 Det finansiella programmet for EUs miljöpolitik  3 delar : - Natur och biologisk mångfald - Miljöpolicy och miljöledning - Information och kommunikation.

En presentation över ämnet: " Det finansiella programmet for EUs miljöpolitik  3 delar : - Natur och biologisk mångfald - Miljöpolicy och miljöledning - Information och kommunikation."— Presentationens avskrift:

1  Det finansiella programmet for EUs miljöpolitik  3 delar : - Natur och biologisk mångfald - Miljöpolicy och miljöledning - Information och kommunikation  “best practice”/ “demonstration”/”innovation”  stoppa förlusten av biologisk mångfald LIFE+ LIFE+Workshop 28 januari 2013

2 LIFE+ NaturLIFE+ Biologisk mångfald  Enbart i relation till målsättningar i habitat- och fågeldirektiven  Ej begränsat till habitat- och fågeldirektiven, men kopplat till EU-målet om "att stoppa förlusten av biologisk mångfald 2010 – och därefter"  "Best practice" / "Demonstration"  "Demonstration" / "Innovation"  Långsiktigt hållbara åtgärder och insatser i Natura 2000-områden, för naturtyper och arter  Kortsiktig demonstration av åtgärder som gynnar biologisk mångfald (övervakning, utvärdering, kunskapsspridning etc)  Innovativa projekt för att testa eller tillämpa en ny teknik eller metod som erbjuder potentiella fördelar, jämfört med gällande “best practise” → Ett projekt med en blanding av “best practise” och “innovation/demonstration” kommer inte att godkännas  Markköp och intrångsersättningar är bidragsberättigade  Enbart kortsiktiga markhyra m.m. är bidragsberättigad

3 Kommissionens särskilda prioriteringar 2012 LIFE+ Natur  Projekt direkt inriktade på bevarande av arter och naturtyper I Fågeldirektiver eller Habitatdirektivet och särskilt Natura 2000. Detta är den den “klassiska typen av LIFE-projekt. Ex- situ-åtgärder kan godkännas om goda skäl finns.  Projekt för att förbättra “ekologisk sammanhållning eller kontakt” (“ecological coherence/connectivity”) inom Natura 2000-nätverket. (“Green infrastructure”).  Projekt inriktade på utpekande och planering av Natura 2000 I marina (utsjö-) Natura 2000-områden  Projekt inriktade på stöd och utveckling av övervaknings/uppföljning (art.11, Habitatdirektivtet)  Projekt inriktade på kontroll av invasiva främmande arter som påverkar Natura 2000-områden eller arter som täcks av Habitat- eller Fågeldirektivet.  Projekt som syftar till att utveckla nationella eller regionala skötsel- och restauereringsprogram för Natura 2000 Arter och naturtyper som berörts av relativt få tidigare LIFE-projekt, som t ex leddjur och mollusker, framhålls av kommissionen

4 Kommissionens särskilda prioriteringar 2012 LIFE+ Biologisk mångfald  Arter som inte ingår I Habitatdirektivet, men finns på den europeiska rödlistan, och där är klassade som “endangered” (ER) eller sämre.  Projekt inriktade på att förbättra statusen I marina regioner, eller implementering av “River Basin Management Plans”  Projekt inriktade på tester av fiske I överensstämmesle med det Marina Direktivet, eller på reduktion av bifångster  Projekt inrikade på ekosystemsfunktioner och tjänster  Projekt inriktade på biodiversitet och jord.  Projekt inriktade på hot från invasiva främmande arter genom att: (1)Förhindra introduktion, speciellt oavsiktligt (2)Etablera system för “early warning” och snabb respons. (3)Utrota eller kontrollera etablerade främmande arter.

