Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2005-09-13--14PBS - Problem Baserad Skolutveckling 1 PBS - Problem Baserad Skolutveckling - i Krokoms kommun DOKUMENTATION 13-14.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2005-09-13--14PBS - Problem Baserad Skolutveckling 1 PBS - Problem Baserad Skolutveckling - i Krokoms kommun DOKUMENTATION 13-14."— Presentationens avskrift:

1 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 1 PBS - Problem Baserad Skolutveckling - i Krokoms kommun DOKUMENTATION september 2005 PBS - Grundsatser Orientering av läget i Krokoms kommun Problemlösningsprocessen Lärande samtal / Lärmiljöer Planering 

2 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 2 Grundsatser som PBS vilar på 1. Skolutveckling - syftar till att omfatta hela, eller stora delar av skolans verksamhet PBS 2. Förståelse av uppdraget 3. Organisering av meningsskapande och förståelse- fördjupande lärandeprocesser 3a. Problembaserat lärande 3b. Erfarenhets- lärande 3c. Dialog och utmanande möte 3d. Helheter, mönster och avvikelser från mönster som grund för lärande 4. Utvärdering som underlag för lärande 5. Dokumentation av lärande 6. Lärande- orienterat skolledarskap 7. Lärdomarna påverkar organisations- strukturerna

3 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 3 Rapport från Nätverksträff i Karlstad Eva Fuchs och Kajsa Eklund, Elevhälsan i Krokoms kommun redogjorde för nätverksträff med Elevhälsan i andra kommuner:  Möta andra kommuner och sitta i lärande samtal med erfarenheter och få tillbaka idéer, tankar, verktyg etc. som man kanske kan omsätta i den egna verksamheten.  Satt i olika grupper (160 st. skolsköterskor, specialpedagoger, kuratorer). Pratade mycket om olika syn på elevhälsan i olika kommuner. Hunnit olika långt om ”vad är elevhälsan?”.  Grundsatser lärande samtal lärdomar. Lite svårt då synsättet på elevhälsovården då och nu skiljer sig. Förut var uppdragen isolerade från varandra - sitter ihop nu.  Yrkesgrupper olika bild av samma objekt (se teckning, sid. 4).  Gemensam fråga: vad innebär vår roll av elevhälsan. Kommit in i ett annat tänk, handlar om bemötande, vänta, lyssna in, ge varandra tid. Vi ger oss inte riktigt tid till processen att gå hela vägen. Dra lärdomar och utifrån dem gå vidare.  Bildade lärgrupper som jobbade med samma problem.  Förmågan att möta ovanliga elever i den vanliga undervisningen måste öka. Gäller alla. Skapa lärande samtal. Tillsammans.  Olika seminarium.  Kvalitetsredovisning i ett PBS-perspektiv. Vad är pedagogik?  Skolsköterskorna borde ha varit med i nätverksträffen.  Kan lyfta enskilda problem till generella problem.  Inte dubbla spår utan att ett spår so m gäller. Det krävs många lärande samtal att kunna se att det är det här som gäller.  Analys. Hur ser det ut skola-förskola kopplat till elevhälsan? Lärdomar som man vet ska också kunna påverka organisationen. Material finns hos elevhälsan att ta del av. Orientering av läget i Krokoms kommun

4 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 4 Jag Hur uppfattar man mig? Vilken förståelse finns? Skapa möte och tolka varandras syn- och arbetssätt Ögonen kan vara elevhälsa, kurator, skolsköterska, föräldrar Berätta för varandra om tänk och arbetssätt Orientering av läget i Krokoms kommun

5 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 5 Föllingebygdens Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Osäker position just nu. Vi har olika bild av uppdraget. Vi famlade i blindo försökte hitta en gemensam bild. Det jag gör i mitt område fungerar för mig, det någon annan gör funkar för henne. De verktyg vi plockar fram använder man då det passar och uppfinner verktyg efter hand. Haft några lärledarträffar Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Vi har ett dilemma om hur vi förhåller oss till ordet problem- och hur man ser möjligheterna. Vi jobbar med djupare samtal för att komma fram till svar. Inget fungerande resultat – inga lärdomar. ”Jag har försökt sett hela området som mitt arbetsfält men inte delarnas möjlighet. Vi har fastnat i görandet.” Vi måste ”landa i tänket” om vad ordet lärledare har för betydelse i verksamheten. Prestationsångest. Vi måste landa först… Orientering av läget i Krokoms kommun

