Marianne Leckström Sveriges Kommuner och Landsting

En presentation över ämnet: "Marianne Leckström Sveriges Kommuner och Landsting"— Presentationens avskrift:

1 Marianne Leckström Sveriges Kommuner och Landsting

2 Sveriges Kommuner och Landsting - Verksamhetsidé
Förbundet ska ha till huvuduppgift att utveckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring vara en aktiv bevakare av medlemmarnas intressen nationellt och internationell vara arbetsgivarorganisation främja och utveckla samverkan mellan medlemmarna med hög kompetens bidra till utvecklingen av medlemmarnas verksamhet utgöra en nationell politisk arena för kommun- och landstingspolitik vara en mötesplats för medlemmarna.

3 Sveriges Kommuner och Landsting – nu ett förbund
Valkongress 27 mars 2007 Gemensamt nytt förbund med ny styrelse Ordförande Anders Knape (m), Karlstad 1:e vice ordförande Carola Gunnarsson (c), Sala 2:e vice ordförande Illmar Reepalu (s), Malmö 3:e vice ordförande Lennart Gabrielsson (fp), Sollentuna Ytterligare 17 ledamöter Beredningen för samhällsbyggnadsfrågor Ordförande Acko Ankarberg Johansson (kd), Jönköping Vice ordförande Anneli Hultén (s), Göteborg Ytterligare 11 ledamöter Kansliorganisation Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad m.fl

4 Nytt Ramavtal Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) –Lantmäteriet (LMV)
Kort om samverkans”konceptet” Geografisk- Fastighets-info, Fastighetsbildningsomr. Ramavtal sedan 2000 Flera Normalavtal –> avtal mellan kommun och LMV Relationen till Visionen, Geodatastrategin, Inspire … Framtida samverkansmodeller måste införas successivt Flexibla och parallella alternativ för att matcha kommunernas olika förutsättningar Vår bedömning är att Ramavtal liknande vår nuvarande modell kommer att behövas under lång tid framöver i kombination med ”modernare” alternativ för att tillgodose samhällets framtida informationsbehov

5 Nytt Ramavtal Samordningsgrupp
Marianne Leckström, SKL; Göran Persson, Kristianstad samt Lars Envall, Cecilia Strang Tage Gustafsson, LMV Förhandlingsgrupp Jan Hallebro, Per-Ola Lindberg, Tage Gustafsson, LMV Fördelningsmodellen Ivan Fredriksson, Stockholm och Per Sundberg, LMV Ersättningsmatrisens specifikation Thomas Persson, Västerås; Jan Karlsson, Hässleholm; Göran Leiner, Nässjö samt Lars Envall, Ulf Eriksson Olle Olsson, LMV Fastighetsbildning Eva Nilsdotter, KLM, Hässleholm; Anders Lusth, KFF, Trelleborg, Britt Haglöf, Orsa samt Tage Gustafsson och Stellan Hermansson, LMV DRK Kjell Eriksson, Haninge; Kennet Fredriksson, Eskilstuna samt Karl-Gösta Harvenberg, Olle Olsson, LMV Arken Lars Öhman, Danderyd; Filippa Christiansen, Hammarö samt Lennart Sundström, Lena Linderheim, LMV Bildförsörjning Allan Almqvist, Malmö; Eddie Larsson, Gävle samt Lars Lindgren, Kristina Kallur-Jäderkvist, LMV

6 Ramavtal 2007 Vad kunde föranleda förändringar?
Allmänt behov av uppdatering: Visionen, geodatastrategin, Inspire, ändrad instruktion, återförsäljar/vidareförädlar-konceptet, Lag om lägenhetsregister, organisatoriska förändringar… Vi ville främja: utvecklingen mot en objektorienterad miljö hos Lantmäteriet och kommunerna en heltäckande byggnadsredovisning kommunal medverkan i pilotprojekt inom informationsförsörjningsområdet Vi behövde se över: Avtalet om NDRK - eller tillämpningen av det ! Fördelningsmodellen Nyttjande av Lantmäteriets material i kommunal verksamhet med olika typer av ”externa” utförare

7 Ramavtal 2007 Några nyheter i huvudtexten
Allmän uppdatering Kommunalt deltagande i utvecklingsprojekt inom informationsförsörjningsområdet Parterna ska verka för införande av SWEREF 99 och RH 2000 Bildförsörjning Nyttjande av Lantmäteriets material i kommunal verksamhet oavsett organisationsform Stödjande av regionala initiativ, såsom framtagande av gemensamma databaser Tydliggörande kring återföring av material till de kommunala baserna och kartmaterial till stöd i lantmäteriförrättning

8 Ramavtal 2007 Frågor kring ersättning för ABT, NDRK
Nyttoprincipen är oförändrad. Lantmäteriet ersätter kommunerna utifrån den nytta man har av informationen Ersättningsmodellen är oförändrad Lantmäteriet ersätter kommunerna utifrån en i avtalet angiven %-sats Tre samverkansnivåer för ABT och NDRK; Fördelningsmodellen mellan kommunerna: ABT: 75% invånarantal, 25% byggnader (ändrad) NDRK: Invånarantal (oförändrad) Underlag för ersättningen är Lantmäteriets totala intäkter från försäljningen av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, exklusive intäkter från bild och geodesi (ändrad princip, motsvarar korrigerad ersättning med 3*0,5%)

9 Ramavtal 2007, bilaga 1 Ersättningsmodellen för ABT
Tydligare kravspecifikation (objekttypskatalogen mer renodlad som ”mall”) Adressdelen oförändrad 2,5% 4,5% 6,0% Byggnadsdelen: För främjande av en heltäckande byggnadsredovisning och en objektorienterad lagringsmiljö Alla byggnadsgeometrier och registerbyggnader är samlade, redan på nivå 2. Typkodning. 2 3,0% 3 6,5% ,5% Delen Övrig topografi: Liknande tidigare, dock utan byggnadsgeometrier och i enlighet med kommunens egna krav på upplysningstexter. 1,0 0,5% 2,0 1,0% 3,0 1,5%

