Energiledning för alla – BV kalibrering Januari 2010

En presentation över ämnet: "Energiledning för alla – BV kalibrering Januari 2010"— Presentationens avskrift:

1 Energiledning för alla – BV kalibrering Januari 2010
Date Göran Brohammer

2 Energi, exergi, elektricitet, bränslen
Energi, vad är det Energi, exergi, elektricitet, bränslen

3 Energirådgivare? Vad skiljer en energirevisor från Bureau Veritas från en konsulterande energirådgivare?

4 Energi vad är det Energi (=anergi + exergi) Exergi
Mekaniskt arbete = den energimängd som omvandlas när en kropp (med viss massa) förflyttas under inverkan av en kraft. Energi består av en nyttig del (Exergi) samt en förlustdel ( Anergi) Energi bevaras alltid, men den omvandlas mellan olika tillstånd. ( kan alltså inte förbrukas) Exergi Den totala mängden potentiellt mekaniskt arbete = energikvalitet Ju mer exergi desto bättre ( ju mindre förluster), begreppet verkningsgrad används ofta för att spegla detta. Hög verkningsgrad = högt exergiinnehåll eller m.a.o. Låga förluster. Om en elmotor använt 1 kwh så har 98% av dessa gått direkt till att skapa mekaniskt arbete ( motoraxeln har rört sig) Om en bensinmotor har använt 1kwh så har bara 30% av dessa gått till att få bilen i röresle, resten har ovandlats till värme i avgaserna och spridits ut.

5 Elektricitet – inte bara två hål i väggen
Primärenergi Primärenergi är oftast: Vattenfall ( läges energi) Kärnreaktor ( termisk energi) Fossil förbr. ( termisk energi) Vindkraft ( rörelse energi) Annan källa ( våg, spill, svartlut, etc.) Kan vara kraft-värme eller Värme-kraft typ Omvandling Omvandling sker i huvudsak genom: Mekanisk överföring till generator Turbin som överför rörelse till generator Distribution: El som produceras kan inte lagras utan måste distribueras direkt. Distribution sker via kabel i nätverk. Alla sådana nät har förluster / längdenhet. De kan alltså inte vara hur långa som helst.

6 Fossil energi vs Förnyelsebar energi
Fossil energi härstammar från förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen är Kol, olja, naturgas ( och i gränszonen Torv) Fossila bränslen kan också vara förbränning av produkter som är förädlade från ovanstående resurser t.ex. Plast, bensin, diesel, polyuretan, gummi Förnyelsebar energi Begreppet försnyelsebarhet kopplar till fotosyntesen. Solens instrålande energi omvandlar kol till druvsocker och sedan mer komplicerade växtstrukturer som cellulosa.Kolet binds. Förnyelsebarhet i praktiken är dock ett beaktande av omsättningshastighet av det kol som binds resp frigörs i de ämnen som omfattas. Omsättningshastighet är den tid det tar att på nytt binda kolatomer i nya växter efter det att kolet frigjorts via förbränning eller nedbrytning ( t.ex. Förruttnelse). Normalt antas att en sådan omsätttningshastighet på ca. 0 – 200 år anses vara förnyelsebart. Därmed är Torv i gränszonen ca. 600 år, och t.ex. En gammal ek på 1000 år. Vår gran o tallskog som har en avverkningsålder på ca. 80 – 140 år är dock förnyelsebar, liksom de flesta lövträd typ björk etc. Majs o liknande är ju ett åriga så de är förnyelsebara. Vattenkraft är lägesenergi bygger på solens avdunstning av vatten, vindkraft bygger på rörelser i atmosfären till huvudsak orsakade av solen, så båda dessa anses vara förnylsebara.

7 Avslutning om energi – ditt o datt….
Lagra energi Batterier är ännu det vanligaste sättet att kemiskt lagra energi, men dessa har begränsningar och är inget alternativ i den storskaliga energiproduktionen Vi använder idag vattenmagasin som lagring av lägesenergi, och man kan säga att alla förnyelsebara material är ett slags lagrad solenergi. Man har testat att lagra energi kemiskt i salt, men ännu ej storskaligt. Energi kan då senare frigöras genom oxidation. ”Nya” energikällor Bränsleceller, omvandlar väte kemiskt och energi erhålls då i denna process Vågkraft, tar vara på vågrörelser, det finns även andra liknande typer Geotermisk energi, djuphålsborrning ner i Jordskorpan Solceller, direkt omvandling av solenergi till elektricitet ( likström) Biogas / rötgas, anaerob nedbrytning bildar t.ex. metan, som kan förbrännas. Vanliga energisparinitiativ…..

