Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Katarina Weinehall Fil Doktor, docent Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Katarina Weinehall Fil Doktor, docent Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post:"— Presentationens avskrift:

1 Katarina Weinehall Fil Doktor, docent Umeå universitet Tel: 090 – E-post:

2 Mäns våld mot kvinnor och barn är ett Globalt problem FN-dokumenten: Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, Barnkonventionen Samhällsproblem Många individer berörs – inte enbart våldsoffren utan även släktingar, grannar, kollegor, folk på orten, yrkesutövare som hanterar fallen Demokratiproblem Bristande jämställdhet, det är en maktfråga Samhällsekonomiskt problem Den direkta beräkningsbara kostnaden för staten och offret är hög, humankostnaden likaså Folkhälsoproblem Vittgående psykiska följdverkningar – astma, eksem, huvudvärk depressioner, ångest, självdestruktivitet, aggressivitet, självmordsbenägenhet och PTSD. Fysiska följdverkningar – skador, missfall, fibromyalgi och kronisk värk. Straffrättsligt problem Straffrätten ska visa vad som är fel. Genom straffrätten stärker man samhällets moralsystem. Det är betydelsefullt för attityder och idéer om mäns våld mot kvinnor och barn.

3 Våld inom familjen - Sverige Polisanmält våld mot kvinnor 18 år och äldre År 2012 polisanmäldes fall av kvinnomisshandel (BRÅ) År 2012 anmäldes fall av grov kvinnofridskränkning Mörkertalet är stort i ”familjenära” brott fall per år enligt skattning (Leif G W Persson) Barns utsatthet för våld Ca barn är varje år vittnen till våld i familjen Barnen är brottsoffer – utsatta för psykiskt våld Enligt kommittén mot barnmisshandel: 10% av alla barn har erfarenhet av våld i hemmet 5% upplever det ofta Sambandet mellan våld mot mamman och våld mot barnet – ca 50 %

4 Olika former av våld Lättare fysiskt våld Örfil, knuff, lättare slag med flat hand Grovt fysiskt våld Sparkar, knytnävsslag, strypgrepp, tillhyggen, vapen Psykiskt våld Psykningar, tråkningar, kränkande tilltal, mobbning Sexuella trakasserier Tafsande, oönskade närmanden, sexuella antydningar Sexuellt våld Sexuellt tvång, kränkningar av den sexuella integriteten Materiellt våld Slå sönder prylar, stjäla eller förskingra egendom Ekonomiskt våld Beröva, lura, undanhålla, utnyttja, neka, stjäla pengar Latent våld Hotfulla uttryck, ilska, gester och aggressiva tecken som antyder kommande våld

5 Utsatthet för våld - skilda mönster Män/unga pojkarKvinnor/barn Platsutomhus inomhus offentlig privat Gärningsman okänd känd/nära relation Händelsenenstaka upprepad Vittnen/ finns oftast saknas åskådare (ev. barn) Polis-ofta två per brott liten andel anmälan anmälan/motanmälan stort mörkertal överrapportering? underrapportering

6 Förklaringsmodeller visar Forskarens perspektiv biologiskt medicinskt socialt kulturellt ekonomiskt osv Modellerna avser olika nivåer samhälle grupp/organisation individ

7 Könsmaktsförståelse Det handlar om aspekter av MAKT och KÖN Någon (en man) som i kraft av sin makt, sin dominans, tar sig rätten och friheten att använda någon annans (en kvinnas, ett barns) kropp för sin egen njutning eller ekonomiska vinning Det är ingen överenskommen handling. Han använder våld och hot för att uppnå det han vill

8 Bristande jämställdhet – könsmakt – våld Överordnadtar sig maktförtryckareherrevåldsutövare Underordnad mindre makt förtryckt slav offer, utsatt

9

10 Normaliseringsprocessen En process över tid där både han och hon (och barnen) förändras Handlingarna är inte så tydliga och medvetna i början Han begränsar hennes livsrum genom isolering, kontroll och växling mellan våld och värme Hans beteende kommer smygande, gradvis och är svårt att upptäcka Hon anpassar sig och låter sig begränsas I backspegeln – men svårligen medan det pågår – kan både hon och han beskriva normaliseringen

11 Normaliseringsprocessen Mannens beteende Han säger ”bara vi två” och kontrollerar allt hon gör Han visar sitt ogillande av hennes vänner, familj osv Han talar nedvärderande om henne/åt henne inför andra Han ger henne värme/uppskattning bara när hon gör som han vill Han tar för sig sexuellt utan att ge värme/närhet tillbaka Han ger henne skulden för något och tar det som en ursäkt för att kunna slå Han slår och ser till att han är den ende som kan trösta henne efteråt