5 Att skriva en ansökan - ansökningshandlingar Flera delar: - “Guidelines for applicants 2012” – LIFE+ Nature and Biodiversity - “Technical application forms” A. Administrative information B. Technical summary and overall context of the project C. Detailed technical description of the proposed actions F. Financial application forms - Se även LIFE-hemsidan för specialblanketter (om sådana behövs) - “Common Provisions” = Allmänna föreskrifter Tillgängliga på LIFE hemsidan: http://ec.europa.eu/environment/life/funding/lifeplus.htm

6 Typer av åtgärder A. Förberande åtgärder, skötselplaner, arbetsplaner m.m. (blankett C1a) B. Markköp m.m. (Blankett C1b) C. Konkreta bevarandeåtgärder (blankett C1c)  Min. 25 % av totala budgeten D. Övervakning/uppföljning av projektåtgärderna (blankett C1d)  Obligatoriskt bara om projektet innehåller konkreta bevarandeåtgärder  Måste innefatta överakning/uppföljning av socio-ekonomisk påverkan och påverkan på ekosystemfunktioner E. Information, kunskapsspridning m.m. (blankett C1e)  För “småskalig infrastruktur” max. 10 % av budgeten för konkreta åtgärder F. Projektledning, -uppföljning m.m. (blankett C1f)

7 Löpande projektarbete De allmänna föreskrifterna (“Common Provisions”) och ansökan (reviderad slutversion) ……. är de viktigaste referenserna för projektet, under hela projektperioden

8 8 Att skriva en ansökan - delarna B och C Hot och problem Blankett B2d Mål Blankett B1 Åtgärder, insatser, kostnader Blanketterna C1a-C1e  blanketterna FB, FC, F1-F7 Tidsplanering Begränsningar och tänkbara problem (“constraints”) Blankett B4 Fortsättning (efter projektets slut) Blankett B5

9 9 Att skriva en ansökan - delarna A och F BudgetSektion F “Coordinating beneficiary” (stödmottagare, projektledare) Blanketterna A2, A3  Blanketterna FA, FC “Associated beneficairies” (“partners”) Blanketterna A4, A5  Blanketterna FA, FC Medfinansiärer (“co-financiers”) Blankett A6  Blanketterna FA, FC Intyg m.m. från ansvariga myndigheter Blankett A8 (mycket viktigt i vissa fall) Stäm av att överensstämmelsen i detaljuppgifter är 100 %-ig, genom hela ansökan

10 Budgetkategorier (CP artikel 25) 1.Personnel (personal, lönekostnader inkl. LKP, blankett F1) 2.Travel and subsistence (resor etc, blankett F2) 3.External assistance (blankett F3) 4.Durable goods (kapitalvaror, infrastruktur och utrustning, “equipment”, blanketterna F4a, F4b) 5.Land purchase / lease (markförvärv, avtal m.m., blankett F5) 6.Consumable material (förbrukningsmaterial, blankett F6) 7.Other costs (övriga kostnader, blankett F7) 8.Overheads (omkostnader, max. 7 % of direkta projektkostnader, exklusive markförvärv) – Schablonpåslag, behöver ej specificeras.

11 Att skriva en ansökan Konsultera “guidlines” i alla tillämpliga delar  Många påpekanden vid första avstämningen av textutkasten beror på att man uppenbarligen inte stämt av mot guidelines  Resulterar i merarbete (och inneffektivt arbete) – både för de som skriver ansökan och den som läser igenom utkasten.

12 Att skriva en ansökan: V ad orsakar mest påpekanden vid granskningen? yKopplingen hot/problem -> målformuleringar -> åtgärder -> uppföljning går inte alltid som en röd tråd i ansökan yDe områdesvisa kartorna – “guidelines” ej respekterade yFörsäkran om att projektet inte omfattar åtgärder som är bidragsberättigade via andra EU-stöd yKontakter och “nätverkande” med andra EU-projekt ySocio-ekonimiska effekter (blankett B3) yProjektets mål och förväntade resultat är alltför generellt presentarede → Respektera och stäm av mot “guidelines”!