10 Ramavtal 2007, bilaga 1 Ersättningsmodellen för NDRK (för KLM-kommuner)
Anpassning till Tillämpningen Nivå 1 oförändrad, 4 % Nivå 2 I tidigare avtal fastighetsindelning, rättigheter, planer och bestämmelser fastighetsindelningen levereras med Bryggan 4,5 5,5 % Nivå 3 I tidigare avtal fastighetsindelning, rättigheter, planer och bestämmelser med Bryggan leverans av fastighetsindelning och rättigheter med Bryggan samt planer i överenskommet format inga bestämmelser 7%

11 Ramavtal 2007 Ersättningsmatrisen gamla och nya %-satser
Samv.nivå 1 Samv.nivå 1+2 Samv.nivå 1+2+3 Adresser 2,5% 4,5% 6% Byggnader 2% 3 % 3% 6,5 % 5% 7,5% Övrig Topo 1% 0,5 % 1,0 % 1,5 % NDRK 4% 4 % 5,5 % 7% 7 % Summa 9,5% 10 % 14% 17,5 % 21% 22 %

12 Ramavtal 2007, bilaga 2 Ersättningsmodell för samverkan i uppbyggnad av DRK (för SLM-kommuner)
Behov av att bringa reda i avtalsfloran Modell för övergång till lika villkor för kommunerna Nyttoprincip, ersättningsmodell och underlag för ersättning liknande ABT, NDRK. Lantmäteriet ersätter kommunerna utifrån en i avtalet angiven %-sats, 2 % Två fristående samverkansnivåer: kartmaterial och digitala planområdesgränser; Fördelningsmodellen bygger på invånarantal

13 Ersättningsmodell medverkan i DRK för SLM-kommuner
Digitala planområdesgränser 10% Ersättning till kommuner som erhåller ersättning efter leverans 90 % Ersättning till kommuner som erhåller årlig ersättning för ”medverkan i väsentlig omfattning” 5 år

14 Vad händer nu? Översyn av normalavtal är påbörjad och nästan klar i vissa fall Vi bedömer att kommunernas ABT-avtal kan användas med marginalanteckning om hänvisning till nya bilagor Ersättningar enligt nya ramavtalet betalas ut i april 2008 Beräkningsmall för ABT och NDRK kommer att finnas på Information Cirkulär Regionala konferenser i höst med Ramavtalet, Visionen, Geodatastrategin, Lägenhetsregistret mm.

15 Ersättning till kommunerna
Utbetalat Till Motsvarar år kommunerna föregående års intäkt för LMV ,3 MKr ,7 MKr ,2 MKr 196 MKr ,9 MKr 220 MKr ,2 MKr 303 MKr ,2 MKr 281 MKr ,0 MKr 281 MKr 2008 Lantmäteriet hittills över budget bedömer ökande utbetalningar

16 Lägenhetsregistret Syfte:
Registerbserad FoB – Hushålls- och Bostadsstatistik, HoB Eurocensus 2011 Lag (SFS 2006:378) om lägenhetsregister Ändamålet i lagstiftningen är: Folkbokföring (på lägenhet) Framställning av statistik Forskning Planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande Registret får innehålla uppgifter om lägenhet, entré, byggnad och fastighet (ej folkbokföringsuppgift).

17 Lägenhetsregistret forts.
Lantmäteriverket lägger upp registret Kommunerna ajourför registret Fastighetsägarna rapporterar in uppgifterna Fastställda belägenhetsadresser för entréer med folkbokfört boende är en förutsättning, enligt Lagen till 1 juli 2007 Förordning (SFS 2007:108) om lägenhetsregister med ikraftträdande innhållande bl a Anstånd för kommunerna med fastställande av belägenhetsadresser För de flesta småhus till 2010 För fritidshus till 2015 SKL har hemställt till regeringen om generellt anstånd för flerbostadshus till 1 jan 2008

18 Lägenhetsregistret forts.
Föreskrifter kommer under sommaren (nu på remiss) Regeringsuppdrag till SCB om hissuppgift Lantmäteriverkets uppläggning i de första 12 kn med början våren 2008 Resten t.o.m. våren 2010 Folkbokföring som brett upplägg - ej via flyttningar Referensgrupp för frågor kring kommunernas övertagande av registret

19 SAM-projektet Sedan 1997 för att stödja kommunala MBK- och GIS-verksamheten operativt Aktuellt Tre steg Samverkansområdet Konferens samverkan/upphandling 12 juni Kartläggning av samverkan Rekryteringsenkäten Taxa för geografiska data Uppdatering av avtalsmallar Konferens våren 2008 inom GIS-området och Grupparbetsplats under Nytt upprop om finansiering under 2007 Vi söker ytterligare kansliresurser Intresserad? Kontakta Marianne Leckström, SKL.

20 Benchmarking inom Lantmäteriområdet
Finnes: 14 kommuner som jämför sina Lantmäteriverksamheter för verksamhetsutveckling Kompetenta och trevliga kollegor Fysiska och digitala möten Färdig verksamhetsmodell Inrapporterings- och presentationsverktyg Ett nätverk som vill växa – till antal och med Plan- och bygg ! Sökes: 276 kommuner med kollegor som vill arbeta med verksamhetsutveckling och skapa nya kontakter För mer information, kontakta t ex: Helene Östman, Nacka kommun Inge Johansson, Karlstad kommun Marianne Leckström, SKL