6 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 6 Utvecklingsområde/lärområden: Vi måste bi tydligare. Gå ned på individnivå om vilka föreställningar vi har. Ord på våra föreställningar. Vad är problem för vår egen medvetenhet? Entreprenörskap och företagsamhet är kommunala mål och det är ju hos individen dessa finns. Dessa mål är ”uppifrån-perspektiv” och då gäller det att göra en föreställning på ”underifrån-perspektiv”. Utgångspunkten med PBS är ju att komma underifrån. Det går inte att dra en mall över området. Lärdom är att det här inte är ifråga om en massa verktyg, utan en bra bas. Vi har blivit bättre att lyssna och inte direkt reagera – ett verktyg. Och inte alltid tala om först utan vänta. Lärdom. Det finns ett vetenskapligt sätt att se på olika problem – vi vill ha vetskap om detta sätt för att få vidgade vyer. Viktigt att få det verktyget. Vi har så mycket fördomar i skolan när vi använder ordet problem. Vi har en egen norm vad ett problem är. Föllingebygdens Barn och Utbildning, forts Orientering av läget i Krokoms kommun

7 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 7 Offerdalsbygdens Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Prestationsångest om vad har vi gjort och inte. Processen pågår hos oss och vi jobbar vidare på detta och att bli trygga i vår process. Vi har utfört något, men inte lyckats tagit alla tillfällen i akt att använda metoderna. Lärande samtal – vi har utmärkta saker men vi har inte gjort det riktigt bra. Metoderna vi är bra på är att starta upp, inventera, men sen gör vi inte reflektionsdelen. Har inte alltid klart för oss, stannar inte upp och tar nästa steg. Tidsbrist? Vad är det som gör att vi landar där? Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? En lärledare gjorde en föreställningskarta tillsammans med sin lärarkandidat om att ”läsa”. Lärledaren ställde frågor och de fick varsin bild över hur de tänkte. Och hur kandidatens bild förändrats efter praktikperioden. I 7-9:an användes lärande samtal att förstå problemet omkring åldersgruppen för att kunna bestämma vilka förändringar som skulle göras i organisationen. Vi har förändrat organisationen kring studiegården och elevens val med hjälp av metoden. Vi har haft en lärledarträff. Orientering av läget i Krokoms kommun

8 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 8 Utvecklingsområde/lärområden: Reflektioner över samtalet idag: Började i gammal ordning. Men nu måste vi strukturera oss och då kunde alla komma till tals. Alla vill säga så mycket en det är svårt att lyssna. Nästa träff tänker vi reflektera över hur vi ska gå nästa steg, disponera tiden bättre, lyssna bättre. Det kan vara bekymmer ibland när man är lärledare i små grupper. Små enheter. Jobbar tajt. Är det en lärdom? Vi försöker samla personal från olika enheter och har lärgrupper. Gemensamma lärområden i lärgrupperna. Ämnen benas ned till frågeställningar. Nyttja detta till målområden vi ska jobba med i kommunen. Offerdalsbygdens Barn och Utbildning, forts Orientering av läget i Krokoms kommun

9 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 9 Nälden/Alsensbygdens Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Vi hade redan ett utvecklingsarbete på gång utifrån utvecklingsdialogen Språk-, läs- och språkutveckling. Det målet, som kom från kommunen ”överifrån”, har vi fortsatt med och är fortfarande kvar i. Det fanns ett stort behov hos oss ang. matematik. PBS över våra egna problem/behov. Verktyg är för att få igång skolutveckling och är perfekta att använda i den skolutvecklingen vi är inne i. Hela området har samtalat – studiedagar, yrkesträffar. Använt oss av de olika verktygen flera gånger. Yrkesträffar – lärande samtal. Använt lärledarna – sammanställt hur ska vi fortsätta. Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Skolan hålls inom skolutvecklingen som enhet, medan vi tappar förskolan. Vart står vi nu? Många reflektioner. Lärledare haft en träff utifrån lärledarproblematiken. Orientering av läget i Krokoms kommun