13 Att skriva en ansökan: Hotbild -> projektmål -> åtgärder -> uppföljning yHot och problem är alltför generallt presenterade (blankett B2d) - Börja gärna med en kort och generell beskrivning av hotbilden – för att därefter snabbt snäva in vad man specifikt skall hantera i projektet - vilka naturtyper (habitat) och arter påverkas – kvantifiera! - tydlig kopping till åtgärderna (blanketterna B2d  C1) - förklara varför projektet har förutsättningar att bli lyckat – även om man inte arbetar med den kompletta hotbilden (och det gör man sällan)

14 Att skriva en ansökan: Hotbild -> projektmål -> åtgärder -> uppföljning yProjektets mål och förväntade resultat är alltför generellt presenterade - Ej alltför “fluffiga” eller allmänt hållna - Även övergripande mål skall vara konkreta och verifierbara - Hur relateras projektmålen till nationella miljömål och EU-mål yFörväntade resultat vad gäller utbredning (arealer) av naturtyper - Vilka naturtyper blir föremål för projektåtgärder och/eller kommer att gynnas av dessa – “benefit areas” - “Utvecklingsmark” är ett specifikt svenskt begrepp som inte motsvaras av något liknande på EU-nivå – man måste alltså redovisa vilken/vilka naturtyper man skall skapa förutsättningar för.

15 Att skriva en ansökan: Hotbild -> projektmål -> åtgärder -> uppföljning yÅtgärderna skall upplevas som relevanta och logiska utifrån hotbilden och projektmålen. yUppföljning - Verifierbara indikatorer som kan återkopplas till status för de naturtyper och arter som är föremål för åtgärderna – ofta saknas de eller är otillräckliga. - Beskriv uppföljningen i viss detalj – metoder (inkl. försökupplägg och hur detta kommer att utvärderas) - Återkopplingen till projektmålen viktig – ofta bristfälligt utvecklat. Generellt bristande överenstämmelse i detaljinformation mellan olika delar av ansökan.... kan dra ner poängen för “technical coherence” betydligt

16 Att skriva en ansökan: Vanliga frågor vid granskning av ansökan yKARTORNA - både kvalitet och information – följ de ganska enkla (om än petiga) anvisningarna – ofta bakläxa vid granskningen y Kostnadsberäkningarna är inte tillräckligt väl motiverade - bryt ner kostnadsberäkningen till dess komponenter, om åtgärden tar upp en stor andel av projektets budget y Time-planning - “deliverables” och “milestones” y Rapportering - Utlova inte fler rapporter än nödvändigt (kolla “guidelines” om detaljer vad gäller rapporteringsintervall etc.)

17 Att skriva en ansökan; vanliga frågor (FAQs) y Överlapp med andra EU-fonder (sid. 16-17 i “guidelines”, blankett A7) - Landsbygdsprogrammet/Jordbrukets miljöersättningar (RDP, “agri- environmental scheme”) - Strukturfonder m.m. - Fiskefonder (för projekt i vattenmiljöer) LIFE stöder inte åtgärder som är bidragsberättigade inom andra EU- finansierade program y “Added value brought by LIFE” - mervärde - Projektet skall ge ett “nettotillskott”, utöver ordinarie åtaganden inom Natura 2000 m.m (blankett B3). y “I princip” inga områdesrelaterade åtgärder utanför Natura 2000-områden (sid. 24-25 i “guidelines”) – Gäller “Nature” – Intyg om Natura 2000-förordnande före projektets slut (för restaureringsprojekt m.m.)

18 Att skriva en ansökan; vanliga frågor (FAQs) y Projektets varaktighet - Inga formella gränser – normalt 3-5 år y Skötselplaner och liknande - hur sker kontakterna med markägare, kommun, andra sakägare m.m. - legal status - auktorisering - varaktighet y Markförvärv (blankett C1b) - “kolla” kriterierna för markförvärv noga - varför markköp – aktiv / passiv skötsel - vem blir markägare - handlingar som styrker marknadspris

19 Att skriva en ansökan: Vanliga frågor vid granskning av ansökan y Projektorganisation - identifiera alla funktioner och ansvarsområden - UNDERSKATTA INTE BEHOVET AV ARBETSTID - ……. Projektsamordning är oftast ett heltidsarbete - redovisa vilka organisationer etc som tänks vara representerade i styrgrupper och referensgrupper och deras roller – är de tillfrågade? yVilka tillstånd m.m. behövs – verifiera på blankett A8 att aktuella myndigheter m.m. har informerats om projektet

