Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.2 Inflation? Inflation = en allmän stegring av prisnivån, Deflation = en allmän sänkning av prisnivån ”Public enemy number one”, Gerald Ford. ”The cruelest tax”, Ronald Reagan. ECB’s huvuduppgift är att hålla prisstabilitet i euroområdet.

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.3 Vad vill vi lära oss? 1.Varför är inflation dåligt? –Inflation har vissa negativa effekter, men viss annan kritik bygger på missuppfattningar. 2.Varför uppkommer inflation? 3.Hur gör vi för att minska inflationen?

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.4 Inflationen, Källa:

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.5 Inflationen, Källa:

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.6 Inflationen i Sverige, Källa:

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.7 Kostnader: Oväntad inflation Skilj mellan oväntad och förväntad och inflation! Betydligt svårare att anpassa sig till oväntad inflation! Här är kostnaderna för inflation högre. 1.Om den faktiska inflationen är högre än den förväntade så omfördelas inkomster på ett oavsiktligt sätt: –Långivare förlorar, låntagare vinner! –Folk med icke-indexerade inkomster förlorar, med indexerade vinner. –Privata sektorn förlorar, Staten vinner (”Inflation tax”). 2.Och osäkerheten i ekonomin ökar –Du som företagare får svårare att planera och investera när du inte vet prisnivån framöver; alltså kanske du inte investerar.

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.8 Kostnader: Väntad inflation Vi klarar ofta av att anpassa oss bättre till förväntad inflation (räntor, skatter, bidrag, pensioner) – ingen inflations- illusion. Men det finns vissa kostnader även med förväntad inflation (dessa gäller även den oväntade inflationen): 1.”Shoe-leather costs” Vid hög inflation vill vi hålla pengarna på banken så länge som möjligt; 2.”Meny-kostnader” Företag måste trycka nya prislistor mm. 3.Ekonomin misslyckas ibland att anpassa sig direkt Räntorna avspeglar inte fullständigt inflationen. Skatter blir snedvridna

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.9 Varför uppkommer inflation? Penningmängden påverkar priset på lång sikt. Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 M/P räntan LL L0L0 r0r0 L1L1 r1r Mängden pengar påverkar prisnivån. Förändringen i mängden pengar påverkar förändringen i priser (=inflationen).

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.10 Varför uppkommer inflation? Kvantitetsteorin Ju mer som produceras (=ju högre inkomster), desto mer köps och säljs. Pengar är vårt bytesmedium. Det krävs därför mer pengar för att handla ju högre inkomst ett land har. Kvantitetsteorin säger att en procents ökning av den nominella penningmängden (M) leder till en procents ökning av prisnivån (och i lönerna), men att ändringen i M inte har några effekter alls på produktion och sysselsättning.

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.11 Kvantitetsteorin Kvantitetsteorin på ekvationsform brukar benämnas bytesekvationen och säger: M V = P Y –där V = inkomstomloppshastigheten för pengar Om priserna justeras för att bibehålla real inkomst Y vid den potentiella nivån och om omloppshastigheten är konstant så leder en ökning av den nominella penningmängden M till en lika stora ökning i prisnivån P. Men om V inte är konstant eller om P är konstant, så gäller inte detta samband fullt ut.

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.12 Index (1960 = 100) 2,000 1, , P*Y V M2 EMPIRI: Är omloppshastigheten konstant?

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.13 Pengar och priser “Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon.” (Milton Friedman) –dvs att inflation uppkommer då penningmängden ökar snabbare än den reala produktionen. Men detta bevisar inte att ökad penningmängd orsakar inflation! –Till exempel om staten bedriver en ackommoderande penningpolitik: Om höga löner har skapat inflation, arbetslöshet och lågkonjunktur, så kan vi öka penningmängden för att få ner räntan och alltså öka AD. Då är det den höga inflationen som har orsakat den stora penningmängden, inte tvärtom.

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.14 Inflation och räntor FISHERHYPOTESEN –en 1% ökning av inflationen leder till 1% ökning av den nominella räntan REALA RÄNTAN –Real ränta = Nominella ränta - inflation –Alltså: Fisher-hypotesen säger att den reala räntan inte förändras så mycket. –Men den nominella räntan är alternativkostnaden för att hålla pengar, vilket gör att –en förändring i nominella ränta påverkar efterfrågan på pengar, L(M/P).