10 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 10 Nälden/Alsensbygdens Barn och Utbildning, forts Utvecklingsområde/lärområden: Hitta bättre former för att det inte ska bli två lag (skola och förskola). Bättra oss – lärdom. En annan lärdom – använder frågeställningar och slutsatser ställer direkta frågor i verksamheten. Inte ett förtryckt frågeformulär. Svårt att använda sig av förståelsekartor på en liten arbetsplats. Se helhetsperspektiv utifrån området – använda verktyg. Orientering av läget i Krokoms kommun

11 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 11 Dvärsätt/Rödön Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? 2 skolor och 2 förskolor. Vi har arbetet på olika sätt. Lätt på stora skolan inte lika lätt ute på förskolorna. Processen enklare på skolan – aktuella frågor. Tagit senare start på andra skolan. Rollspel som information bra sätt att få igång diskussion om behandling, värderingar etc. En annan form, ha föreställningskartor med elever typ redovisningsform: vad man själv lärt sig redogöra, och inlärning genom att lyssna på kamraten, samarbetsinlärning, redovisar för sina kamrater. Elevutvecklingssamtal. Var ett problem hur skulle samtalet fungera. Använde föreställningskarta. Flera vuxna kunde lyssna å eleven alla blev tvungna att lyssna, alla fick redogöra en bra form alla nöjda. Funkade bra. Använt med eleverna: framgångskarta visualiserar detta. Förhållningssättet ett sätt att arbeta hela tiden försöka få in det i ett naturligt sammanhang. I början formellt, i slutet behöver man inte sätta ord på det, det blir ett arbetssätt. Gott exempel på ett modifierat verktyg. Orientering av läget i Krokoms kommun

12 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 12 Dvärsätt/Rödön Barn och Utbildning, forts Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Efter vår första träff hade vi en stor fråga: nedskärningar på fritids. Konsekvenser för detta, alla inblandades (F-9 skola). Blev en PBS-fråga. Lärande samtal i ämnet i grupper, olika utgångspunkter och föreställningar. Nästa fas: prioriterade mål i kommunen och värdegrundsfrågor. Startade två och två med föreställningskartor. Vad var det som var viktigt? Utmynnande i lärande samtal om hur värderingarna var viktiga för oss. Hur detta sedan återspelglade sig i arbetet med barnen. Lärande utifrån styrkdokumenten. Utvecklingsområde/lärområden: Lärdom: hur ska frågeställningen se ut för att inte vara för bred. Några andra lärdomar. Tankar går på tid. Vi avsätter mycket tid till att lyssna på andra. I små grupper kommer alla tills tals fått en bra struktur. Positivt uppskattat. Hanterar förskolan? Tiden vi disponerar det gäller att använda den på ett bra sätt. Hitta idé att starta och komma in i arbetet. Lärledaren i förskolan: svårt att vara ensam att starta upp något, någon ur personalen skulle ha varit med i projektet. PBS kan användas för stort projekt i förskolan. Orientering av läget i Krokoms kommun

13 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 13 Ås Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Få arbetsplatser, men stora. Har valt att jobba i arbetslagen – ej alla gemensamt med fråga utan i de olika arbetslagen. I förskolan har samtliga lärledare bytts – finns ej kvar de som började idag helt nya. Lite turbulent. Anledningarna är flera, tid, ork, syn på uppdraget, folk från förskolan ”inte deras språk, man pratar om skolan, elever, lärare etc. En förskola har haft läroplanen som utgångspunkt och pratat förhållningssätt hur man skulle få arbetsglädje. Föreställningskartor i grupper. Gick bra en gång, men avstannade då lärledaren försvann. Nu ta tag i det i stor grupp. Andra förskolan lärande samtal, lärledaren borta, ny lärledare. Tips från andra förskolor och fått lite utbyte av dem. Använt verktyg i medarbetarsamtal. Fritids har inte kört igång någonting ännu. Turbulent med neddragningar. Kanske en lärdom från Dvärsätt… Skolan har haft matteutvärdering – lärande samtal utifrån det, omständigt från början, men kunde senare omsättas i lektioner. Orientering av läget i Krokoms kommun

