Folkhälsofrågor Norrbottens läns landsting

En presentation över ämnet: "Folkhälsofrågor Norrbottens läns landsting"— Presentationens avskrift:

1 Folkhälsofrågor Norrbottens läns landsting
11 oktober 2007

2 Finns de långsiktiga folkhälso-frågorna med på den politiska dagordningen? Eller tror man att det ”bara” handlar om att individen ska ändra levnads-vanor? Margareta Persson - Rakt På Sak

3 Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan?
Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor? Sociala villkor? Margareta Persson - Rakt På Sak

4 Coca-colan och barns fetma
Reklamen? Föräldrarnas? Skolans? Information – du väljer själv Politiska insatser – släng ut colan från skolan Margareta Persson - Rakt På Sak

5 Vad tror Du påverkar människors hälsa mest?
Margareta Persson - Rakt På Sak

6 Vad är hälsa? Hälsa innebär en helhetssyn på kropp och själ
Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom Hälsa är relativt – du kan ha en svår funktionsnedsättning men uppleva hälsa Hälsa är vad DU upplever – inte vad doktorn säger! Margareta Persson - Rakt På Sak

7 Folkhälsa är: Det allmänna hälsotillståndet i befolkningen.
Begreppet omfattar både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Ansvaret för Individens hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle Folkhälsan är i högre grad ett ansvar för samhället i stort Margareta Persson - Rakt På Sak

8 Folkhälsoläget Medellivslängden fortsätter att öka
Spädbarnsdödligheten fortsätter att minska Dödlighet i många sjukdomar minskar Klasskillnaderna är stora och tenderar att öka Könsskillnaderna är större än klasskillnaderna Unga kvinnors psykiska hälsa försämras kraftigt Margareta Persson - Rakt På Sak

9 Folkhälsoläget Positivt är:
Psykiska hälsan förbättras (ej unga kvinnor) Besvär orsakade av arbetet minskar Sjukfrånvaron minskar Äldres hälsa förbättras – men långvariga sjukdomar ökar Barnvaccinationer ökat till 95% Margareta Persson - Rakt På Sak

10 Folkhälsoläget Positivt är: Ökningen av övervikt/fetma stannat av
Alkoholkonsumtionen ökar inte- minskar bland ungdomar i ÅK 9 Narkotikamissbruket minskar Rökningen minskar Barns relation till sina föräldrar förbättrad Margareta Persson - Rakt På Sak

11 Folkhälsoläget Negativt är: Klasskillnader ökar
Unga kvinnors hälsa år försämras Unga mäns hälsa försämras något Klamydia ökar Spelandet ökar Margareta Persson - Rakt På Sak

12 Medellivslängden fortsätter öka – men stannat av sista året
Män 78,4 år Kvinnor 82,8 år Viktiga orsaker: minskat insjuknande (bättre kost) minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar (sjukvården) minskad lungcancer för män – ökar kvinnor (tobak) spädbarnsdödligheten halverad sedan 1984 Margareta Persson - Rakt På Sak

13 Unga kvinnors hälsa försämras
både lättare och svårare psykiska besvär ökar ökad alkoholkonsumtion fler fall av alkoholförgiftning fler självmordsförsök röker mycket, även om det minskar klamydia ökar Margareta Persson - Rakt På Sak

14 Könsskillnader i livslängd
Kvinnor lever 82,8 år (+4 år sedan 1979) Män lever 78,4 år (+6 år sedan 1979) Gapet mellan män och kvinnor minskar. Inom EU ligger svenska männen i topp, men svenska kvinnor sackar efter kvinnorna vid Medelhavet. VARFÖR? Margareta Persson - Rakt På Sak

15 Hälsans bestämningsfaktorer
I första halvmånen: Politik- kultur- miljö -inkomster Andra halvmånten. Vård – skola- socialförsäkring Tredje : Levnadsvanor Fjärde: Socialt nätverk Margareta Persson - Rakt På Sak

