Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

29.3.2015Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning 26.9.2011 Paula Klami-Wetterstein

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "29.3.2015Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning 26.9.2011 Paula Klami-Wetterstein"— Presentationens avskrift:

1 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning Paula Klami-Wetterstein

2 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo2 1. Syftet med presentationen  att ge de studerande en bild av 1) vad rättsvetenskapen innebär och 2) hur man borde studera för att få maximal nytta av rättsvetenskapliga studier  metodfrågor behandlas endast allmänt och på en mycket ytlig nivå – t.ex. de grundläggande begreppen gällande rätt, rättsvetenskaplig metod, juridisk argumentation: ingen teoretisk diskussion – men: det nödvändiga sambandet mellan vad som avses med rättsvetenskap och studier i rättsvetenskapliga ämnen – kursen Allmän rättslära, 5 sp (inom ämnesstudier)

3 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo3 ”Nu skulle vi behöva någon som kan juridik...”  ”650 jobb på slaktlistan när Nordea sanerar. – Fackförbundet säger att Nordea inte har sakliga grunder för en enda uppsägning.” (HBL )  ”Grankulla hoppas på undantagsbeslut från statsrådet för att bevara sin självständighet.” (HBL )  ”Utskott: Vanhanen begick tjänstefel.” (HBL )  “Domstolsbeslut: Lokapojat får inte hantera sopor.” (HBL )  ”Beslut om möjliga ersättningar för barn och unga som insjuknat i narkolepsi kommer i höst.” (ÅU )  “Concerned at ongoing violence, Ban urges return to rule of law in Tunisia.” (www.un.org )  UN court orders Cambodia and Thailand to remove troops from around temple site. (www.un.org )

4 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo4 2. Vad gör man inom rättsvetenskap?  rättsvetenskaplig forskning (inkl. studier i rättsvetenskapliga ämnen) – praktisk rättstillämpning (t.ex. en tingsdomare)  syfte eller uppgift: att skapa rationella lösningsmodeller  en uppgift kan vara att systematisera och tolka gällande rätt  jfr naturvetenskaper: orsak – verkan (kausalsamband)  en tolkningsvetenskap  juridisk argumentation  På vilka grunder framställer man en viss tolkningsproposition?

5 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo5 EXEMPEL: ETT RÄTTSLIGT AVGÖRANDE  PREMISS 1 (allmän regel): ”Den som genom att utnyttja sin ställning förmår en person som [- -] är synnerligen beroende av gärningsmannen, till att företa en sexuell handling, skall för sexuellt utnyttjande dömas till böter eller fängelse i högst fyra år.”  PREMISS 2 (faktabeskrivning): A har genom [- -] förmått B att...”  SLUTSATS: A skall dömas...

6 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo6

7 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo7

8 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo8 Olika sätt att närma sig problem  uppsägning av ett arbetsavtal av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker –en empirisk undersökning där man samlar in en korpus med 500 fall där arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtal genom att åberopa dylika grunder  men: Vad är ”gällande rätt”? (vilka är grunderna, jfr vilka bör grunderna vara?) –en rättsdogmatisk metod

9 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo9 Några ord om rättskällor  vid juridisk argumentation är man bunden vid rättskällor  olika uppfattningar om graden av bundenhet samt om det hierarkiska systemet  exempel: Aarnios och Peczeniks modeller (”skall”  lag; sedvana ”bör”  lagstiftarens syfte; rättspraxis ”får”  t.ex. komparativa argument; doktrin; olika sakargument)

10 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo10 3. Tre råd: läs, läs, läs!  juridiken är ett utpräglat läsämne  en lång tradition (glossatorer, medeltida jurister  randanmärkningar på romerska texter)  särskilt viktigt i början av studierna  FAQ 1: ”Varför måste man läsa utantill?” –för att få en systematisk helhetsbild –Vad är det som skall tolkas? 529– –1200

11 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo11  Att studera juridik handlar om att 1) lära sig detaljer och att 2) placera dessa detaljer i systematiska helheter. –exempel: jämkning av avvittring enligt ÄL 103 b §  Juridiken kräver en viss precision; lästekniken måste anpassas för detta krav. –närläsning (men: individuella tekniker)  FAQ 2: ”Kan man klara av tenten genom att endast kunna författningarna?” –Nej! –”gällande rätt” ≠ lagtexter –exempel: 103 b § i äktenskapslagen: ” Avvittring kan jämkas, om den annars skulle leda till ett oskäligt resultat eller till att den ena maken skulle få en obehörig ekonomisk fördel.”  ???

12 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo12 4. Om undervisningens roll i inlärningsprocessen  Om juridiken är ett läsämne, hur kan undervisningen bidra till inlärningen?  obs. Man kan inte mata in kunskap! –interaktion

13 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo13  FAQ 3: ”Varför har vi inte mera rättsfallsanalyser på grundkursen?” –komplexa system som måste behärskas innan man kan börja analysera rättsfall –inom ramen för grundkursen används rättsfall som exempel (så att läraren lyfter fram det väsentliga) –jfr Förmögenhetsrätt: material på Moodle (läses innan föreläsningen)

14 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo14 5. Några ord om svarstekniken  Ett dåligt resultat beror sällan på dålig svarsteknik; oftast är det fråga om bristfälliga substanskunskaper!  direkta frågor  ett strukturerat essäsvar med inledning, avhandling och avslutning –Men: inledningen bör vara kort och handla om det som uttryckligen frågas. (t.ex. Säljarens skadeståndsansvar, jfr ansvarsgrund)  Presentera först huvudregeln och sedan eventuella undantag.  Var exakt med begreppsapparaten! –Slarvfel (?): borgenär/borgensman –Utjämning/avvittring/jämkning  exempel på fråga: ”Redogör för förutsättningarna för återbäring av obehörig vinst samt för hur vinståterbäringen genomförs.”