8 Vanliga energibesparande initiativ
Ljusreläer – tänder lampor när det blir mörkt o tvärsom Rörelsevakter – tänder lampor när någon befinner sig i rummet, annars släcks Lågenergilampor- ger bättre utnyttjandegrad av tillförd elenergi CO2 styrd ventilation- varieras efter halten CO2 i rummet (från utandning) Värmeväxling av vatten o luft – vanligt t.ex. I till/från ventilationsaggregat, begränsas ofta av att utkommande energi är av låg kvalitet, så är mer ett sätt att minska förluster. Frekvensomvanl. / likriktare styrning av elmotor – ger ofta stor besparing och bra LCC kalkyl på lite sikt även om investeringen ibland kan vara hög. Värmepump – idag vanligt sätt att ta vara på källor med låg energikvalitet och “pumpa upp” detta till en högre energikvalitet. Elenergi används men i mindre omfattning än om elenergin använts direkt som energikälla. Minska förluster via läcksökning (ånga, värme, tryckluft) – det enklaste sättet, att först o främst ta vara på den energi man har och minska det eventuella spill som finns. Samt isolera. + släcka ljus, datorer, undvika standby

9 Energiledning EN 16001 ( ersätter SS627750)

10 Generellt om energiledningssystem
PDCA cirkeln ( Demming hjulet) Planera (Planning) de energiaktiviteter som skall göras Genomföra (Do) det som var planerat Kontrollera o följa upp (Checking) hur det som planerats blev genomfört Ständiga förbättringar ( adjusting) genom korrigerande och förebyggande åtgärder Kvalitetssäkringen av systemet (den blå kilen) Att säkra allt det som gjorts bra och som resulterat i ett bättre läge än innan. Energiledningsstandard SS627750, som är lik den gamla ISO 14001:96 SS-EN 16001:2009, som ersätter SS under 2010, och mer liknar ISO :2004 A C P D

11 Energiledningsystem, EN 16001
Identifiering och kartläggning av energiaspekter (revidering intervallvis), denna del kopplar också till kartläggningskravet i PFE Energipolicy Lagar och andra krav Energimål och handlingsplarn ( ofta kopplat till PFE programmet och energibesparingsåtgärdslistan) Planering Införande och drift Resurser, roller, ansvar och befogenheter Medvetenhet, utbildning och kompetens Kommunikation (intern men om extern så skall kan fixa en kommunikationsplan) Dokumentation av energiledningssystemet & dokumentstyrning Verksamhetsstyrning (ofta kopplat till PFE kraven för inköp och projektering) Övervakning och mätning Utvärdering av att lagar och andra krav följs Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder Redovisande dokument Intern revision av energiledningssystemet Kontroll och korrigerande årgärder Ledningens genomgång Ledningens genomgång ( ibland kallad ledningens revision) Systematisk energieffektivisering

12 Exempel från verkligheten: Energipolicy
Energipolicy är nästan alltid sammanslagen med miljöpolicy inom industrin. Se exemplet nedan från Stora Enso Skoghalls bruk, i deras verksamhetspolicy: ”Stora Enso Skoghalls Bruk skall utveckla och producera kartongprodukter som möjliggör för våra kunder att framställa attraktiva, säkra och resurssnåla förpackningar. Produkterna skall vid tillverkning, användning och slutligt omhändertagande vara säkra för människor och miljö. Våra produkters och processers miljöpåverkan skall diskuteras och hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Vi skall sträva efter ökad användning av förnyelsebara energikällor, en ökad egenproduktion av el och hushålla med resurser. Vårt arbete för hållbarhet utgår från omvärldshänsyn samt de specifika koncerngemensamma policys och principer som formulerats. Arbetet bedrivs med öppenhet och en helhetssyn som överensstämmer med våra grundläggande värderingar” ( ur EMAS redovisning 2007)

13 Exempel från verkligheten: Energimål
Som en del av energikartläggningen så skall man identifiera betydande energiaspekter. Dessa tillsammans med eventuella lagkrav inom energiområdet bildar grunden för målarbetet. Mål kan vara utvecklingsmål, bevakningsmål eller utredningsmål. Exempel på målområden o mål: Transporter & resor – mål avseende användn. Mängd bränsle/ produktionsvolym Uppvärmning – mål avseende minimera eller eliminera fossila bränslen Elanvändning – mål avseende specifika projekt, avseende styrning av motorer Ånganvänding- mål avseende bättre utnyttjande av ånga och kondensat Använding av tryckluft – mål avseende drift av kompressorer

