Energiledning Utbildningsblock inom projektet ENIG

En presentation över ämnet: "Energiledning Utbildningsblock inom projektet ENIG"— Presentationens avskrift:

1 Energiledning Utbildningsblock inom projektet ENIG
Inkluderar motivering till att välja ”Energiledning Light”, som är framtagen inom projektet ENIG. Inkluderar avsnitt om ”Energipolicy och energimål” Energiledningsprocessen är uppbyggd enligt en cyklisk process med stegen Planera, Genomföra, Följa upp och Förbättra. Processen innebär att företaget måste uppdatera och förbättra sitt energiarbete kontinuerligt. Bild: Bo Reinerdahl Bilden är hämtad från (PGFF)

2 Behov av “Karta och kompass”
” Om du inte vet var du är eller vart du ska, så spelar det ingen roll vart du går. ” Många verksamheter, speciellt mindre företag, tuffar på och man är i allmänhet ganska nöjd med det man håller på med och tjänar också tillräckligt med pengar för att inte behöva bry sig eller oroa sig så mycket för lönsamheten. Men så plötsligt händer det något, som gör att man får färre uppdrag eller lönsamheten faller. (Det kan vara en allmän lågkonjunktur eller nya spelare på marknaden.) Då kan det finnas ett behov av reflektion, där man tar reda på var man befinner sig (i förhållande till kunder och konkurrenter) och vart man skall gå, för att förbättra sin konkurrenskraft och lönsamhet. Övergång till behovet av tydliga mål!

3 Mål Mål I en sådan situation kan det vara bra att ta fram mål för sin verksamhet om man inte hade det tidigare. Befintliga mål behöver också ses över med viss regelbundenhet. De flesta större organisationerna har mål för sin verksamhet. Vilka mål skall man ha? Skall man sikta mot månen? Sikta mot månen för om du faller så hamnar du bland stjärnorna...

4 SMARTa mål Sannolikheten för att man når målen ökar om man väljer SMARTa mål! Vad menar man med SMARTa mål? SMART är en förkortning för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Eventuellt nämna nedan exempel. (Exempel: Företag inom fastighetsbranschen i Skövde) (Efter genomgången Eco drivingutbildning har de arbetat mot att sänka bränsleförbrukning för företags personliga tjänstebilar. (SMART mål, Specifikt: Ja, bränsleförbrukning för bilar Mätbart: Ja, följ bränsleförbrukning och körda mil. Accepterat: l/km ja hade det varit l/år hade det lönat sig att vara mindre aktiv. Realistiskt: Ja, genom utbildningen fick de egna erfarenheter på vilken minskning i bränsleförbrukning som är möjlig. Tidsatt: Ja, Jämför efter 1 år. (Efter 2 år hitta annat mål.))

5 Vara grunden för verksamhetens miljömål och energimål
Miljöpolicy/Energipolicy Vara grunden för verksamhetens miljömål och energimål Få alla att dra åt samma håll En policy hjälper organisationen att ringa in vilka mål som behövs för just den verksamhet man bedriver. En del företag väljer att ha en egen energipolicy, medan att företag täcker in energidelen i miljöpolicyn! (Valfritt!) Kanske mer korrekt att inte ha en renodlad energipolicy. Inte ens energimyndigheten skiljer på dem! Att införa ett avancerat energiledningssystem kan kännas som ett alltför omfattande arbete för små och medelstora företag. Ett bra första steg till ett systematiskt energieffektiviseringsarbete är att ta fram en enkel energipolicy. Energipolicyn ska vara relevant för organisationens aktiviteter, produkter och tjänster. Det innebär att den inte får vara så allmän att den skulle kunna passa in på vilket företag som helst. Det är viktigt att på ett tidigt stadium involvera alla företagets medarbetare i arbetet med att formulera policy och mål. (Miljöpolicyn bör innehålla:) Innehålla ett löfte om att följa den för verksamheten aktuella miljölagstiftningen (=lagar och krav) Innehålla ett löfte om ständig förbättring och förbyggande av förorening Vara relevant i förhållande till verksamheten och dess miljöpåverkande aktiviteter Vara grunden för verksamhetens miljömål Vara väl förankrad hos ledningen, medarbetare och andra Vara tillgänglig för allmänheten (och kunder) Vara daterad och undertecknad av firmatecknaren