20 Att skriva en ansökan: Vanliga frågor vid granskning av ansökan yBegränsningar och tänkbara problem (“constraints”, blankett B4) - ofta förbisedda, eller redovisade utan några förslag om hur de kan hanteras …. Var öppen – dölj ingenting – “no rosy pictures” y Fortsättning (“continuation”, blankett B5) - Hur sörjer man för projektresultatens långsiktiga varaktighet (“sustainability”) - Vem/vilka är ansvarig(a) - Hur kommer den långsiktiga skötseln att säkerställas och finansieras? - Hur kommer eventuella skötselplaner att genomföras och finansieras. Vem/vilka är ansvarig(a)? - Kommer den långsiktiga skötseln att kvalificera för stöd från andra EU- fonder (jordbrukets miljöstöd m.m.) efter projektet - Hur kommer den långsiktiga uppföljningen av projektresultaten att organiseras och finansieras?

21 Vanliga frågor vid granskning av ansökan information och nätverk y“Networking” – speciellt med andra LIFE-projekt – OBLIGATORISKT - ofta brister i detta – trots en normalt liten del av budgeten - namnge några relevanta (pågående eller avslutade) projekt som man skall ha kontakt med under projektet (utbytesbesök m.m.) - verifiera i ansökan att projektledare för dessa projekt har informerats yMålgrupper och hur många personer man tror sig nå med olika info-åtgärder ySocio-ekonomiska effekter (blankett B3 m.m.) – olika typer av “stakeholders”: - markägare/brukare - avnämare (inkl. besökande till projektområdena) → båda skall beaktas...!!!

22 Vanliga frågor vid granskning av ansökan.... att sammanfatta yDetaljerade uppgifter om arealer och naturtyper som blir föremål för åtgärder – redovisas även på karta i så stor detalj som möjligt yKartorna – uppfylls alla riktlinjerna enligt “guidelines” yÄgoförhållandena för varje projektområde, och information att (och hur) projektet har förankrats hos markägaren och andra sakägare. yAtt man verkligen täckt upp alla tänkbara former av alterntiv EU- finansiering yStörre investeringar i infrastruktur yEj för starkt beroende av att arbetsplaner m.m. måste tas fram innan de “tunga” insatserna kan köras igång – hur vet man att budget m.m. håller om man först måste göra omfattande utredningar m.m.???

23 23 Att skriva en ansökan: … några tips och erfarenheter ySätt av tillräckligt med tid (några månader) för att förbereda och skriva ansökan yUnderskatta inte behovet av personal för att skriva fram (och genomföra) projektet yFörbered tidigt olika slags formella intyg och medgivanden, t ex från tillståndsgivande myndigheter ySe till att “associated beneficairies” och medfinansiärer är kontaktade på ett tidigt stadium ySe till att “nyckelpersoner” finns tillgängliga med kort varsel (speciellt under fråge- och revisionsfaserna) yBekanta Dig med viktiga referensdokument (introduktionen till ansökningshandlingarna, allmänna föreskrifter m.m.)

24 Information, kommunikation, kunskapsspridning CP artikel 13, sid. 36-37, 44 och 58-64 i “guidelines” VISSA OBLIGATORISKA ÅTGÄRDER m.m.: - LIFE-logo (och N2000-logo för NATUR-projekt) obligatoriskt i skilda sammanhang (artikel 13.2, 13.3, 13.6, 13.8). - Hemsida (artikel 13.4, 13.7) - Anslagstavlor (“notice boards”) vid projektplatser m.m. (artikel 13.5). - Lekmannarapport (Layman’s report) - “Networking”, bl.a. med andra LIFE-projekt (artikel 13.9) - “After-LIFE Conservation Plan” (LIFE-Natur) - “After-LIFE Communication Plan (LIFE-Biodiversity) Hög ambition med åtgärder riktade till skilda grupper av sakägare och målgrupper kan premieras vid poängsättningen.