16 Hälsans bestämningsfaktorer
POLITIK KULTUR INKOMSTER VÅRD UTBILDNING SOC. FÖRMÅNER LEVNADSVANOR SOCIALT NÄTVERK INDIVID Margareta Persson - Rakt På Sak

17 ”I västländerna finns ingen korrelation mellan BNP och förväntad livslängd; amerikaner leder BNP-ligan men lever kortast… Länderna rättar in sig i ett prydligt led efter graden av inkomstjämlikhet.” Ur DN Andreas Malm Margareta Persson - Rakt På Sak

18 Ohälsosamma levnadsvanor har bytt samhällsklass
Förr Nu Margareta Persson - Rakt På Sak

19 ”En tredjedel av all ohälsa är kopplad till social ojämlikhet, det är mycket pengar i ett hållbarhetsperspektiv Per-Olof Östergren ”Alla grupper förbättrar sina positioner när det gäller livslängd, men de välutbildade går betydligt snabbare fram.” Denny Vågerö Margareta Persson - Rakt På Sak

20 Det är större skillnader i medellivslängd mellan kommunerna i vårt land än mellan Sverige och Azerbajdzjan! Margareta Persson - Rakt På Sak

21 Det skiljer mer än 15år i hälsa mellan den högsta inkomstgruppen och den lägsta. Rika 80+ mycket friskare än fattiga 65-åringar. Margareta Persson - Rakt På Sak

22 Barns ohälsa Barns ohälsa är till 20-40% påverkad av föräldrarnas sociala position. Spädbarnsdödlighet och olycksfall upp till 10 år är numera nästan jämlik. De skillnader man alltså kunnat påverka är det som åtgärdats på generell nivå som MVC, BVC, föräldraförsäkring och miljösäkerhet. Margareta Persson - Rakt På Sak

23 Områdesfaktorn Det finns en egen områdesfaktor. Risken att få hjärtsjukdom är betydligt högre i socialt utsatta områden, även när man justerat för individens egen sociala klass. Överrisk 50% för män och 90% för kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak

24 Varför tror ni att det finns en områdes-faktor som påverkar sjukdom oberoende av egen social tillhörighet? Margareta Persson - Rakt På Sak

25 Stress är inte samma sak som att ha mycket att göra
Ohälsosam stress är: när kraven är höga men ingen makt ( t.ex. många inom vården) när kraven är låga och ingen makt ( t.ex. arbetslösa, förtidspensionärer) Margareta Persson - Rakt På Sak

26 Levnadsvanorna har bytt samhällsklass – men det har inte makten
Levnadsvanorna har bytt samhällsklass – men det har inte makten! Ohälsosamma levnadsvanor +liten makt över sitt liv = dålig hälsa och kortare livslängd Margareta Persson - Rakt På Sak

27 Känsla av sammanhang - KASAM
Att tillvaron är begriplig hanterbar meningsfull (Antonovsky) Viktigt med en röd eller blå tråd! Margareta Persson - Rakt På Sak

28 Sociala positionen avgör hälsan
Den sociala gradienten påverkar hälsan på alla nivåer. Det är alltså inte bara fattiga som mår sämre, även på de högsta nivåerna mår man bättre ju högre rang man har. Margareta Persson - Rakt På Sak

29 ”Negativa sociala förutsättningar i tidig ålder, blir likt en stark våg, som vräker sig fram i tiden… När du växer upp längst ner i en hierarki och upplever att du har låg status på de sociala arenorna – skapar du en självbild, som följer dig i livet.” Bitte Modin, CHESS Margareta Persson - Rakt På Sak

30 Social rang viktigare än hälsobeteende
”Oberoende av förekomsten eller frånvaron av riskfaktorer är det sämre för ens hälsa att ha lägre rang än att ha högre rang.” ”Vårt hälsobeteende är inte den huvudsakliga förklaringen till den sociala hälsogradienten, dess bidrag är måttligt.” Michael Marmot Margareta Persson - Rakt På Sak

31 Socialt kapital Gemenskap Trygghet i samhället Lita på okända personer
Starkt föreningsliv Negativa exempel: Hells Angels och Sällskapet(!) Margareta Persson - Rakt På Sak