6 Arbeta strukturerat - nå målen
Sannolikheten för att nå målen ökar också med ett strukturerat tillvägagångssätt, med fördel i form av ett cykliskt förfarande, som visas på bilden. Demings hjul användes till en början för kvalitetsförbättringar, men även Miljöledningsstandarden ISO 14001:2004 baseras på den metodiken. På svenska är sekvensen av steg: Planera-Genomför-Följ upp- Förbättra PDCA Plan Do Check Act The Deming Cycle The Deming cycle, or PDSA cycle, is a continuous quality improvement model consisting of a logical sequence of four repetitive steps for continuous improvement and learning: Plan, Do, Study (Check) and Act. The PDCA cycle is also known as the Deming Cycle, or as the Deming Wheel or as the Continuous Improvement Spiral. It originated in the 1920s with the eminent statistics expert Mr. Walter A. Shewhart, who introduced the concept of PLAN, DO and SEE. The late Total Quality Management (TQM) guru and renowned statistician W. Edwards Deming modified the Shewart cycle as: PLAN, DO, STUDY, and ACT. Along with the other well-known American quality guru-J.M. Juran, Deming went to Japan as part of the occupation forces of the allies after World War II. Deming taught a lot of Quality Improvement methods to the Japanese, including the usage of statistics and the PLAN, DO, STUDY, ACT cycle.

7 Ständiga förbättringar
Prestanda/Effektivitet Ständiga förbättringar Planera Genom- föra Följa upp Förändra Policy Policyn och Demings hjul samverkar för att kontinuerligt förbättra företagets prestanda/ effektivitet och därmed företagets konkurrenskraft och lönsamhet. Man når inte målen genom punktinsatser utan genom ständiga förbättringar

8 Ledningssystem för måluppfyllelse
Stöd det strukturerade arbetssättet med ett ledningssystem. Ökad sannolikhet för måluppfyllelse ser jag som den starkaste drivkraften för ett ledningssystem. (Om man bortser från att många kunder har det som ett krav.) Använd bilden för att få en övergång från eller till energiledningssystem

9 Uttalat engagemang från ledningen
Förutsättningar för att lyckas Uttalat engagemang från ledningen Ett gott ledarskap Tydliga mål Förändring av invanda beteenden Eldsjäl Förutsättningar för att lyckas med att få ett ledningssystem som stöder ett framgångsrikt energi- och miljöarbete. Fokusera bilden på ledarskap. Ett ledningssystem som inte är förankrat i ledningen, ger inte önskad effekt i praktiken. Förutom förändringsengagemanget ifrån ledning, krävs det en eldsjäl som driver/driver på arbetet. (Ett syfte med ledningssystemet är att trygga en kontinuitet även om eldsjälen skulle sluta på företaget, men i uppstartsskedet är man i praktiken väldigt sårbar om det skulle inträffa.) Energiledningssystem bör integreras med andra system (miljö, kvalitet, arbetsmiljö...)” Text i ursprungsbilden från ENGINE: Energi och miljöarbete kräver bl a: Ett gott ledarskap och ett uttalat engagemang från ledningen (Peka ut riktningen med hela handen!) Tydliga mål och värderingar Förändring / utveckling av invanda beteenden Ett ledningssystem är ett verktyg för utveckling / förbättring….. mot det vi vill skall hända – mot våra mål !