25 Att skriva en ansökan : Några icke bidragsberättigade kostnader (“non-eligible costs”, CP artikel 26) y Åtgärder som inte berör projektets mål, eller naturtyper (habitat) och arter listade i Habitat- eller Fågeldirektiven (för LIFE-Nature) yÅtgärder som åtnjuter stöd från andra EU-fonder yFortlöpande skötselåtgärder – med några undantag (sid. 23 i “guidelines – part 1”) yGrundläggade vetenskaplig forskning yOmfattande eller dyrbara investeringar i infrastruktur y Frivilligt arbete y “In kind”-bidrag y Växelkursförluster y Rese- och logikostnader för representanter från EU-kommissionen eller de externa grupperna.

26 Personal (offentliga myndigheter) CP artikel 25.2 1.För offentliga myndigheter (“public authorities”) skall egenfinansieringen motsvara minst beloppet för personalkostnader + 2% 2.Personal skall förordnas speciellt för projektet (“specifically seconded to the project”). 3.Tillfälligt anlitad personal, specifikt för projektet, omfattas ej av 2%-regeln.

27 Några “%-regler” 1.External assistance (extern medverkan / assistans), max 35 % av totalbudgeten, om inte annat uttryckligen har noterats i ansökan, t.ex. i beskrivningen för aktuell(a) åtgärd(er). 2.Minst 25 % skall gå till “konkreta åtgärder” (sid. 23-24 och 35-36 i “guidelines”). 3.Högst 10 % av beloppet för “konkreta åtgärder” får gå till småskilga infrastruktur för besökande (sid. 32 i “guidelines”). 4.“Nature”-projekt som rör prioriterade arter/naturtyper kan få mer än 50% medfinansiering från EU. Om 30-50% av de konkreta åtgärderna är riktade mot prioritade arter/naturtyper kan man få 60% medfinansiering, om >50% av de konkreta åtgärderna är riktade mot prioriterade arter/naturtyper kan man få 75% medfinansiering.

28 Tidtabell – arbete med ansökan ??? 2013: EU-kommissionens info.-dag om LIFE+ (i Stockholm) 15 april 2013: Första komplett ansökan (på engelska) - Projektorganisation fastlagd och väl förankrad - Projektets uppbyggnad klar, vad gäller olika åtgärder m.m. - Budget klarlagd - Finansieringen säkrad - Fixat med alla som förväntas skriva under olika delar av ansökan (t.ex. blankett A8) - Överenskommelser med markägare och andra sakägare klara - Så färdiga texter som möjligt 15 maj 2013: Sökanden får svar successivt under slutet av april och början av maj, och senast denna dag. xxx maj/juni 2013: Sista datum då en färdig ansökan, inskriven i eProposal, finns på Naturvårdsverket. Prel. 25 juni 2013: NV skickar ansökningarna vidare till EU-kommissionen. 1 juni 2014: Första möjliga startdatum

29 Tidtabell (preliminär) - efter att ansökan lämnats in Prel. 25 juni 2013: Sista inlämningsdatum till EU-kommissionen Juni 2013 – mars 2014: Utvärdering och revision av ansökan GRANSKNINGS-fas? (sommaren-hösten?), frågor ska besvaras inom 5 arbetsdagar URVALS- och POÄNGsättningsfas REVISIONS-fas (hösten-vintern?) frågor ska besvaras inom 10 arbetsdagar LIFE+-kommittén yttrar sig (våren 2014?) Våren 2014?: Avtal skickas ut till godkända projekt, ofta svar med kort “deadline” – se till att någon dagligen kollar ingående post under semestrar m.m. 1 juni 2014: Tidigaste möjliga startdatum för projekten. OBS: Se till att det alltid finns någon som bevakar e-post och telefon (enligt blankett A2)

30 Bedömning 2007-2012 “Award phase”, 17 ansökningar Max.Tröskel-Bedömning poäng MaxMinMedianUnder tröskel 1. Technical coherence and quality 158148101 ansökan 2. Financial coherence and quality 15812692 ansökningar 3. Contribution to the general objectives of LIFE+ 25122010163 ansökningar 4. European added value and complementarity, and optimal use of LIFE funding 30152414191 ansökan 5. Transnational character (3 ansökningar) 5-523 6. Compliance with national priorities 10-703

