter Normativa- anpassande motivation - intresse - företagsamhet samarbets/kommunikationsförmåga Innovativa förmåga att lösa problem - vilja att utvecklas att lära sig - lära sig att lära öppenhet för nya idéer - kreativitet, flexibilitet

17 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Produktions- tekniska kvalifikationer grundläggande färdigheter Motivations- kvalifikationer lojalitet medgivande Anpass- ningskvalifi- kationer anpassnings- förmåga Innovati- va kvalifika- tioner inlärning i arbetet Sosiokulturella kvalifikationer förmåga att anam- ma olika roller Indelning av kvalifikationer (Väärälä 1995)

18 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT KÄRNKOMPETENSER KK Vem definierar ? Enligt vilka villkor och utg.punkter ? Hur beakta utvecklingsbehov ? Bredbasighet vs. yrkesspecifikhet Att utnyttja - tillämpa, utveckla - förmedla den till yrkesskickligheten anknutna kunskapen i olika situationer och sammanhang

19 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT R ? ? R Reflektion över handling R Reflektion - i - handling Handlingskunskap Olika former av reflektion och handlingskunskap ( knowledge-in-action ) Schön, D.A Teaching artistry through reflection-in-action

20 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik Organisationsspecifika Icke-organisationsspecifika Metakompetens Teknisk kompetens Organisationsintern kompetens Unik kompetens Allmänna kunskaper och färdig- heter som kan utnyttjas i sam- band med de flesta uppgifter -har att göra med kommunika- -tion, språk,kreativitet, plane- -ring, inlärning, samarbete... De centrala bransch- eller yrkes- områdesanknutna kunskaperna och färdigheterna - behövs för att klara av kärnprocesserna i givna arbetsuppgifter Utvecklas inom en given organisa- tionoch har att göra med mål, strate- gier, policyn, den interna arbetsför- delningen, klimatet, sociala nätverk, den informella organisationen, historia Kunskaper och färdigheter som har att göra med organisationsspecifik(a) teknologi, arbetsprocesser, produk- ter, tjänster samt de regler och ruti- ner som styr utförandet av arbets- uppgifter i en given organisation Indelning av kompetenser enligt Nordhaug 1991 Icke- uppgifts- specifika Uppgifts- specifika

21 YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Erfa- renhet Beskriv- ning veta vad veta hur Upplevd självbild, kännedom omgivning och människor En vidare världsbild, jag enligt andras ögon Kunskaper och färdig- heter man själv lärt sig, anpassning till omgivn. Färdigheter man anam- mat av andra teoretiska handlingsmodeller Påstående- kunskap Praktik- kunskap 1. De fakta, modeller och teorier som utgör grunden yrkeskunskapen 2. De handlingsmodeller som förekommer i arbetslivet 3. Kunskap som utvecklas genom att man är verksam i praktiken, baserar sig på personlig meningskapande och har en given värdegrund Olika kunskapsformer Uttrycksformen UrsprungUrsprung Erfarenhets- kunskap 1. teori praktik social och kommunikativ dimension

22 Flexibilitet Kvalifikationerna Framtidsperspektiv Formell kompetens Självständighet Personlig utveckling Självförverkligande Yrkesutbildning Organisation Läroplaner Lärare Yrkesutbildning - för vem och hur ? INDI- VIDEN ARBETS- LIVET YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT

23 Bredden SpecSpec SpecSpec SpecSpec Generalist-specialist Teori - Praktik INDI- VIDEN ARBETS- LIVETKvalifikationerna Produktiva Normativa Innovativa Strategiska Operativa färdigheter YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT

24 Hur man mött de nya kraven inom yrkesutbildningen ? PSP Profilering Arbetslivskontakter Fristående examina YH Kvalitetssystem ? Vision Mission Verksamhetsidé Strategi INDI- VIDEN ARBETS- LIVET Inlärning i arbete YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT


Ladda ner ppt "YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären."

Liknande presentationer


Google-annonser