14 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 14 Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? - forts 7-9 lärledare hade första träffen i februari – ventilerade och pratade kring studietid. Lärande samtal i detta kändes bra – ventilerar olika frågeställningar, bidrar till ökad samsyn och beslut – omändring. God användning av lärande samtal förståelsen bra välgrundat beslut. Föreställningskartor med 7:orna när vi pratat om att vara en bra kompis. Post-it lappar med egenskaper på bra kompis. God diskussion, alla var med och pratade. Processen steg, i mindre grupp – många lappar, enades om färre och sen i helklass och kom fram till saker man skulle följa till att vara bra kompis. Funkat bra att utveckla saker som inte funkat får att gå vidare. Ås Barn och Utbildning, forts Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Omvänd problematik i Ås – vi har en jätteskola. Vi ryms inte. Många samtal,för att få större förståelse hur vi ska fördela resurser. Färre tjänster att fördela och hur skulle allt lösas, Efter många samtal kom vi fram till att fördela resurser till de yngre barnen och att läsa i dubbelklass en del pass med äldre elever. Fick full förståelse hos alla. Problembaserat lärande om t ex. konsumlokalernas användning. Många samtal hur vi ska använda lokalerna, vilka som ska verka i lokalerna. Skolorganisationen –är nu hos oss skolutveckling. Orientering av läget i Krokoms kommun

15 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 15 Ås Barn och Utbildning, forts Utvecklingsområde/lärområden: Inte så många från förskolan som är lärledare. Ta fast på det, man måste jobba på detta. I klasserna F-3 finns vikande elevunderlag. Göra alla delaktiga genom att öka förståelsen hos hela skolan. Lära av hur vår situation ser ut i höst. Försöka summera, jag som samtalsledare, reflektioner över arbetsformen som vi försökt använda oss av. Vi ser tydligt reflektörens roll som håller fokus på ämnet, ta vara på den kraften. Själva frågeställningen ska genomtänkt och tydlig. Jobba mer för att skapa en förförståelse och innehåll. Poängen att formen inte får vara viktigare än innehållet. Vid rätt tillfälle välja rätt form. Har man haft samtal via föreställningskarta har vägen till beslut varit mycket lättare. Förut långdragen process nu fått uttrycka tankar – lättare tagit beslut. 1 träff arbetslagsledare planerat och pratat ihop oss. Olika problemområden – studietiden utvärdering. Tektaksen. Elevens val diskutera organisation kring det. Orientering av läget i Krokoms kommun

16 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 16 Krokom/Aspås Barn och Utbildning Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Lärledarna kompletterar varandra, kom igång ganska snabbt med handlingsplan, mötestider, områdesträff omgående. Alla fick pröva på i grupper st. Förskolorna haft sittning med planerade frågeställningar så att man fick träna. Skolan har också haft en sittning. Post-it om vi var fler som kunde. Pratade över gränserna i vertikala grupper. Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Elevhälsan utifrån nätverksträff Karlstad. Kan hjälpa fram aktuella frågeställningar om ett visst ämne. Få fram diskussioner. Bestämt att ha två tider att träffas – läsa 2 böcker inför detta. En diskussion bland all personal ledarskapsutveckling 2 dagar. Grupprocess hand i hand och passar in vårt arbete inför vårt fortsätta arbete. Fler lärledare – kanske utbilda själva vi som mentor. Orientering av läget i Krokoms kommun

17 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 17 Krokom/Aspås Barn och Utbildning, forts Utvecklingsområde/lärområden: Rektorsutbildning – läslogg, upplevde att det blev bra samtal för att man förberedde kombination av olika frågor. Nyheden kom snabbt fram till görandet. Saknade processen, kan bli så när det är aktuella ämnen. Kom fram till att det behövs mycket träning. Formen blev viktigast. Bra med formen och dokumentatören som ger feedback. Positiva aspekter, bättre fokuserade möten, bättre struktur, tänket, alla kommer till tals, pratiga dämpas, tysta kommer fram och syns. Förbättringsområden mer delaktighet från alla i arbetslaget i området jobba för det som ett verktyg. Aktiv utveckling. ”Tror ni att alla vet att det ingår i vårt uppdrag att bedriva skolutveckling?” Bra frågeställning inför nästa lärande samtal. Hur viktigt att det kommer underifrån och att frågor kan drivas den här vägen. Ett bra ex: en lista där folk skriver upp frågeställning – kommer från personalens vardag. Vi behöver träffas i området och stötta varandra. Gemensam målbild förankringsprocessen kan föras tillbaka och komma med upp igen. Orientering av läget i Krokoms kommun

