Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1."— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1

2 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom sina toxikologiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper kan föranleda ohälsa eller olycksfall. T ex ämnen som är giftiga, hälsoskadliga, frätande, allergiframkallande, irriterande, CMR, brandfarliga, explosiva, oxiderande eller kemiskt instabila.

3 Hur vet man att kemikalien är farlig? 3 KIFS 2005:7

4 Eller så här 4 CLP

5 Hur märkningen kan se ut – exempel 1 5 SUPERLIM MYCKET BRANDFARLIGT GIFTIGT VID INANDNING, HUDKONTAKT OCH FÖRTÄRING Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden Undvik kontakt med huden och ögonen Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare Använd lämpliga skyddshandskar samt skyddsglasögon eller ansiktsskydd Vid olycksfall illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten RISKFRASER FAROSYMBOLER SKYDDSFRASER

6 Hur märkningen kan se ut – exempel 2 6 LÖSNINGSMEDEL Fara Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för gnistor/öppen låga – Rökning förbjuden Förvaras på väl ventilerad plats. Förpackningen ska förvaras väl tillsluten. Använd ögonskydd VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. Innehåller: ämne x, ämne y SKYDDS- ANGIVELSER FAROPIKTOGRAMFAROANGIVELSER SIGNALORD

7 Farosymboler, risk- och skyddsfraser Alla farliga kemikalier ska enligt lag vara märkta med farosymboler, riskfraser och skyddsfraser (undantag finns dock) En farosymbol är tänkt att på ett snabbt sätt åskådliggöra faran med kemikalien Det finns olika farosymboler, som beskriver produktens farlighet Men symbolen säger inte allt – därför finns det kompletterande text, s.k. risk- och skyddsfraser, som hör ihop med farosymbolerna (eller står ensamma) 7

8 CLP- ett nytt märkningssystem CLP står för Classification, Labelling och Packaging EG-förordning – gäller direkt i Sverige Rena ämnen (t ex etanol, borsyra) ska vara klassificerade och märkta enligt CLP from 1 dec 2010 Nya begrepp mot ”gamla” klassificeringssystemet: Faropiktogram Signalord Faro- och skyddsangivelser 8

9 Skillnader gammal vs ny märkning KIFS 2005:7 FAROSYMBOL FAROBETECKNINGAR Miljöfarlig, Giftig, Hälsoskadlig RISK & SKYDDSFRASER RXX: Mycket giftig SXX: 9 CLP FAROPIKTOGRAM SIGNALORD Varning, Fara FARO & SKYDDSANGIVELSER HXXX: Dödligt vid förtäring PXXX:

10 Symboler för hälsofarlighet 10 Ökande fara för hälsoskador Fara Fara / VarningVarning

11 Symboler för brandfarlighet 11 Ökande brandfara En kemikalie som är klassificerad som ”Brandfarlig” saknar symbol Fara Varning

12 Symboler för oxidation och explosion 12 Oxiderande kemikalier är ämnen och produkter, som tillsammans med andra ämnen kan förorsaka en starkt värmeavgivande reaktion. Explosiva kemikalier är ämnen och produkter som utan externt syre kan förorsaka en reaktion där värme avges och gaser snabbt uppstår.

13 Symbol för miljöfarlighet 13 En kemikalie som är klassificerad som ”Skadlig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadlig långtidseffekter i vattenmiljön” saknar symbol, men är ändå att betrakta som miljöfarlig

14 Fara, exponering, risk– vad är skillnaden? En kemikalie kan vara farlig utan att det behöver innebära en stor risk för den som arbetar med den. Den inneboende farligheten är konstant, den toxiska effekten beror av dosen* Exponering är när en organism utsätts för en substans, företeelse eller ett smittämne. Om man hanterar den farliga kemikalien på rätt sätt och använder korrekt skydds- utrustning/åtgärder så kan man begränsa/ undvika exponering och därmed minskar risken för att bli skadad. 14 Fara * För CMR-ämnen finns oftast inga tröskelvärden för effekten

15 Skilj på fara och risk Risken består (förenklat) av två faktorer: de inneboende egenskaper som kemikalien har (faran) det sätt som kemikalien används eller hanteras på (exponeringen).

16 Varför genomföra en riskbedömning? FÖR DIN OCH DINA KOLLEGORS EGEN SÄKERHET! Riskbedömning bidrar till: Säkrare arbetsmiljö Ökat riskmedvetande

17 Lagstiftning om riskbedömning AFS 1997:10 ”Laboratorie- arbete med kemikalier” AFS 2000:4 ”Kemiska arbetsmiljö- risker” Arbetsmiljöverkets föreskrifter styr riskbedömning av kemikalier AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljö- risker (gäller från 1 juli 2012) Reglerar bl.a: Att riskbedömningar ska dokumenteras Vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas

18 Ur AFS 2011:19 om när riskbedömning ska göras En undersökning och riskbedömning ska göras om risken finns att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten. En kemisk riskkälla är ett ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sin temperatur, att minska halten syrgas i luften eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. De kemiska riskkällorna ska vägas samman med riskerna vid exponering. Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa riskerna. 18

