Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”"— Presentationens avskrift:

1 Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”

2 Maha Eichoue, jämställdhetshandläggare Länsstyrelsen Östergötland Socialtjänst, skola, nyanlända Mött flickor/pojkar, kvinnor med barn, utan barn och äldre Min mor, mormor och gammel mormor Har två pojkar 12 och 10, som inte förstår varför vissa flickor inte får ha pojkvänner och få bli kära, medans pojkar får…..det är ju orättvis??

3 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen1979 Barnkonventionen1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

4 Lagstiftning 5 kap 1a§ Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. (...) 11 kap 1§ Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. (...) 14 kap 1§Anmälningsskyldighet…..att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

5 Föräldrabalken (SFS 1949:381) står att föräldrar i takt med att barnen blir äldre ska ge dem mer frihet – en frihet som är starkt begränsad i en hederskultur, t.ex. genom förbud att umgås med de kompisar man själv valt, att inte få vidareutbilda sig eller att själv välja äktenskapspartner. Sekretesslagen säger att föräldrar inte ska kontaktas om man kan anta att barnet lider betydande men om uppgiften röjs.

6 Förekomst Enligt en gjord uppskattning upplever cirka personer mellan år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med. Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med. (Ungdomsstyrelsen 2008) Internationellt sett sker ca hedersmord om året enligt FN, men mörkertalet antas vara mycket stort. Enbart i Pakistan dokumenteras 1000 fall av hedersmord varje år.

7

8 Det som inte fick hända….har hänt! Pela mördad i Kurdistan 1999 och Fadime i Uppsala 2002

9 De unga…..? Uppdraget: Våga göra skillnad- en vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sina vilja. Målgruppen: de unga: här år Lst Stockholm i samverkan med Skåne och Västra Götaland kartlade placeringar vid 19 verksamheter: 170 personer var placerade utifrån att de utsatts för HRV under mätperioden. 15 unga män, 49 personer under 18 år, 57 personer hade barn med sig.

10 Viktiga faktorer Patriarkal släktpyramid- minsta beståndsdelen är familjen Kontroll av kvinnans sexualitet- kvinnan är ett objekt Kollektivt tänkande hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner. Och för den som ska motverka hedersfortrycket idag är det inte särskilt intressant var det en gång kom ifrån, snarare hur det ser ut idag.

11 Fakta Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans sexualitet Skolan/samhället individen individens rätt/Barnets behov i centrum kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor Känsla Vem är jag? ”Mellanförskap” Konsekvenser Ensamhet Splittrad Frustration Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Större säkerhet

12 Oskuldsnorm Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt underordning/motstånd Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet Hedersrelaterat liv

13 Utsattheten….. Heder - en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet som ett verktyg för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet Män har heder, kvinnor har skam Mäns heder är beroende av de närstående kvinnornas sexuella beteende Våldet kan ses som latent könsuppdelade sammanhang, oskuldskrav, moraluppfostran, könsstympning, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, övervakning av flickor, inte rätt till skilsmässa

14 Sharaf-Heder Mannen är överordnad kvinnan och barnen I takt med stigande ålder blir pojkar/unga män överordnad systrar och i vissa fall mödrar Kollektivet överordnad individen Familjens/släktens heder ses som hög status utåt Pojkar och flickor Homosexuella, bisexuella och transpersoner Intellektuell funktionsnedsättning: pojkar och flickor Pojkar: Kan tvingas tillgiftemål, men också kan förmås att bevaka, kontrollera, utöva förtryck och våld mot kusiner, systrar, bröder och mödrar.

15 Pojkar/unga män Dubbla roller Offer/förövare Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt

16 Som mödrar ansvarar de för döttrarnas uppfostran Mödrar får skulden av kollektivet när döttrar får ett påstådd dåligt rykte Kvinnor förväntas uppfostra döttrar i kyskhetsnorm Kvinnor kan vara potentiella gärningsmän Kollektiv bestraffning

17 Hur kan våldet yttra sig? Skola- fritid- hem observationer får delta i all undervisning? Utsatt för bevakning? Måste hon ljuga om pojkvän, fritid, umgänge? Skolk/livsutrymme i skolan istället efter? Byter kläder i skolan, smink? Får eleven vara med på skolresor och andra aktiviteter? Prao? får inte gå ut själv? Får inte besöka vänner i deras hem?

18 Konkreta planer på äktenskap. Oro över att familjen får vetskap om att man är homosexuell, bisexuell eller transperson. Rymmer hemifrån. Rädd för att gå hem. Graviditet? Sent att göra abort? Synliga skador av våld, berättelser om våld. Påstådda rykten Kommer inte tillbaka till sina studier efter ett sommarlov

19 Oförklarlig rädd/orolig? Koncentrationssvårigheter, studiemotivation? Självmordstankar/försök. Självskadebeteende tv, internet, telefon utan bevakning/kontroll? Ta hem vänner? Ansvar i hemmet? Så kallad ”mödomshinna” slidkrans: återkonstruktion?

20 De ungas utsatthet och behov av skydd De ungas utsatthet handlar om att familjen vill ha makt och kontroll över de unga. Utifrån det bör våra insatser syfta till att stärka de unga och utjämna maktförhållandena. Den största faktorn i förhållande till framtida risk är inte främst egenskaper hos förövarna utan den unges skydd av sig själv, vi måste utgå ifrån att de unga tar tillbaka sin anmälan.

