Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

11 oktober 2007. 2007-10-11Margareta Persson - Rakt På Sak Finns de långsiktiga folkhälso- frågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "11 oktober 2007. 2007-10-11Margareta Persson - Rakt På Sak Finns de långsiktiga folkhälso- frågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man."— Presentationens avskrift:

1 11 oktober 2007

2 Margareta Persson - Rakt På Sak Finns de långsiktiga folkhälso- frågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man att det ”bara” handlar om att individen ska ändra levnads- vanor?

3  Gener?  Virus/bakterier?  Otur/slumpen?  Arvsynden?  Levnadsvanor?  Sociala villkor? Margareta Persson - Rakt På Sak

4  Reklamen?  Föräldrarnas?  Skolans? Information – du väljer själv Politiska insatser – släng ut colan från skolan Margareta Persson - Rakt På Sak

5 Margareta Persson - Rakt På Sak Vad tror Du påverkar människors hälsa mest?

6  Hälsa innebär en helhetssyn på kropp och själ  Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom  Hälsa är relativt – du kan ha en svår funktionsnedsättning men uppleva hälsa  Hälsa är vad DU upplever – inte vad doktorn säger! Margareta Persson - Rakt På Sak

7 Det allmänna hälsotillståndet i befolkningen. Begreppet omfattar både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Ansvaret för  Individens hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle  Folkhälsan är i högre grad ett ansvar för samhället i stort Margareta Persson - Rakt På Sak

8  Medellivslängden fortsätter att öka  Spädbarnsdödligheten fortsätter att minska  Dödlighet i många sjukdomar minskar  Klasskillnaderna är stora och tenderar att öka  Könsskillnaderna är större än klasskillnaderna  Unga kvinnors psykiska hälsa försämras kraftigt Margareta Persson - Rakt På Sak

9 Positivt är:  Psykiska hälsan förbättras (ej unga kvinnor)  Besvär orsakade av arbetet minskar  Sjukfrånvaron minskar  Äldres hälsa förbättras – men långvariga sjukdomar ökar  Barnvaccinationer ökat till 95% Margareta Persson - Rakt På Sak

10 Positivt är:  Ökningen av övervikt/fetma stannat av  Alkoholkonsumtionen ökar inte- minskar bland ungdomar i ÅK 9  Narkotikamissbruket minskar  Rökningen minskar  Barns relation till sina föräldrar förbättrad Margareta Persson - Rakt På Sak

11 Negativt är:  Klasskillnader ökar  Unga kvinnors hälsa år försämras  Unga mäns hälsa försämras något  Klamydia ökar  Spelandet ökar Margareta Persson - Rakt På Sak

12 Män 78,4 år Kvinnor 82,8 år Viktiga orsaker:  minskat insjuknande (bättre kost)  minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar (sjukvården)  minskad lungcancer för män – ökar kvinnor (tobak)  spädbarnsdödligheten halverad sedan Margareta Persson - Rakt På Sak

13  både lättare och svårare psykiska besvär ökar  ökad alkoholkonsumtion  fler fall av alkoholförgiftning  fler självmordsförsök  röker mycket, även om det minskar  klamydia ökar Margareta Persson - Rakt På Sak

14  Kvinnor lever 82,8 år (+4 år sedan 1979)  Män lever 78,4 år(+6 år sedan 1979)  Gapet mellan män och kvinnor minskar.  Inom EU ligger svenska männen i topp, men svenska kvinnor sackar efter kvinnorna vid Medelhavet. VARFÖR? Margareta Persson - Rakt På Sak

15 Margareta Persson - Rakt På Sak

16 Margareta Persson - Rakt På Sak POLITIK KULTUR INKOMSTER VÅRD UTBILDNING SOC. FÖRMÅNER LEVNADSVANOR SOCIALT NÄTVERK INDIVID

17 Margareta Persson - Rakt På Sak ”I västländerna finns ingen korrelation mellan BNP och förväntad livslängd; amerikaner leder BNP-ligan men lever kortast… Länderna rättar in sig i ett prydligt led efter graden av inkomstjämlikhet.” Ur DN Andreas Malm

18 FörrNu Margareta Persson - Rakt På Sak

19 Margareta Persson - Rakt På Sak ”En tredjedel av all ohälsa är kopplad till social ojämlikhet, det är mycket pengar i ett hållbarhetsperspektiv. Per-Olof Östergren ”Alla grupper förbättrar sina positioner när det gäller livslängd, men de välutbildade går betydligt snabbare fram.” Denny Vågerö

20 Margareta Persson - Rakt På Sak Det är större skillnader i medellivslängd mellan kommunerna i vårt land än mellan Sverige och Azerbajdzjan!

21 Margareta Persson - Rakt På Sak Det skiljer mer än 15år i hälsa mellan den högsta inkomstgruppen och den lägsta. Rika 80+ mycket friskare än fattiga 65- åringar.