10 Utveckling av standard
Energiledningssystem Utveckling av standard SS (2003) SS-EN (Sep 2009) ISO (Juni 2011) Det började som en svensk energiledningsstandard I juni 2011 släpptes den första internationella standarden för energiledning. Inom Energimyndighetens Program för energieffektivisering i energi-intensiv industri (PFE) har mer än 100 företag, med totalt omkring 250 separata produktionsanläggningar, infört och låtit certifiera energi-ledningssystem enligt den svenska standarden SS Krav på svenska företag som deltar i PFE Energimyndigheten driver sedan januari 2005 det fem-åriga programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, ”PFE”. PFE ger energiintensiva företag möjlighet till en skattereduktion på elskatt mot att företagen i sin tur effektiviserar sin energianvändning. Ett krav på företag som deltar i PFE är att de inför och låter certifiera ett energiledningssystem. För närvarande ingår 110 industriföretag i PFE, med totalt omkring 250 separata produktionsanläggningar. Erfarenheter från sex svenska industriföretag Energiledning kan beskrivas som ett verktyg för ett företag att kontrollera och styra sin energianvändning på ett systematiskt sätt. I Sverige finns sedan år 2003 en standard för energiledningssystem, SS Drygt 100 industriföretag, med totalt omkring 250 separata produktionsanläggningar, har hittills infört och låtit certifiera energiledningssystem enligt den svenska standarden. Energiledningssystem har visat sig vara ett mycket värdefullt verktyg för att företag ska lyckas med sitt energieffektiviseringsarbete och därmed minska sina energikostnader och sin klimatpåverkan. I denna broschyr presenterar sex svenska industriföretag och ett certifieringsorgan sina erfarenheter av energiledningssystem och du får också veta hur det gick till när den svenska standarden för energiledningssystem togs fram. Sedan september 2009 finns en europeisk standard för energiledningssystem, SS EN Den ersätter den tidigare svenska standarden SS Den europeiska standarden är mycket lik SS och ISO 14001, standarden för miljöledningssystem. With energy one of the most critical challenges facing the international community, the publication on 15 June of the ISO International Standard ISO on energy management systems is an eagerly awaited event because it is estimated the standard could have a positive impact on some 60 % of the world’s energy use.

11 Diplomering kontra certifiering
Miljöledningssystem Diplomering kontra certifiering Diplom kostar mindre än certifikat Mindre strikta kriterier för diplomering Mindre fokus på rutiner för diplomering Miljödiplomering har tagits fram för mindre organisationer, som ej tycker sig ha råd att miljöcertifiera sig, men gärna vill ta till sig arbetssättet som ett ledningssystem stöder. Många organisationer hanterar sina energimål tillsammans med rena miljömål med stöd av ett miljöledningssystem. (istället för att ha ett specifikt energiledningssystem) Vad skiljer mellan ISO certifiering och miljödiplomering? (Kolla typiska kostnader!) Kravet på 75% av de praktiska åtgärdspunkterna, ger utrymme för att kompensera ej godkända delar. Mer fokus på detaljer och praktiska åtgärdspunkter. En förstagångsdiplomering kan ibland därför upplevas som tuffare än en förstagångscertifiering! Diplomering kan också vara första steget mot en certifiering!

12 Energiledning Light Med liknande drivkrafter som för miljödiplomering, har man inom ENIG tagit fram en enklare version på ett energiledningssystem, kallat energiledning light. Att införa energledning light skulle också kunna vara första steget mot införandet av ISO Demings hjul används i utbildningsmaterialet för energiledning Light (I rutan står det fel på ett ställe: Det står ”införa” istället för ”genomför”)

13 Drivningsansvar för energifrågor
Energisamordnare Kunskap Ansvar Befogenheter Syftet med sliden är att få företagen att utse en sammanhållande kontaktperson/drivningsansvarig för energifrågor, (om det inte redan finns en) förslagsvis under benämningen Energisamordnare. (Detta saknas ofta idag inom de flesta typer av organisationer.) Oberoende av ledningssystem måste någon känna sig ansvarig för energieffektiviseringsarbetet. Förutom att personen måste ha grundläggande kunskaper inom energibitarna, måste det vara en person med många tentakler både inom och utanför organisationen. Inom kvalitet finns etablerade tjänstebenämningar som kvalitetschef, kvalitetskoordinator och kvalitetssamordnare. Motsvarande finns för miljö. Inom energi är motsvarande roller och benämningar fortfarande ganska ”omogna”. Benämning Energisamordnare rekommenderas före benämningen energiansvarig eller energichef.