32 Diskriminering skapar ohälsa
”Vi vet att en person som blir illa behandlad får biologiska reaktioner och de verkar ackumulera sig över åren” Margareta Persson - Rakt På Sak

33 Ojämställdhet kan yttra sig som att man ser skillnader mellan könen där de inte finns…. ….eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns (genusbias) Margareta Persson - Rakt På Sak

34 Hur främjar vi det friska
Arbete/bostad/utbildning/inkomst Socialt nätverk Meningsfullt liv- känsla av sammanhang Vara behövd Ha inflytande Ju fler friskfaktorer – desto större motståndskraft mot riskfaktorer Margareta Persson - Rakt På Sak

35 Riskfaktorer har sin egen matematik
2+1 kan bli 7 Exempel: Att vara fet och röka är mångdubbelt farligare än att ”bara” vara fet. Att röka och bo i ett hus med radon är mycket farligare än att ”bara” röka Att leva under stress och inte röra på sig är mycket farligare än att ”bara” vara en fysisk slöfock Därför kan man aldrig se på en levnadsvana isolerat. Då kan man fokusera på fel saker Margareta Persson - Rakt På Sak

36 Folkhälsa – vad är politikens roll?
”Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kan bli osynligt – problemet inträffar ju aldrig.” (ur Norrbottens folkhälsopolitiska strategi) Landstingspolitikernas ansvar för hälsan i Norrbotten? Margareta Persson - Rakt På Sak

37 Politisera folkhälsofrågorna!
Vad är samhällets ansvar och vad är individens? Hur mycket beror på klassamhället och hur mycket på individens levnadsvanor? Påverkan på miljön eller enbart information till individen? ( t.ex. colan i skolan –rökning på krogen) Margareta Persson - Rakt På Sak

38 Ur regeringens budgetprop:
”Forskning visar att utanförskap i hög utsträckning orsakar psykisk ohälsa.” ”Valet av livsstil har stor betydelse för hälsan”. Men finns det något helt ”fritt val” av livsstil? Valet av metoder för att bekämpa utanförskap ytterst politiska frågor! Margareta Persson - Rakt På Sak

39 Nationella folkhälsopolitiken
Riksdagen antagit mål Statens folkhälsoinstitut samordnar Indikatorer tas fram och följs upp – ”Det som inte räknas finns inte”!? Sektorsmyndigheterna ansvariga Från udda eldsjälar till grå byråkrater. Men var finns politiken? Margareta Persson - Rakt På Sak

40 Folkhälsomål ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Sverige uppmärksammat för att ha mål för det som påverkar hälsan och inte för sjukdomar. Margareta Persson - Rakt På Sak

41 1. Delaktighet och inflytande
valdeltagandet viktig signal diskriminering påverkar hälsan negativt Vad gör landstinget för att våld mot kvinnor ska minska? Margareta Persson - Rakt På Sak

42 2. Ekonomisk och social trygghet
inkomstojämlikheten har ökat ensamstående föräldrar med flera barn fått det sämre Margareta Persson - Rakt På Sak

43 3. Trygga och goda uppväxtvillkor
gynnsam hälsoutveckling för spädbarn sämre hälsa för 15–24 år, särskilt psykisk bättre relationer med föräldrar fler som lämnar skolan utan godkända betyg barnolycksfall minskar Vad gör Norrbottens landsting för att satsa på barnhälsovård och ungdomsmottagningar? Margareta Persson - Rakt På Sak

44 4. Ökad hälsa i arbetslivet
färre allvarliga olyckor i arbetet kravnivån ökade länge och inflytandet minskade, nu har trenden vänt? Margareta Persson - Rakt På Sak

45 5. Sunda och säkra miljöer och produkter
luftföroreningar den farligaste miljöfaktorn globala uppvärmningen skapar ohälsa fallolyckor ökar bland äldre Vad gör Norrbottens läns landsting för att minska fallolyckorna? Hembesök i samarbete med kommunerna? Fixar- Malte? Läkemedelsgenomgångar? Margareta Persson - Rakt På Sak