22 Barns ohälsa är till 20-40% påverkad av föräldrarnas sociala position. Spädbarnsdödlighet och olycksfall upp till 10 år är numera nästan jämlik. De skillnader man alltså kunnat påverka är det som åtgärdats på generell nivå som MVC, BVC, föräldraförsäkring och miljösäkerhet Margareta Persson - Rakt På Sak

23 Det finns en egen områdesfaktor. Risken att få hjärtsjukdom är betydligt högre i socialt utsatta områden, även när man justerat för individens egen sociala klass. Överrisk 50% för män och 90% för kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak

24 Margareta Persson - Rakt På Sak Varför tror ni att det finns en områdes- faktor som påverkar sjukdom oberoende av egen social tillhörighet?

25 Ohälsosam stress är:  när kraven är höga men ingen makt ( t.ex. många inom vården)  när kraven är låga och ingen makt ( t.ex. arbetslösa, förtidspensionärer) Margareta Persson - Rakt På Sak

26 Levnadsvanorna har bytt samhällsklass – men det har inte makten! Ohälsosamma levnadsvanor +liten makt över sitt liv = dålig hälsa och kortare livslängd Margareta Persson - Rakt På Sak

27 Att tillvaron är  begriplig  hanterbar  meningsfull (Antonovsky) Viktigt med en röd eller blå tråd! Margareta Persson - Rakt På Sak

28 Den sociala gradienten påverkar hälsan på alla nivåer. Det är alltså inte bara fattiga som mår sämre, även på de högsta nivåerna mår man bättre ju högre rang man har Margareta Persson - Rakt På Sak

29 Margareta Persson - Rakt På Sak ”Negativa sociala förutsättningar i tidig ålder, blir likt en stark våg, som vräker sig fram i tiden… När du växer upp längst ner i en hierarki och upplever att du har låg status på de sociala arenorna – skapar du en självbild, som följer dig i livet.” Bitte Modin, CHESS

30 ”Oberoende av förekomsten eller frånvaron av riskfaktorer är det sämre för ens hälsa att ha lägre rang än att ha högre rang.” ”Vårt hälsobeteende är inte den huvudsakliga förklaringen till den sociala hälsogradienten, dess bidrag är måttligt.” Michael Marmot Margareta Persson - Rakt På Sak

31 Gemenskap Trygghet i samhället Lita på okända personer Starkt föreningsliv Negativa exempel: Hells Angels och Sällskapet(!) Margareta Persson - Rakt På Sak

32 ”Vi vet att en person som blir illa behandlad får biologiska reaktioner och de verkar ackumulera sig över åren” Margareta Persson - Rakt På Sak

33 Margareta Persson - Rakt På Sak Ojämställdhet kan yttra sig som att man ser skillnader mellan könen där de inte finns…. ….eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns (genusbias)

34  Arbete/bostad/utbildning/inkomst  Socialt nätverk  Meningsfullt liv- känsla av sammanhang  Vara behövd  Ha inflytande Ju fler friskfaktorer – desto större motståndskraft mot riskfaktorer Margareta Persson - Rakt På Sak

35 2+1 kan bli 7 Exempel:  Att vara fet och röka är mångdubbelt farligare än att ”bara” vara fet.  Att röka och bo i ett hus med radon är mycket farligare än att ”bara” röka  Att leva under stress och inte röra på sig är mycket farligare än att ”bara” vara en fysisk slöfock Därför kan man aldrig se på en levnadsvana isolerat. Då kan man fokusera på fel saker Margareta Persson - Rakt På Sak

36 ”Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kan bli osynligt – problemet inträffar ju aldrig.” (ur Norrbottens folkhälsopolitiska strategi) Landstingspolitikernas ansvar för hälsan i Norrbotten? Margareta Persson - Rakt På Sak

37  Vad är samhällets ansvar och vad är individens?  Hur mycket beror på klassamhället och hur mycket på individens levnadsvanor?  Påverkan på miljön eller enbart information till individen? ( t.ex. colan i skolan –rökning på krogen) Margareta Persson - Rakt På Sak

38 ”Forskning visar att utanförskap i hög utsträckning orsakar psykisk ohälsa.” ”Valet av livsstil har stor betydelse för hälsan”. Men finns det något helt ”fritt val” av livsstil? Valet av metoder för att bekämpa utanförskap ytterst politiska frågor! Margareta Persson - Rakt På Sak

39  Riksdagen antagit mål  Statens folkhälsoinstitut samordnar  Indikatorer tas fram och följs upp – ”Det som inte räknas finns inte”!?  Sektorsmyndigheterna ansvariga Från udda eldsjälar till grå byråkrater. Men var finns politiken? Margareta Persson - Rakt På Sak

