Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm "Much to learn, you still have." ―Yoda to Count Dooku, in Star Wars Episode II: Attack of.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm "Much to learn, you still have." ―Yoda to Count Dooku, in Star Wars Episode II: Attack of."— Presentationens avskrift:

1 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm "Much to learn, you still have." ―Yoda to Count Dooku, in Star Wars Episode II: Attack of the Clones

2 Kemirepetition Jan-Olle Malm

3 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Mjukstart ”Repetition” (onsdag och torsdag ) SI övningar torsdag och fredag Kursstart måndag 2/ i sal KC:A Kompendier 70 kr Prov torsdag 5/ (Sparta) Periodiska systemet Nomenklatur Säkerhet (föreläsning+upprop måndag, ta med SICD) Formelskrivning Stökiometri

4 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Webb

5 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm

6 Till att börja med… Atomen Periodiska systemet Kemisk förening Oxidationstal Nomenklatur Reaktionsformler Kemiska beräkningar Koncentrationsbegreppet Kemiska reaktioner Löslighet Gaslagen

7 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm KemIgen

8 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Atomernas uppbyggnad Protoner Neutroner Elektroner C 12 6 Atomnummer (antal protoner eller elektroner) Masstal (protoner+neutroner) Rutherford/Bohr + e-e- KemIgen

9 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Elektronskal + K L M K: 2 e - (en nivå) L: 8 e - (två nivåer, 2+6) M: 18 e - (tre nivåer, ) N: 32 e - (fyra nivåer, ) KemIgen

10 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Orbitaler 1s 4s 2s 3s 2p 3p 4p 3d 4f 4d n=1 n=2 n=4 Energi n=3

11 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Periodiska systemet s-element d-element p-element Fundamentals B.4 KemIgen

12 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Historik

13 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Periodiska egenskaper Fig B.8 John Dalton (tidigt 1800-tal) KemIgen

14 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Egenskaper Metaller Halvmetaller (metalloider) Icke-metaller Aggregationstillstånd Karaktäristiska egenskaper/Trender B.4

15 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Föreningar joniska  jonbindning  elektrolyt kovalenta  kovalent bindning  icke elektrolyt metalliska  metallisk bindning  legering Fundamentals C

16 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Oxidationstal Oxidationstalet hos en atom eller molekyl är alltid 0 Summan av alla oxidationstal i en förening är 0 Summan av alla oxidationstal i en jon är lika med jonens laddning Oxidationstalet för väte är +1 tillsammans med icke-metaller och -1 med metaller Oxidationstalet för syre är -2 utom i OF 2 (+2) och i peroxider, O 2 2-, (-1) Fundamentals K2 och Toolbox K.1 KemIgen

17 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Kan i föreningsnamn anges med numeriska prefix Stökiometriska proportioner Dessa är: (mono), di-, tri-, tetra-, penta-, hexa-, hepta-, okta- osv Ibland också hemi (1/2) och seskvi (3/2) Anges i formler med sifferindex t ex Cu(OH) 2, H 2 O Fundamentals D, Nomenklaturhäfte samt wikin KemIgen

18 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Jonföreningar I formeln sätts den positiva beståndsdelen före den negativa t.ex. NaCl, K 2 SO 4. I systematiska namn får den negativa beståndsdelen ändelsen -id om den är enatomig (klorid) och ändelsen -at om den är fleratomig (sulfat). Undantag är hydroxid (OH - ) och cyanid (CN - ). KemIgen

19 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Salter Hos salter sätts först katjonerna i bokstavsordning följt av anjoner i bokstavsordning. Detta gäller både namn och formel. CuCl(OH), kopparhydroxidklorid KemIgen

20 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Binära föreningar väte hydrid H - klor klorid Cl - brom bromid Br - syre oxid O 2- svavel sulfid S 2- kväve nitrid N 3- kol karbid C 4- Den första (elektropositiva) beståndsdelen ges ämnets svenska namn. Den andra (elektronegativa) beståndsdelen ges ämnesnamnets stam (ibland latinsk) plus ändelsen –id. Om två ämnen kan bilda flera binära föreningar måste det förtydligas (kolmonoxid/koldioxid). KemIgen