12 Normaliseringsprocessen Kvinnans beteende Hon värnar om relationen, hon förklarar våldet som en olyckshändelse, hon hoppas på en förändring Hon känner sig ansvarig för det som sker och bär på skuldkänslor Hon stannar kanske av rädsla för vad han ska ta sig till om hon går ex förföljer henne, hotar med våld eller självmord Om hon stannar vet hon var han finns och vad han har för sig, det är trots allt tryggare Hon är rädd att inte bli trodd, rädd att förlora barnen

13 Konsekvenser av ett krympande livsutrymme

14 Varför går hon inte? Hon kanske inte ännu har identifierat sig som våldsutsatt kvinna Rädslan för att våldet ska bli värre Det är bättre att veta var han är och vad han gör, att försöka ha kontroll Han har hotat att ta barnen ifrån henne, vilket hon inte vågar riskera Han hotar med våld som ska drabba henne (och barnen) om hon går Han kan hota med att ta sitt eget liv, och han kanske är barnens far Hon är rädd att ingen ska tro på hennes historia Hon känner sig delaktig, känner skam och skuld

15 Familjemodeller

16 Barnets verklighet Det yttre Det inre Det dagliga livet i familjen Relationer Strategier för att klara vardagen Känslor att hantera Våld som villkor Självbild

17 Det yttre Ett fullständigt svek En dubbel utsatthet I våldets närvaro Maktlös och ensam Oönskad och värdelös Det inre Totalt övergiven Hemmet Skolan Samhället Tolkning av barnets verklighet

18 Våldets inverkan på barnen i familjen Alla barn drabbas inte av allt detta, och inte allt samtidigt Existentiell ångest – det handlar om liv och död Katastrofkänslor – en ständig beredskap Misstro – kan inte lita på någon Rädsla – för att mor och syskon ska skadas/dödas Övergivenhet – har ingen att tala med Aggressivitet – som måste undertryckas Hopplöshetskänslor – kan inte påverka situationen Hämndtankar – fantiserar om att döda sin far Depression – livet börjar inte förrän pappa är död

19 När går kvinnan? Rädslan fungerar som både en kvarhållande och en frigörande process De starka emotionella banden till mannen håller henne kvar, men när rädslan blir ännu starkare än de emotionella banden startar en process om gör det möjligt för henne att bryta upp Kvinnan kan ha gjort flera försök att bryta upp Det slutgiltiga fysiska uppbrottet sker ofta tack vare externt stöd – eller att kvinnan inser situationens farlighet; det handlar om att leva eller att dö Det mentala/emotionella uppbrottet från mannen kan ta lång tid efteråt

20 Skyddsåtgärder Den första flyktvägen är ofta en ideell kvinnojour för kvinnan och barnet Skydd som kan fås via Polisen  Kontaktförbud (ny lag 1 oktober 2011)  Larmpaket Skyddade personuppgifter i Folkbokföringen  Sekretessmarkering, skyddad adress (spärr)  Kvarskrivning (spärr)  Fingerade personuppgifter (byte av siffror, namn, kön)

21 Skyddade personuppgifter - Sverige Antal med skyddade personuppgifter individer i september 2012 ca 60 % är kvinnor som hotas av män i nära relation barn (under 18 år) lever med skydd Beslut om skydd – men samtidigt … När samhället har beslutat om skyddade personuppgifter ges samtidigt legitimitet åt tanken att det är kvinnan och barnen som måste fly

22 Studie om kvinnor och barn med skydd Kvinnorna 23 kvinnor i åldrarna mellan 23 och 58 år (medel 37 år) Tillsammans har de 48 barn (varav några vuxna) Relationen 14 svenska kvinnor och 9 kvinnor med annat etniskt ursprung hotas av 13 svenska/nordiska män och 10 män med annat etniskt ursprung Barnen 30 hemmavarande barn mellan 4 och 17 år Levt med skydd: > 1år = 7 barn 1 och 3 år = 16 barn 4 och 7 år = 7 barn Förövare: biologisk far = 21 barn inte biologisk = 9 barn

23 Vardagliga begränsningar Flykt Tvingas ge upp det liv de lever, vara osynlig på hemlig ort, boxadress, Skatteverkets vidarebefordran, hemligt telefonnummer, ”fel” namn på dörren, pengar hanteras kontant, ständigt vuxenskydd av barnen Hotet beviljat skydd ska sökas om. Kvarstår hotbilden? Ständig rädsla Aldrig känna sig trygg på offentliga platser Inte våga tala om sig själv och sina barn Registerhållning försvårar Kontrakt på el och bostad, bankgiro, banklån, försäkringar, prenumerationer, postorder, köpa hus, ha företag, klasslistan för barnens skola och idrottsförening