40 ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Sverige uppmärksammat för att ha mål för det som påverkar hälsan och inte för sjukdomar Margareta Persson - Rakt På Sak

41  valdeltagandet viktig signal  diskriminering påverkar hälsan negativt Vad gör landstinget för att våld mot kvinnor ska minska? Margareta Persson - Rakt På Sak

42  inkomstojämlikheten har ökat  ensamstående föräldrar med flera barn fått det sämre Margareta Persson - Rakt På Sak

43  gynnsam hälsoutveckling för spädbarn  sämre hälsa för 15–24 år, särskilt psykisk  bättre relationer med föräldrar  fler som lämnar skolan utan godkända betyg  barnolycksfall minskar Vad gör Norrbottens landsting för att satsa på barnhälsovård och ungdomsmottagningar? Margareta Persson - Rakt På Sak

44  färre allvarliga olyckor i arbetet  kravnivån ökade länge och inflytandet minskade, nu har trenden vänt? Margareta Persson - Rakt På Sak

45  luftföroreningar den farligaste miljöfaktorn  globala uppvärmningen skapar ohälsa  fallolyckor ökar bland äldre Vad gör Norrbottens läns landsting för att minska fallolyckorna? Hembesök i samarbete med kommunerna? Fixar- Malte? Läkemedelsgenomgångar? Margareta Persson - Rakt På Sak

46  metoder finns för att påverka levnadsvanor  fler landsting har satt upp konkreta mål/krav  Ojämställdheten i vården måste uppmärksammas Vilket ersättningssystem har landstinget för att stimulera till hälsofrämjande arbete? Margareta Persson - Rakt På Sak

47 Margareta Persson - Rakt På Sak

48 Margareta Persson - Rakt På Sak Även i medicinen har mannen varit generell norm för det allmänmänskliga (genussystemet) Exempel: symptom vid hjärtinfarkt, hur fästingbett ser ut

49  Män får nyare och dyrare mediciner än kvinnor  Kvinnor får mer psykiska diagnoser och lugnande medel – män skickas på röntgen  Män får snabbare vård vid hjärt – kärlsjukdomar, grå starr, stroke, ljusbehandlingar av psoriasis och eksem  Mäns symptom vid depression kan missas – där utgår man från kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak

50  klamydia ökar, underdiagnosticerat  vaccinationsfrekvensen av barn ökar  antibiotikaresistens ett hot  beredskap för pandemier Vad gör Norrbottens landsting tillsammans med kommunerna för att minska klamydia? Margareta Persson - Rakt På Sak

51  Diskriminering av homo/bi/transsexuella påverkar deras hälsa negativt  Öppet klimat/sexrådgivning gjort att Hiv i Sverige kunnat begränsas Vad gör Norrbottens landsting för att inte utgå från att alla är heterosexuella i sitt bemötande? Margareta Persson - Rakt På Sak

52  fler motionerar men vardagsmotion minskar  fler får FaR Hur ser Norrbottens landstings arbete ut med fysisk aktivitet på recept? Margareta Persson - Rakt På Sak

53  övervikt/fetma har ökat  livsmedelsindustrin marknadsför ohälsosam mat  ohälsosamma produkter subventioneras Vad gör Norrbottens landsting för att servera god och hälsosam mat i sin verksamhet? Margareta Persson - Rakt På Sak

54 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverk- ningar av överdrivet spelande Vad gör Norrbottens landsting för att hjälpa de som vill sluta röka? Margareta Persson - Rakt På Sak

55 Margareta Persson - Rakt På Sak

56  Bryter man ned folkhälsostatistiken?  Kan man följa upp det man beslutar?  Hur beställer landstinget hälsofrämjande arbete?  ”Lönar” det sig för en vårdcentral att arbeta förebyggande?  Finns hälsosamtal?  Finns levnadsvanor med vid patientkontakterna? Margareta Persson - Rakt På Sak

57  Finns rutiner på alla vårdcentraler ”att ta hand om” livsstilsfrågor?  Finns utbildning för personalen i motiverande samtal?  Hur agerar man för att förhindra självmord bland unga?  Hur förhindras skador bland äldre?  Läkemedelsgenomgångar för förbättra hälsan för äldre?  Fysisk aktivitet på recept?  Stöd till kvinnor som utsatts för våld Margareta Persson - Rakt På Sak

58  Samarbetar man med kommunerna?  Får man samarbeta på riktigt över budgetgränser utan att budgetnissar sätter stopp? Margareta Persson - Rakt På Sak

59 Margareta Persson - Rakt På Sak Tack för mig! Margareta Persson


Ladda ner ppt "11 oktober 2007. 2007-10-11Margareta Persson - Rakt På Sak Finns de långsiktiga folkhälso- frågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man."

Liknande presentationer


Google-annonser