15 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo15 Utgångspunkten är att man strävar efter att återställa situationer där någon anses ha fått en obehörig fördel på en annans bekostnad. De grundläggande förutsättningarna för återbäringen av obehörig vinst är följande: 1.Mottagaren har fått en fördel. 2.Fördelen är obehörig (saknar rättsgrund). 3.Utnyttjandet har skett på en annans bekostnad. Den fördel som mottagaren har fått kan bestå av ökning av egendom, men också i en minskning av skulder eller en inbesparing av utgifter. Även obehörigt nyttjande kan betraktas som en fördel. Att fördelen saknar rättsgrund innebär att det inte föreligger någon sådan förpliktelse på vilken prestationen kan grundas. Återbäringen förutsätter även att det mellan nyttan och prestationen föreligger ett kausalsamband dvs. att det är fråga om en enhetlig förmögenhetsöverföring. Vinståterbäringen kan genomföras som en penningprestation eller, om nyttan gäller en sak, som en naturaprestation. Det kan vara svårt att räkna återbäringsbeloppet eftersom det inte finns enhetliga bestämmelser om den tidpunkt enligt vilken värdet på återbäringen skall räknas. Värdet kan ha förändrats avsevärt. Enligt huvudregeln skall en obehörig vinst – trots eventuell inflation – återbäras till nominellt värde. Det finns inte heller några allmänna bestämmelser om huruvida innehavaren av den obehöriga fördelen borde betala (löpande) ränta på återbäringsbeloppet. Återbäringen kan bli föremål för jämkningsprövning. En allmän förutsättning för att återbäringsbeloppet skall kunna jämkas är god tro hos den som erhållit nyttan. Andra omständigheter som påverkar bedömningen är bland annat tiden som förflutit, parternas ställning och fördelens art.

16 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo16 Exempel på rättsfallsfråga  Ett finansieringsföretag (X) hade genom ett finansieringsleasingavtal överlåtit en bil till en bilaffär (A). Enligt avtalet var bilen finansieringsbolagets egendom, varför den inte utan finansieringsbolagets samtycke fick överlåtas vidare. A hade utan att erlägga priset till X sålt bilen till köparen B utan finansieringsbolagets samtycke. – Besvara följande frågor: 1.Hurudan tredjemansrelation är det fråga om? 2.På vilka grunder avgörs kollisionen? 3.Under vilka förutsättningar kan B få skydd? 4.Vad skulle skyddet i förevarande fall innebära?

17 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo17 Att besvara en rättsfallsfråga  Vad är det fråga om? (Vilket rättsligt fenomen?  Här: en sakrättslig tredjemansrelation, kollision mellan rättsinnehavare)  Vilka fakta har rättslig relevans? (här: en avskalad faktabeskrivning, men t.ex.: ”B, som var hustru till bilaffären A:s VD...” Eller: ”X har blivit försatt i konkurs...”  relevans)  huvudregler – undantag (tidsprioritet – extinktion; värdeprincipen – värdestegring inte till godo)  ett logiskt, strukturerat svar

18 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo18 Rättsfallsfråga: modellsvar 1.I fallet är det fråga om en tredjemansrelation framåt (X – A – B), där innehavaren A, trots avsaknaden av överlåtelsekompetens, har överlåtit bilen till B. A:s överlåtelsekompetens begränsas av ett villkor i det egna förvärvet. 2.Kollisionen avgörs på de grunder som reglerar förvärvarens åtkomstskydd i fråga om lös egendom. Om dessa stadgas i HB 11:4. 3.B kan få åtkomstskydd under följande förutsättningar: 1. Vid överlåtelsen har A uppgett sig vara ägaren. 2. A har haft föremålet i sin besittning vid tidpunkten för överlåtelsen. 3. B har varit i god tro i fråga om A:s kompetens. 4. B har (genom tradition) fått föremålet i sin besittning. Förvärvet mellan A och B skall vidare vara giltigt inter partes. 4.Att B får åtkomstskydd innebär inte att han skulle få behålla föremålet, utan att X måste betala lösen till B för att få tillbaka föremålet. X skall framställa sitt inlösningskrav inom en skälig tid. Inlösningspriset bestäms i regel enligt värdeprincipen, vilket betyder att B har rätt att få det pris som motsvarar föremålets gängse värde. I rättspraxis har man ansett att eventuell värdestegring inte bör räknas B till godo.

19 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo19


Ladda ner ppt "29.3.2015Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 Studieteknik inom rättsvetenskapliga ämnen Föreläsning 26.9.2011 Paula Klami-Wetterstein"

Liknande presentationer


Google-annonser