24 När skyddet inte fungerar Besöksförbud – gamla lagen fungerade inte; överträdelser Kontaktförbud – ny lag, återstår att se hur den kommer att fungera Avslöjanden – registren osäkra, sekretessen brister hos myndigheter Ex. brev i ärenden som rör båda skickas med bådas adresser Ex. lämna ut barnets sjukbesökstid, skyddad adress Larmpaket – hjälpen kommer förmodligen för sent Umgängesrätt – påtryckningar på barnen, de yngsta avslöjar Namnbyte – tillåtet vid enskild vårdnad Fungerar inte vid umgängesrätt Barnen förvirrade efter flera byten

25 Slutsatser från projekt G(l)ömda En förändring av besöksförbudslagen är nödvändig – och har genomförts Elektronisk fotboja sägs inkräkta på mannens integritet. Vems integritet ska skyddas? Här behövs en förändrad syn och en förändrad lag. Idag erbjuds det. En bättre fördelning av ansvaret är nödvändig För stort ansvar läggs på den utsatta kvinnan idag. Kommunerna har ett ansvar och de måste ta det Rättigheter ska följas av skyldigheter och ansvar. Kräv motsvarande ansvar av mannen som av kvinnan och barnet Professionella måste ta till sig och använda kunskapen om mäns våld mot kvinnor och barn Inrätta särskilda skyddshandläggare – den som får skydd ska samtidigt tilldelas en personlig handläggare särskilt utbildad på skydd

26 Studie om kostnader för våldet Kostnadsberäkning Svårt att jämföra med studier från andra länder och kulturer Studier använder olika metoder, urval och definitioner Statistiken är ofullständig. Mörkertalet är stort när det gäller den här typen av brott. Svårt att isolera kostnaden Orsaken till hjälpsökandet (våldet) syns inte i kostnads- och hälsostatistik

27 Kartläggning av kostnader - projekt Eva & Adam Dokumentation av våldshändelserna Journaler, dagböcker, brev och sekretesskyddat material Intervjuer med: Eva Adams fyra kvinnor Släktingar, vänner Berörd myndighetspersonal Kostnadsberäkning Datum och verifikation av besök hos myndighet nödvändig Orsaken till hjälpsökandet (våldet) måste stämma med de skador som uppvisas Information från myndighet om kostnad för utförd åtgärd

28 Mannens beteende mot sina kvinnor Enligt kvinnorna beskriver mannen sin ex-partner som hård, oförstående och elak. Nya kvinnan tycker synd om honom Växlingar mellan hårda slag och kärleksförklaringar Våld under graviditet och våld mot familjens hundar Kvinnorna söker hjälp hos läkare, BUP och familjerådgivning hellre än hos polisen Farliga levnadsomständigheter. Kvinnan måste förhålla sig till mannenns makt- och kontrollstrategier genom en avvägning mellan anpassning och motstånd Våldet trappas upp, fortsätter efter separationen med barnen som redskap. Rädslan påverkar resten av livet

29 36 kostnadstillfällen – ett exempel (nr 10) Eva misshandlades av Adam när hon ville gå en utbildning och han motsatte sig det. Kostnad: Akutmottagning x kronor Vårdavdelning3 025 kronor Läkare/röntgen x kronor Läkare, ortopedi x kronor Läkare, övriga x kronor Sjukgymnast x kronor Sjukpenning 3,5 månad kronor