18 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 18 Elevhälsan Hur har arbetet gått och vilka verktyg har använts +/- i processarbetet? Otrolig förmån eftersom vi har hela elevhälsan och alla, utom skolsköterskorna, är med i PBS. Var i ett nuläge för att se var vi befann oss. Vi var i ”varandet” och tog den här tiden som ett lärande samtal. Att alla skulle få prata klart, vi fick lyfta allas tankar – detta är lärande. Nu är det skönt med lärande samtal, men slipper konflikter, nu har man verktyget till detta. Bra sätt att alla kommer till tals – alla får lika mycket plats. I lärande samtal – se strukturen – hur har vi jobbat, har vi följt någon struktur. Föreställningskartor. Vilka problem/utvecklingsområden har framträtt? Skolområde? Lärlag? Slutsats att vi har ett ansvar att sprida detta i de arbetslag vi möter. Lärdom, när vi hade ”proppen” och försökte göra struktur utifrån målbeskrivning för elevhälsan resurs. Nu kan använda vi oss av metoden genom förberedelse, förförståelse – lärande samtal. Orientering av läget i Krokoms kommun

19 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 19 Orientering av läget i Krokoms kommun Elevhälsan, forts Utvecklingsområde/lärområden: Att få tid – vi skriver inte så mycket. Det viktiga är att vi förstå varandra att vi tänker olika och kommer till en samsyn. Tryggt med struktur. Demokratiskt. Vi är i – lärande samtal.

20 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 20 Lärområde Skolutvecklingsprocessen / problemslösningsprocessen Datum 13/ Deltagare Grupp 4 (+ Lisa, Magnus grp 6) Syftet med träffen var Reflektioner av problemlösningsprocessen genom lärande samtal. Vi pratade om Reflektioner och möjligheter om problemlösningsprocessen samt erfarenheter. Reflektioner under träffen Tiden spelar stor roll i processen. Osäkerhet om processen. Stegen i processen är en fortsättning på LS. ”Struktur ger frihet”. Slutsatser/lärdomar under Låta processen få ta tid! Ta alla tillfällen till att öva LS, processen, träffen… var inte rädd för att försöka! Jobba med naturliga frågor i vardagen. Processen finns i oss! Inför nästa träff tänker vi.. Fortsätta med LS, föreställningskartor. Våga prova mycket! Våga misslyckas! Svårigheter i lärprocessen Vågar gå vidare i processen. Viktigt att inte hoppa över något steg i problemlösningsprocessen. Vi måste tänka om och inte vara så mycket ”GÖRA”. Problemlösningsprocessen

21 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 21 Problemlösningsprocessen Lärområde Hur kan problemlösningsprocessen fungera och har fungerat? Datum 13/ Deltagare Erika (Dv), Lena S (Kkm), Ulrika F (E-H), Christina O (Ås), Ulrika P (Ndn), Annika L (Ås), Anna-Greta P (Kkm), Anna L (Kkm) Syftet med träffen var Samtala om erfarenheter från PBS, problemlösningsprocessen. Nackdelar. Fördelar. Är modellen användbar? Vi pratade om Modellen användbar, speciellt i komplexa och/eller stora frågor. Lpo/Värdegrund/Samsyn/Organisation/Visionsarbete. Vem ringar in problemområdet? BUN - rektorer- arbetslag eller lärledare? Elevhälsan har en vana att arbeta med Lärprocesser. Modell för konflikthantering. Inte laddat. Reflektioner under träffen Vi har hittills inte gått hela processen. Mycket kartläggning. - Skapa tid. - Kanske välja en grupp. - Skapa delaktighet. - Allas åsikter viktiga. - Inga värderingar. - Alla med i samtalet. Slutsatser/lärdomar under Skapa tid är viktigt. Processen belyser o vidgar förståelsen. Sparar träffen… tid - på sikt.”Alla med på tåget”. Träna att gå flera pratrundor! Ökar delaktighet. Att värdera lösningar innan vi fattar beslut. Inför nästa träff tänker vi.. *Samla erfarenheter *Vilka gamla mallar kan skrotas? *Vad innebär det att vara en PBS-kommun i t.ex. konfliktmodellen?