46 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
metoder finns för att påverka levnadsvanor fler landsting har satt upp konkreta mål/krav Ojämställdheten i vården måste uppmärksammas Vilket ersättningssystem har landstinget för att stimulera till hälsofrämjande arbete? Margareta Persson - Rakt På Sak

47 ”Spara hellre på mina piller än dra in på mina promenader”
”Spara hellre på mina piller än dra in på mina promenader” Kerstin Thorwall Kommunen: Har vi råd med att hemtjänsten går ut och går med folk? Landstinget: Vi betalar ångesten över sjukvårdsbudgeten? Samarbete!? Margareta Persson - Rakt På Sak

48 Även i medicinen har mannen varit generell norm för det allmänmänskliga (genussystemet) Exempel: symptom vid hjärtinfarkt, hur fästingbett ser ut Margareta Persson - Rakt På Sak

49 Skillnader i vård Män får nyare och dyrare mediciner än kvinnor
Kvinnor får mer psykiska diagnoser och lugnande medel – män skickas på röntgen Män får snabbare vård vid hjärt – kärlsjukdomar, grå starr, stroke, ljusbehandlingar av psoriasis och eksem Mäns symptom vid depression kan missas – där utgår man från kvinnor Margareta Persson - Rakt På Sak

50 7. Gott skydd mot smittspridning
klamydia ökar, underdiagnosticerat vaccinationsfrekvensen av barn ökar antibiotikaresistens ett hot beredskap för pandemier Vad gör Norrbottens landsting tillsammans med kommunerna för att minska klamydia? Margareta Persson - Rakt På Sak

51 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
Diskriminering av homo/bi/transsexuella påverkar deras hälsa negativt Öppet klimat/sexrådgivning gjort att Hiv i Sverige kunnat begränsas Vad gör Norrbottens landsting för att inte utgå från att alla är heterosexuella i sitt bemötande? Margareta Persson - Rakt På Sak

52 9. Ökad fysisk aktivitet fler motionerar men vardagsmotion minskar
fler får FaR Hur ser Norrbottens landstings arbete ut med fysisk aktivitet på recept? Margareta Persson - Rakt På Sak

53 10. Goda matvanor och säkra livsmedel
övervikt/fetma har ökat livsmedelsindustrin marknadsför ohälsosam mat ohälsosamma produkter subventioneras Vad gör Norrbottens landsting för att servera god och hälsosam mat i sin verksamhet? Margareta Persson - Rakt På Sak

54 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverk- ningar av överdrivet spelande Vad gör Norrbottens landsting för att hjälpa de som vill sluta röka? Margareta Persson - Rakt På Sak

55 Vad gör Norrbottens landsting för att bryta ner er folkhälso-politiska strategi till konkret handling? Dela upp den här bilden i flera! Margareta Persson - Rakt På Sak

56 Bryter man ned folkhälsostatistiken?
Kan man följa upp det man beslutar? Hur beställer landstinget hälsofrämjande arbete? ”Lönar” det sig för en vårdcentral att arbeta förebyggande? Finns hälsosamtal? Finns levnadsvanor med vid patientkontakterna? Margareta Persson - Rakt På Sak

57 Finns rutiner på alla vårdcentraler ”att ta hand om” livsstilsfrågor?
Finns utbildning för personalen i motiverande samtal? Hur agerar man för att förhindra självmord bland unga? Hur förhindras skador bland äldre? Läkemedelsgenomgångar för förbättra hälsan för äldre? Fysisk aktivitet på recept? Stöd till kvinnor som utsatts för våld Margareta Persson - Rakt På Sak

58 Samarbetar man med kommunerna?
Får man samarbeta på riktigt över budgetgränser utan att budgetnissar sätter stopp? Margareta Persson - Rakt På Sak

59 Tack för mig. Margareta Persson www. folkhalsokonsult. se www
Tack för mig! Margareta Persson Margareta Persson - Rakt På Sak