30 33. Eva polisanmälde Adam Eva men det dröjde länge innan hon kallades till förhör. Även fem vittnen förhördes. Många timmars förhör vid flera olika tillfällen var mycket påfrestande och Eva drabbades svårt av mardrömmar och hjärtklappning. Polisanmälankr 761 Polis arbetar med anmälankr 761 Handläggande av anmälan hos polisenkr Polisen överlämnar anmälan till åklagarenkr 253 Eva har tre samtal med polisenkr 632 Polisförhörkr Vittnesförhörkr Ny handläggare, sätta sig in i ärendetkr Polisförhör, psykoterapi och sjukskrivning Polisförhören var som att återuppleva tjugo års misshandel. De påverkade Eva så starkt att hon blev sjukskriven. Eva vände sig också till en privat terapeut. Sjukpenningkr Läkarbesökkr 710 Kurator vårdcentralkr 980 Polisförhör 3 x 4 timmarkr Telefonsamtal med kuratorkr 245 Telefonsamtal med öppen psykiatrikr 500 Öppen psykiatri håller möte om Evakr Polisförhör 3,5 timmarkr Evas kostnad för psykoterapikr Stöd hos terapeuten under polisförhör Eva blev återigen sjukskriven och fick en tid hos vuxenpsykiatrin. Polisförhör varvades med psykoterapeutiskt stöd. Polis, telefonkontakt 2 ggrkr 505 Sjukpenningkr Två läkarbesökkr Evas kostnad för psykoterapikr Polisförhörkr Negativt åtalsbeslut Åklagaren beslutade att inte väcka åtal med motiveringen brist på bevis och Eva meddelades ett negativt åtalsbeslut. Beslutet överklagades men överåklagaren tog inte upp ärendet. Åklagarmyndigheten förklarade för Eva varför hennes fall inte togs upp i domstol. Åklagarmyndighetenkr Evas målsägandebiträdekr Försvarsadvokat (Adam)kr Evas kostnad för advokatkr Åklagarmyndigheten avslår överklagandetkr Direkta kostnader totalt: kronor

31 Tolkning av kostnader Kostnaderna följer i stort Evas utsatthet för våld: Normalisering, psykisk misshandel och krympande livsutrymme 3 % av kostnaden – de första 10 åren i äktenskapet Grovt fysiskt och sexuellt våld tillsammans med den psykiska misshandeln 65,5 % av kostnaden – de följande 5 åren i äktenskapet Eva tvingas anpassa sig, undviker att konfrontera, mobiliserar för uppbrott 17 % av kostnaden – de sista 5 åren i äktenskapet Eva gör motstånd – hon går – men hot och våld fortsätter 14,5 % av kostnaden – efter uppbrottet

32 Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, skrämmer eller kränker, och får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå ifrån att göra något den vill

33 Riskfaktorer och skyddande faktorer Orsaksförhållanden som ökar risken men är ingen direkt orsak: Inlärningshistoria (erfarenheter av våld, uppfostran) Grupprelaterat (grupptryck, uppmärksamhet, status, ansvarsfrihet) Samhällsorganisation (ekonomiska klyftor, rasism) Våldsrelaterat(våld föder våld, ökar sannolikheten för våld) Det finns också faktorer som kan vara skyddande och motverka våld Ett insiktsfullt vittne(någon som ser, lyssnar och tror på offret) Att bryta tystnaden(våga anförtro sig, känna tillit) Att våga fråga(omgivningens engagemang viktigt)

34 Vem är den våldsutövande mannen? Alla typer av män oavsett ålder, boendeort, utbildning, yrkesgrupp…. Övertalighet av allvarligt våld: i de lägsta sociala klasserna hos män med även andra problem Socialt arv kan inverka Beteendeproblematik och/eller psykiska problem kan finnas Ett problematiskt förhållningssätt – “Det är min rätt”

35 Omgivningens reaktioner Tabubelagt våld (ex att slå sin kvinna) generande och skamligt för utövaren kan leda till depression och ökad ilska det drabbar självkänslan Ej tabubelagt våld (ex att slåss i taxikön) lättare att uthärda mindre problematiskt för utövaren att förhålla sig till

36 Mannen – i våldsögonblicket Fokus på målobjektet – upplever sig själv kränkt, skadar eller kränker offret Okänslig för yttre signaler (exempelvis offrets reaktioner) Fysisk avspänning och en känslomässig urladdning Får en omedelbar behovstillfredsställelse, men ytterst kortvarig

37 Utövarens aktioner och reaktioner Våldet är kontrollerat - utövarens känsla är att han tappar kontrollen Utövaren söker kontroll över känslor - han vill inte blotta sig Utövaren förflyttar skulden till offret - för att minska sina egna skuldkänslor Våld föder våld - ju oftare man exponeras för våldshändelser desto större risk för upprepning

38 Sidfot

39 Polisanmälda fall Mindre än ett fall av fem som gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer skattas bli polisanmälda I cirka % av de polisanmälda fallen väcks åtal Av dessa fall går endast en liten del till fällande dom Polisens hantering kan vara avgörande Det har framförts en hel del kritik mot polisens hantering av dessa ärenden – att hanteringen har varit bristfällig