21 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Katjoner Al 3+ aluminiumjon Cu 2+ koppar(II)jon H 3 O + oxoniumjonNH 4 + ammoniumjon Sammansatta katjoner namnges som binära föreningar De flesta har dock speciella namn. KemIgen

22 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Anjoner F - fluoridjon O 2- oxidjon H - hydridjon Si 4- silicidjon S 2- sulfidjon P 3- fosfidjon En enatomig anjon namnges som andra delen av en binär förening. Fleratomiga anjoner namnges vanligen med trivialnamn. OH - hydroxidjon CN - cyanidjon O 2 2- peroxidjon HS - vätesulfidjon Några fleratomiga anjoner får även ändelsen –id. KemIgen

23 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Några trivialnamn Sulfat, sulfit, tiosulfat, vätesulfat Nitrat, nitrit Fosfat, (fosfit), vätefosfat, divätefosfat Karbonat, vätekarbonat Perklorat, klorat, klorit, hypoklorit Silikat Kromat, dikromat Permanganat, manganat KemIgen

24 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Systematiskt eller trivialt? Även de vanligaste trivialnamnen kan ersättas med systematiska, t.ex.: perkloratjon ClO 4 - som får det fullständiga namnet: tetraoxoklorat(VII) jon, men även klorat(VII)jon duger KemIgen

25 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Systematiska alternativ - ibland att föredra Ett eller flera av de ingående grundämnenas oxidationstal anges med romerska siffror -eller med arabiska siffror och + eller - för laddningen (när det gäller en jon). t.ex. dikromtrioxid, krom(III)oxid t.ex. (tetraoxo)kromat(VI)jon, (tetraoxo)kromat(2-)jon (CrO 4 2- ) t.ex. (tetraoxo)sulfat(VI)jon, (tetraoxo)sulfat(2-)jon (SO 4 2- ) KemIgen

26 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Starka syror och baser Saltsyra (HCl) Salpetersyra (HNO 3 ) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Perklorsyra (HClO 4 ) Kaliumhydroxid (KOH) Natriumhydroxid (NaOH) Tabell J.1 KemIgen

27 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Reaktionstyper Fasomvandlingar: H 2 O(l)  H 2 O(s) Upplösning/utfällning: PbCl 2 (s)  Pb 2+ (aq) + 2Cl - (aq) Syra/bas: H 2 SO 4  H + + HSO 4 - Reduktion-oxidation ( Red/Ox eller redox): Zn(s) + 2H + (aq)  Zn 2+ (aq) + H 2 (g) Förbränning C 2 H 5 OH + 3O 2 (g)  3H 2 O(l) + 2CO 2 (g) Fundamentals H-K

28 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Oxidationstalsmetoden Kolla materialbalans Identifiera vilka ämnen som oxideras resp. reduceras Ange oxidationstal på dessa Beräkna antalet steg när det gäller oxidation resp. reduktion Beräkna kvoten red/ox eller ox/red Använd kvoten för att balansera oxidation och reduktion Balansera syre med vatten Balansera väte med H + (Om basisk lösning, neutralisera H + med lika mängder OH - på båda sidor) Kontrollera massbalans och laddningsbalans Fundamentals K samt Toolbox K.1 KemIgen

29 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Halvcellsmetoden - sur lösning Skriv obalanserad reaktionsformel (i jonform) Skriv obalanserade halvcellsreaktioner Fortsätt för varje halvcell med att: a) balansera allt utom O och H b) balansera O med H 2 O c) balansera H med H + d) balansera laddningar med elektroner Gör antalet elektroner lika på båda sidor Sätt samman halvcellsreaktionerna Ta bort lika ämne Kontrollera massbalans och laddningsbalans Kap 14.2 samt Toolbox 14.1 KemIgen