31 31 Typiska frågor under revisionsfasen (1) Efterfrågad information på kartor saknas eller är otydlig – ofta med krav på reviderade kartor som skall leveras med korta deadlines och under tidspress. Oklarheter i arealuppgifter för naturtyper som bedöms gynnas av projektet. Otillräcklig information om hur de olika åtgärderna berör olika naturtyper eller arter (kan ofta avhjälpas med en tabellöversikt). Långa artlistor (blankett B2c) som innefattar arter som näppeligen gynnas av projektet genom de föreslagna åtgärderna. Otillräcklig information om utrustning (maskiner etc) som skall köpas in – tekniskt och/eller varför de behövs. Åtgärder dåligt motiverade och/eller för dyra i relation till de problem/hot som redovisats (t ex investeringar för besökande när turism, störningar etc ej redovisats som problem på relevanta blanketter)

32 32 Typiska frågor under revisionsfasen (2) Uppföljande åtgärder och åtaganden efter projektets slut otillräckligt förklarade. Otillräcklig redovisning av alternativa EU-stödformer (blankett A7). Obligatoriska åtgärder om uppföljning/övervakning saknas eller dåligt redovisade – speciellt vad gäller socio-ekonomisk påverkan och påverkan på ekosystemfunktioner. Bristande information om projektpersonalens arbetsuppgifter. Roll och sammansättning av expertgrupper, referensgrupper och liknande. Medverkan och inflytande av markägare och andra sakägare (“stakeholder involvement”)

33 33 Typiska frågor under revisionsfasen (3) Otillräcklig motivering och/eller bristande kostnadsunderlag för enstaka dyrare åtgärder eller dyrare infrastruktur. Beräkning av overhead-kostnader – 7 %-påslaget skall relateras enbart till de åtgärder som genererar OH-kostnader (såsom dessa förklaras i artikel 15.13 i “Common Provisions”). I regel godkänns inte OH-påslag för kostnader för “external assistance”.

34 34 Skäl till låg poängsättning Projektet avser till stor del åtgärder för naturtyper eller arter som enligt den nationella rapporteringen (enligt artikel 17 i Habitatdirektivet) har en gynnsam bevarandestatus på nationell nivå. De hot eller problem som projektet skall tackla är främst av regional eller lokal karaktär. Låg kostnadseffektivitet. Uppföljnigsprojekt omfattande åtgärder som intierats i ett tidigare LIFE-projekt, och som nu rimligtvis borde ha inlemmats i den ordinarie skötseln och förvaltningen.

35 35 Att starta upp ett nytt projekt Börja tidigt med alla åtgärder som är beroende av utomstående (t.ex. markägare, kommuner, andra myndigheter) Informera alla sakägare om att projektet har godkänts och kommer att startas upp. Sätt upp rutiner för ekonomi och bokförning redan från projektets start. Arrangera avtalen med “associated beneficiaries / partners” (CP artikel 4.8)  Intern rapportering mellan stödmottagare (“beneficiary”) och partner  Interna “deadlines”  Finansialla transfereringar  REKOMMENDERAS att inga utbetalningar görs från stödmottagare till partner förrän partner’s egna finansiella tillskott har förbrukats Informera Kommissionen och “externa gruppen” när en projektledare har tillsatts, med uppdaterade adressuppgifter m.m.

36 36 Offentliggörande av LIFE och NATURA 2000 CP artikel 13 LIFE-logo skall finnas på alla publikationer, informationstavlor, anläggningar etc (även N2000-logo för “Nature”-projekt) Sambandet mellan LIFE-Natur och Natura 2000 skall alltid tydliggöras De flesta projekt kan göra mer för att informera om Natura 2000 På informationsmaterial etc -Förklara varför ett område ingår i Natura 2000 (naturtyper, arter m.m.) -Områdets värde i det europeiska perspektivet. -Hur LIFE-Naturfonden används för att förbättra bevarandestatus for naturtyper och arter.

37 37 Information om LIFE-Natur och Natura 2000 Gå till fliken “Site Map” på LIFE-hemsidan för länkar till ytterligare information. Kolla fliken “News” regelbundet, via LIFE-hemsidan. Pressmeddelanden vid speciella arrangemang eller “mile- stones” inom projektet. Skicka dessa också till “press officer” på den nationella EU- representationen.