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.15 Hyperinflation Period med mkt hög inflation (>1% per dag) Leder ofta till en “flykt från pengar” –Folk håller så lite pengar som möjligt Tyskland , Ungern , Brasilien sent 1980-tal. Stora budgetunderskott (pga för stora utgifter eller få små skatteintäkter) är ofta grundorsaken till hyperinflation –Ty då ingen vill låna ut till staten på grund av bristande förtroende så måste staten trycka mer pengar för att finansiera kostnaderna. –Exempel: Tyskland efter första världskriget, enorma krigsskadestånd betalades genom att trycka pengar. Hyperinflationen bröts genom en finansiell reform (skar ner i byråkratin, ny Centralbank, förhandlade ner skadeståndet) som minskade behovet att trycka pengar.

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.16 EMPIRI : Sambandet mellan M och P. TYSKLAND 1 Index (Jan = 100) POLEN 100,000,000,000,000 1,000,000 10,000,000,000 1,000,000,000, ,000,000 10, Prisnivå Penning- mängd Index (Jan = 100) ,000, ,000 1,000,000 10,000 1, Prisnivå Penning- mängd

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.17 Phillipskurvan: Ett förhållande mellan arbetslöshet och inflation arbetslöshet (%) Inflation (%) Phillipskurvan Om den kortsiktiga utbudskurvan är positivt lutad, så innebär detta att positiv relation mellan prisnivå och produktion. Detta är samma sak som en negativ relation mellan inflation och arbetslöshet! Vi har alltså på kort sikt ett smörgåsbord: Antingen låg arbetslöshet och hög inflation eller hög arbetslöshet och låg inflation.

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.18 Phillipskurvan och en ökning av efterfrågan Arbetslöshet Inflation PC 0 U* Anta att ekonomin börjar i E, med noll inflation och arbetslöshet vid den naturliga nivån U*... U1U1 11 Om vi ökar penningmängden når på kort sikt ekonomin punkten A, med lägre arbetslöshet och högre inflation. A … men på längre sikt...? E

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.19 Empiri: Phillipskurvan

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.20 Unemployment Inflation PC 0 U* U1U1 11 A Om vi därefter minskar efterfrågan så rör sig ekonomin tillbaka till E. E Annars rör vi oss till C, då folk räknar med den högre inflationen. Phillips-kurvan beror alltså på förväntningar om framtida inflation. Så på lång sikt återgår vi till den ursprungliga arbetslösheten men till en högre inflation. C Phillipskurvan och en ökning av efterfrågan

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.21 Den vertikala Phillipskurvan Arbetslöshet Inflation PC 0 U* U1U1 11 A E C Den långsiktiga Phillips- kurvan är därför vertikal. Ekonomin justeras alltid på sikt tillbaka till U*. LRPC Bara på kort sikt finns en möjlighet att välja mellan inflation och arbetslöshet. Hur detta val ser ut beror delvis på folks förväntningar om inflationen. PC 1

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.22 Förväntningar och trovärdighet Arbetslöshet Inflation PC 2 PC 1 11 U* Arbetslösheten stiger till U 1 U1U1 Anta att en nyvald politiker i punkten E lovar att minska inflationen. E LRPC Hon minskar penningmängden. 22 På kort sikt tas ekonomin till A längs med den kortsiktiga Phillips-kurvan. A Då förväntningarna justerats skiftar Phillipskurvan till PC 2. Vi når U* till en lägre inflation. F

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 8.23 Att besegra inflationen På lång sikt avgörs inflationen av ökningstakten i penningmängden. Stor tvistefråga hos ekonomer hur snabbt förväntningarna anpassas: Adaptiva vs Rationella förväntningar? Att gå från hög till låg inflation kan kräva ett stålbad för att knäcka inflationsförväntningarna. Hysteresis? Men om politiken är trovärdig kan anpassningen gå smidigt och snabbt utan hög och långvarig arbetslöshet. Sacrifice-ratio? Cold turkey, Bind er vid masten? Oberoende centralbanker?


Ladda ner ppt "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation."

Liknande presentationer


Google-annonser