40 Utredning av våld mot kvinnor Problemet är att kvinnan tar tillbaka sin anmälan Allmänt åtal gäller sedan år 1982, polisen måste göra en utredning Kvinnor som vägrar att medverka har som mål att få stopp på våldet – inte att sätta sin man i fängelse Våldsutsatta kvinnor beskriver - att de har blivit illa behandlade av polisen - att polisen inte tror på deras berättelser - att de inte litar på att polisen ska hantera deras ärende på ett professionellt sätt

41 Kritik mot polisens utredningar Den misstänkte blir aldrig hörd Polisens engagemang i dessa ärenden är för lågt Poliserna är sena att ordna målsägandebiträde åt brottsoffret Polisen godtar mannens ursäkter Polisens kontakter med målsägande brister (Diesen & Diesen, 2009)

42 Studie inom polisen Studien grundar sig på intervjuer med poliser och åklagare i Norrbottens och Västerbottens län som hanterar fall med mäns våld mot kvinnor i nära relationer 24 poliser varav 13 på ordningen (9 män och 4 kvinnor) 11 på utredningen (5 män och 6 kvinnor 4 åklagare varav 2 män och 2 kvinnor

43 Poliser bemöter kritiken Den där kritiken gäller inte, åtminstone inte för Norr- och Västerbotten: Den misstänkte hörs alltid Polisens engagemang är starkt (bland de yngre) Begäran om målsägandebiträde görs direkt det påtalas Polisen godtar inte mannens ursäkter, men låter honom komma till tals Polisens kontakter med målsägande sker under utredningen, den sociala och terapeutiska delen är inte polisens uppgift Datum Sidfot 43

44 Poliserna kritiserar sin organisation Nödvändiga förutsättningar för att göra en god utredning saknas. Det behövs: Mer personal Mer kunskap om våld i nära relationer Kortare väntetid för kontakt med åklagare Ett bättre teknikanvändande (digitalkameror och avrapporteringssystem) Ledningen ska visa (inte bara säga) att detta är ett prioriterat ärende Ledningen ska ta tag i ärendekategorins status (lågstatus) Ledningen ska utarbeta ett rättvisare mätinstrument på polisens effektivitet Datum Sidfot 44

45 Hur talar poliser om dessa ärenden? Kvinnliga poliser och yngre manliga poliser Talar om ärendet utan sexistiska undertoner Säger absolut ifrån om attityden ”offret har sig själv att skylla” Säger att kvinnan tar sitt ansvar genom att anmäla Lägger ansvaret för våldsutövandet på förövaren Önskar att kvinnan kan lämna den våldsutövande mannen – gärna med polisens hjälp

46 Hur talar poliser om dessa ärenden? Manliga poliser, äldre Talar om offret och förövaren som lika ansvariga för våldet Talar mer om alkohol än om våld, talar om dessa fulla kvinnor Talar om att kvinnor söker sig till män som slår, de söker spänning Talar om kvinnor som aggressiva, rabiata och provocerande Minimerar mannens våld till ”en knuff” eller ”en örfil”

47 Slutsats Poliser talar om den utsatta kvinnan, förövaren och våldet på två olika sätt: Ett sätt som ligger i linje med svenska politiska könspolicys och jämställdhetsnormer Omfattas av kvinnliga poliser och yngre manliga poliser Ett sätt där de avslöjar personliga attityder och värderingar ”off the record”, sådant de själva vet inte bör sägas rakt ut Omfattas av äldre manliga poliser Det är en påtaglig skillnad i det sätt som poliser talar om kvinnor som offer för mäns våld i nära relationer

48 Viktimisering Våldet mot kvinnan, det ursprungliga traumat leder till fysiska och psykologiska följdverkningar, en primär viktimisering Om brottsoffret inte får adekvat hjälp och stöd och/eller skadas genom att behandlas illa kan en sekundär viktimisering uppstå Den förorsakas ofta genom - attityden ”offret får skylla sig själv” - att professionella saknar empati och kunskap Poliser, advokater, åklagare, domare, socialarbetare, media, psykiatrin … är de professioner som oftast möter våldsutsatta kvinnor. Deras bemötande och attityder gentemot brottsoffret är avgörande

49 När våld är en omständighet Var och en av oss kan verka för att minska eller stoppa våldet: Använd rätt benämning – våld är våld Använd rätt ansvarsfördelning – våldet är mannens/utövarens val och därmed hans ansvar Välj perspektiv – utelämna inte våldet när ärenden hanteras exempelvis vid umgängesfrågor. Barnperspektiv eller pappaperspektiv?


Ladda ner ppt "Katarina Weinehall Fil Doktor, docent Umeå universitet Tel: 090 – 786 69 37 E-post:"

Liknande presentationer


Google-annonser