14 Exempel från verkligheten: Övervakning och mätning
I detta fall handlar det om att övervaka mål o driftkriterer på ett sätt att resultatet går att analysera och ta beslut på om så behövs. När det gäller energi sker övervakning inte alltid bara med mätare utan övervakning sker lika ofta via inköp av bränslen (fakturor), energibalanser ( man vet hur mycket energi som producerats och kan via verkningsgrad räkna baklänges fram till en bränsleförbrukning) På vissa företag har man en rad energinyckeltal som mäts kontinuerligt, och där man månadsvis analyserar trender och status. Man har då ofta fastställt en viss % avvikelse kring ett tröskelvärde där det är ok, och där man skall ta till någon aktivitet om man hamnar utanför detta område. Vissa industrier har en speciell energidel i morgongenomgången när dagskiftet tar över, där ges status på energidata och redogörelse från det gångna dygnet.

15 Exempel på verksamhetsstyrning:
Exempel från verkligheten: Verksamhetsstyrning Detta begrepp omfattar styrning av den dagliga verksamheten, alltså inget som är direkt målsatt eller utpekat som fokusområde med specifika projekt. Det handlar mer om den dagliga operativa användningen av energi. För att detta skall bli effektivt behöver man identifiera de områden som behöver övervakas och kanske styras mot några kriterier för att den dagliga verksamheten skall vara så energieffektiv som möjligt. Ofta görs detta ihop med den tidigare beskrivna energiaspekt kartläggningen. Exempel på verksamhetsstyrning: Transporter & resor – Resepolicy, bilpolicy etc. Som styr vilka fordon o resesätt som får användas. Uppvärmning – skötsel o service på förbränningsutrustning Elanvändning – Uppföljning av månatlig elförbrukning för att kunna sätta in åtgärd när värdet överstiger visst tröskelvärde. Ånganvänding- Läcksökning med vissa fasta intervall Använding av tryckluft – läcksökning med vissa fasta intervall

16 PFE, Program för energieffektivisering

17 PFE (program för energieffektivisering)
1 Juli 2005 började PFE först att gälla. PFE är en lag (2004:1196). Ny period startad direkt efter den första 2009. Införa ett energiledningssystem (SS / EN 16001) Energikartläggning med tillhörande åtgärdslista Inköpsrutiner för elkrävande utrustning LCC baserade Projekteringsrutiner Ca 100 företag gick med från starten, nya tillkommer, nu även icke-energiintensiva Resultatet av första perioden är bra. Dubbelt så bra mot vad som förväntades. Företagen sparade 1,4 Twh energi tillsammans under denna första 5 års period. Gäller energiintensiva företag (inköpt energi 3% av omsättning alt energiskatt 0,5% av omsättning) Ger viss skattebefrielse avseende el-energiskatt. Följer ett 5 årigt program d.v.s. de första som gick med år 2005 redovisades under 2009, nästa redovisning sker alltså 2013. Tillsyn utövas via certifieringsorganet i samband med ordinarie certifieringsbesök. När Energiledningssystemet omfattar all energi, så fokuserar PFE på elenergi, men termisk energi omfattas även här.

18 Exempel på energikartläggning – Billerud AB

19 Energirevision, ett bra sätt att spara energikostnader

20 Energirevision, lika bra som energirådgivare !
Energi är ofta en av de större kostnaderna jämte material och arbetskraft för industrin, så besparing av energikostnad ger ökad marginal. Energipriset kommer sannolikt att stiga framgent, och i många fall kopplar energianvändning till klimatfrågan och till resurshanteringsfrågan ( skall vi använda resursen till material, mat eller energi?). Energirevision / Gapanalys All rådgivning bör utgå från en kartläggning av läget, en energirevision eller gapanalys kan ge en bra bild av hur väl man hanskas med energiarbetet inom företaget. Den ersätter inte en detaljerad energikartläggning men bör vara ett bra första steg för att se om kartläggning skall göras eller uppdateras. Införande av energiledningssystem är ju bevisligen ett område där det faktiskt lönar sig för företaget och för samhället.

21