21 …att synliggöra buren …att förstå ofrihetens roll Det centrala är att synliggöra det dolda våldet – makt, kontroll och förstå mönstret Frånvaro av fysiskt våld i makt/kontroll-system tyder på de underordnades underkastelse Konsekvenserna inte främst svåra fysiska skador utan – ”förintande av självet” och den traumatiska bindningen till våldsutövaren/våldsutövarna Konsekvenserna påverkar den utsattas möjligheter att bryta upp ”gisslantagen”

22 Kvinna, fallbeskrivning Vid 17 års ålder får ett stipendium att studera i ett europeiskt land. Hennes far tillsammans med andra släktmedlemmar har ett samtal med henne innan hon reser iväg. Han säger till henne: Vi, vår familj är en kedja bestående av ringar, som håller ihop oss. Du är en av ringarna, faller du bort så får du med hela oss, din familj i grunden. Väl på plats fanns ingen som kontrollerar hennes beteende under 2 år, trots det isolerade hon sig, undvek sociala sammanhang, undvek kontakt med killar, levde med ständig oro för konsekvenser, vid eventuella rykten om henne. Tillbaka till hemlandet: arrangerat äktenskap Skilsmässa i Sverige Panikångest, depression, kronisk värk Självmordsförsök

23 Hur? hantera känslor i ett system som ser känslor som farliga bli vän med sin kropp när kroppen är hennes fiende få inre gränser när systemet bara erbjuder hårda yttre gränser hitta allierade i ett system där alla är rädda tycka om sig själv när hon fått höra att hon är värdelös, äcklig, dum och dålig bli självständig när systemet kräver lydnad och anpassning ha mål och drömmar i ett system där hennes kontroll och makt är begränsad.

24 Ungas anpassning och motstånd -motstånd mot hedersnormerna är inte tonårskonflikter -att göra motstånd och sätta sig själv först är skamligt -de unga vet inte alltid vad responsen blir för öppet motstånd -dubbelliv, utökar handlingsutrymmet i hemlighet, inte beredd att anpassa sig men inte heller beredd att bryta upp -att lämna systemet

25 akut uppbrott, flickans eller pojkens dubbelliv blir upptäckt och hon/han är rädd för konsekvenserna planerat uppbrotten stegvis process där man tillslut tvingas att välja Oavsett: är själva uppbrottet en kris och trauma

26 Undersökning av förekomsten av PTSD- hos personer utsatta för HRV i Grynings skyddsboende 71 % uppfyllde kriterierna för PTSD 75 % har självmordstankar Rapport: Stress och trauma: Lst Västra Götaland 2009; Socialstyrelsen 2007

27 Konsekvenser av HRV Lst Västra Götaland 2009 Okontrollerad aggressivitet Destruktivt sexuellt beteende Suicidalitet Självskadebeteende Värk i kroppen Sömnsvårigheter Ångest/depression Trötthet/initiativlöshet koncentrationssvårigheter

28 Efter uppbrottet Utmattning - Att hantera situationen innan uppbrottet har slukat all energi Känsla av att hotet trappas upp, man vet inte vad som väntar Ovisshet om man kommer att få hjälp Ångest och skam över att svika familjen/delar av familjen Besvikelse över att mamma och syskon inte ställer upp Rädsla för att familjemedlemmar ska straffas Övergivenhet och ensamhet Saknar hopp och framtidstro

29 Upparbetade rutiner Individens behov

30 Att hantera känslor och organisatoriska svårigheter Känsla av bristande kompetens Känslan av totalt ansvar för ett ärende Behov av att ha kontroll Brist på professionellt stöd Brist på adekvata insatser Rädsla för att ta ställning – att vara” för engagerad” Ångest för att bli utsatt för arga föräldrar, rasism Ångest för konsekvenser av beslutet, pest eller kolera - bättre med ”ickehandlande”

31 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

32 0 18

33 Kroppen, könet är min största fiende Vikten av att få återövra sina känslor, tankar, kropp och sexualitet som kollektivet genom sin kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan ”Vi äger dina tankar, dina känslor, din kropp och är portvakter till din sexualitet” Detta visar tydligt behovet och vikten av långsiktigt stöd för att ges möjlighet att få de verktyg som krävs för att återigen få ihop kroppens alla delar Uppväxt

34 ”Med tanke på att det är svårt att hantera ensamhet riskerar de här ungdomarna att fatta fel beslut på grund av att de söker bekräftelse, närhet och trygghet. Detta kan leda till att de handlar irrationellt och att man har svårt att förstå deras val och beslut. Det som är viktigt är att man får många stödsamtal så att man får hjälp att agera utifrån sina förutsättningar och att man får stöd att hantera sin vardag.”

35 Hur kan vi göra? Bärande teman Relationer Trygghet/kontinuitet och en hållande struktur Kroppsmedvetenhet och subjektsstärkande arbete Motivation, framtidstro, hopp och förebilder Realistiska bedömningar kring säkerhet och skydd

36 Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla Samverkansplan Samarbeta operativt Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag. Kunskap om hedersrelaterat våld → kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Erkänna och synliggöra problematiken Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta

37 förebyggande insatser är viktiga-HUR? Barns rättigheter Könsintegration Barns rätt till sina kroppar och känslor Föräldrars rättigheter/skyldigheter Skolan, fritid, hemmet Jämställdhet Hur fungerar våra myndigheter? Vilka frivilligorganisationer kan du få stöd av?

38 Mognad och livsutrymme Studiematerialet: Stjärnlösa nätter- Anette Franzén (Arkan Assad) Kärleken är fri: samverkansprojekt, skolan som arena


Ladda ner ppt "Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”"

Liknande presentationer


Google-annonser