22 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 22 Problemlösningsprocessen Lärområde Problemlösningsprocessen. Hur användbar är den? Fördelar och nackdela`? Datum 13/ Deltagare Maria S (Ås), Maria A (Föllinge), Ingrid S (Krokom), Ing-Marie O (Dvärsätt), Monica R (Dv) Syftet med träffen var Att diskutera problemlösningsprocessens användbarhet. Vi pratade om *Process *Nedifrån-perspektiv *Metodutveckling/behov metodstöd *Otydlighet i modellen *Förutsättningar i förskolan. Reflektioner under träffen *För att uppnå delaktighet, viktigt att process kommer underifrån. *Saknar tid för reflektion i förskolan *Viktigt att komma till beslut, handling och uppföljning *Vissa frågor kräver ej lösning ex. värdegrundsfrågor *Innehåll viktigare att fokusera på än metod *Organisation, ansvar och roller viktig grund för att arbeta med problemlösningsprocessen. Slutsatser/lärdomar under *Viktigt att frågeställning är tydlig för alla *Att alla är väl förberedda träffen… är en grund för framgång *Viktigt med naturliga forum o frågor.

23 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 23 Problemlösningsprocessen Lärområde P roblemslösningsprocessen Datum 13/ Deltagare Grupp 2. Syftet med träffen var Att diskutera problemlösningsprocessen. Vi pratade om Egna erfarenheter / PBS. Reflektioner under träffen Olika långt på väg. Identifiera problemet svårt. Organisation/ förutsättningarna olika. Slutsatser/lärdomar under Problem som berör alla kan vara en utgångspunkt för PBS. träffen… ”Yngsta barnens” personal har minst tid till PBS. Friutrymmet större i Fsk - de lyckas (ändå) - varför? Inför nästa träff tänker vi.. ”Tid” / Vertikalt F - 9 (är ett dilemma).! Svårigheter i lärprocessen Svårt att ha fokus / tiden hålls inte.

24 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 24 Problemlösningsprocessen Lärområde P roblemslösningsprocessen Datum 13/ Deltagare Eivor J, Eva-Marie H, Ina L, Ulla S, Inger H, Agneta K, Åke W, Ann B, Pia M Syftet med träffen var Reflektera över problemlösningsprocessen. Vi pratade om Hur beslutsprocesserna ser ut på våra arbetsplatser, sedan stämmer det överens med modellen. Finns det skillnader på frågor som tas upp mellan olika stadier Fsk - åk 9. Reflektioner under träffen Vi har för bråttom i processen. Slutsatser/lärdomar under Processen måste användas över tid. Dra nytta av våra utvärderingar. träffen… Planera skolutveckling. Identifiera mönster - varför återkommer samma frågor. Vad är egentligen problemet? Ta lärprocesse - brainstorming utan värdering, sen nästa steg värdera!!

25 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 25 Lärande samtal / Lärmiljöer Vad fokuserar ledaren på när man startar upp ett nytt läsår? Vad tycker vi om våra elevers lärmiljö? Utveckla? Nått optimalt? Personalens lärmiljö? Jag som skolledare - har vi nått rätt? När får vi tid att prata om de lärmiljöer som finns? Detta ligger i lärledaruppdraget. Hur ska vi kunna jobba med lärmiljöer på hemmaplan?

26 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 26 Lärande samtal / Lärmiljöer Varje område presenterar sin dokumentation (som bilagor till denna rubrik)

27 PBS - Problem Baserad Skolutveckling 27 Planering Varje område presenterar sin planering (som bilagor till denna rubrik)


Ladda ner ppt "2005-09-13--14PBS - Problem Baserad Skolutveckling 1 PBS - Problem Baserad Skolutveckling - i Krokoms kommun DOKUMENTATION 13-14."

Liknande presentationer


Google-annonser