30 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Halvcellsmetoden - basisk lösning Skriv obalanserad reaktionsformel (i jonform) Skriv obalanserade halvcellsreaktioner Fortsätt för varje halvcell med att: a) balansera allt utom O och H b) balansera O med H 2 O c) Balansera H med H + och lägg till motsvarande mängd OH - på båda sidorna – gör vatten av H + + OH - d) balansera laddningar med elektroner Gör antalet elektroner lika på båda sidor Sätt samman halvcellsreaktionerna Ta bort lika ämne Kontrollera massbalans och laddningsbalans Kap 14.2 samt Toolbox 14.1 KemIgen

31 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Uppgift Järn (III)joner reagerar med sulfidjon och bildar järn(II)sulfid och elemäntärt svavel

32 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Uppgift MnO Br -  Mn 2+ + Br 2 Reaktion i sur lösning. Permanganat reagerar med bromid och bildar Mn 2+ och brom.

33 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Seminarium F-5 2) Hypoklorit reagerar med Cr(OH) 4 - i basisk lösning varvid det bildas kromatjon och kloridjon.

34 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Seminarium F-5 3) Arsenik(III)sulfid reagerar med salpetersyra varvid det bildas arsenatjon, sulfatjon och kväve (IV)oxid.

35 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Stökiometri - Molbegreppet H 2 + ½O 2  H 2 O Medelatommassa (två decimaler) 12 g av 12 C innehåller N A atomer Avogadros tal, N A, =  mol -1 Molmassa (g/mol) Fundamentals E

36 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Vid stökiometriska beräkningar är det enkelt att använda följande gång: ex. 4Al(s) + 3O 2 (g)  2Al 2 O 3 (s) dvs 3 n Al = 4 n O2 och 2 n Al = 4 n Al2O3 och 2 n O2 = 3 n Al2O3 Stökiometriska beräkningar KemIgen Fundamentals L

37 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Stökiometriexempel Hur många mol syrgas krävs för att bilda 1,00 gram aluminiumoxid om aluminiummetall finns i överskott? Hur stor volym syrgas resp. luft motsvarar det (vid standardtillstånd)? KemIgen

38 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Titrering 2S 2 O I 2  S 4 O I - 13 ml 0.1 mol l -1 tiosulfat gick åt för att titrera 25 ml jodlösning. Beräkna jodkoncentrationen. KemIgen (Tetrationatjon)

39 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Seminarium F-5 6) För att bestämma sulfitjonkoncentrationen i ett avloppsvatten titrerades 25,00 ml prov med en 0,02237 mol l -1 KMnO 4 – lösning (violett färg). Då 31,46 ml tillsatts av kaliumpermanganatlösningen kvarstod den violetta färgen. Skriv den balanserade redoxformeln ( jonform) för reaktionen i sur lösning om sulfatjon och mangan(II)jon bildas och beräkna koncentrationen sulfitjoner i avloppsvattnet.

40 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Empirisk formel Hormonet estradiol består av kol, väte och syre. Vid en analys förbrändes 3.47 mg av ämnet i syrgas varvid det bildades mg koldioxid och 2.76 mg vatten. Beräkna den empiriska formeln. (se Fundamentals F.2)

41 Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm Seminarium F-5 9) En organisk förening som består av kol, väte, kväve och syre förbrändes fullständigt med överskott av syrgas. 0,1023 g av föreningen gav 0,2766 g koldioxid och 0,0991 g vatten. Vid ett annat försök med 0,4831 g förening uppsamlades 27,6 ml kvävgas vid STP, dvs 1 atm och 0 o C. a) Bestäm den empiriska formeln. b) Vid ett tredje försök bestämdes densiteten av föreningen i gasfas till 4,06 g l -1 vid 127 o C och 256 torr. Bestäm föreningens molekylformel. 1-hexadecyl-3-(2-methoxyphenyl)urea


Ladda ner ppt "Lunds universitet / LTH / Grundläggande kemi / Jan-Olle Malm "Much to learn, you still have." ―Yoda to Count Dooku, in Star Wars Episode II: Attack of."

Liknande presentationer


Google-annonser