19 Att beakta vid genomförande av riskbedömningen farligheten hos den kemiska riskkällan om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för exponering, genom: Inandning, hudkontakt, stäng i ögonen, intag via munnen bildning av antändbar luftblandning eller brandrisk av annan orsak personskador på grund av reaktiva, explosiva eller materialförstörande egenskaper Vid bedömningen ska bland annat följande faktorer beaktas : Hur de farliga egenskaperna kan komma till uttryck Arten, nivån och varaktigheten av exponeringen för riskkällan Eventuella samverkande effekter med t ex andra kemiska riskkällor Möjliga reaktioner tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material som förekommer på arbetsplatsen Förhållanden vid arbetet som kan påverka risken, inklusive effekten av vidtagna och planerade skyddsåtgärder Erfarenheter från ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten 19

20 Resultatet av riskbedömningen Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa riskerna Resultatet och beslut om åtgärder ska dokumenteras med: 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. 20

21 Riskbedömning av CMR CMR = cancerframkallande, mutagent, reproduktionstoxiskt följande uppgifter ska anges med särskild tydlighet: 1. Inom vilka platser och utrymmen CMR-ämnena kan förekomma och vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där. 2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal. 3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs. 4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk. 21

22 Skyldighet att föra register Om CMR-ämnen* med följande klassificering använts, är arbetsgivaren skyldig att föra ett register över personer som utsatts för exponering: H350: Kan orsaka cancer H340: Kan orsaka genetiska defekter R45: Kan ge cancer R46: Kan ge ärftliga genetiska skador. R49: Kan ge cancer vid inandning * gäller även för framställning/bildandet av andra ämnen än ovan, se §40 AFS 2011:19 Registret ska innehålla: arbetstagarens namn arbetsuppgifter vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för uppmätt eller uppskattad grad av exponering 22

23 Vem ska göra riskbedömningen? en person som är väl insatt i hanteringen och har goda kunskaper om kemiska risker. med fördel ska andra personer med goda kunskaper delta i bedömningen eller kvalitetssäkra den. Forskningsgruppledaren eller annan ansvarig chef ska godkänna riskbedömningen

24 Vem ska ta del av riskbedömningen? Alla som ska arbeta med metoden – innan arbetet påbörjas! En av sakerna att gå igenom, utöver praktiskt handhavande, vid introduktion till en ny metod

25 Så många metoder, så lite tid… Hur prioritera rätt? I vilka metoder hanteras de farligaste kemikalierna (Riskkategori A ”Mycket hög risk” i KLARA)? I vilka av ovan identifierade metoder används störst mängder/är det störst risk för exponering eller daglig? Vilka av ovan identifierade metoder är det många som arbetar med eller som utförs dagligen/flera gånger per vecka? Var flera som gör riskbedömningarna och se till att alla har grundläggande kompetens för uppdraget! Person med vana av metoden ska delta i riskbedömningen

26 Att tänka på vid riskbedömning av en metod Bestäm vilka moment som ingår i metoden och således ska ingå i riskbedömningen. Ingår t.ex. förberedelsearbetet (spädning, uppvägning av pulver etc.)? Hur hanteras de kemikalier som ingår i metoden (överföring av kemikalier mellan olika kärl, blandning, upphettning, vakuumdestillering, kokning, pipettering, vägning av pulver etc.)? Förhållanden under användningen (labbänk, dragskåp etc)? Vilka farliga egenskaper har ämnena som hanteras? Dela in i - hälsofarlighet vid inandning - hälsofarlighet vid hudkontakt - hälsofarlighet vid förtäring - brandfarlighet - speciella risker såsom farliga reaktioner med andra ämnen. Kan farliga ämnen bildas under hanteringen (reaktionsprodukter)?

27 (forts föregående bild) Var och när i metoden kan ämnena medföra risker? - bildas ångor eller damm? - förekommer hudkontakt? - kan gnistor bildas? När är det störst risk för att något kan gå fel, t.ex. spill på väg från kylen till dragskåp, vägning av pulver eller upphällning? Behövs skyddsåtgärder? - är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran? - är risken för brand eller explosion förebyggd? - vilka felhändelser behöver man gardera sig mot? Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder, instruktioner, beredskap och information. Dokumentationen ska dateras och ska undertecknas av ansvarig chef och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen.

28 Var hittar jag informationen? Du eller dina kollegor kan metoden, och har därmed kunskap om när hanteringen kan leda till exponering för kemikalierna Information om farorna med kemikalierna återges: genom märkningen på förpackningen i säkerhetsdatabladet ev. annan information från tillverkaren 28

29 Säkerhetsdatablad Enligt lag så måste alla farliga kemikalier ha ett säkerhetsdatablad (SDB), som lämnas ut till yrkesmässiga användare av kemikalien Ett SDB har alltid 16 avsnitt Ger info om t ex vilka ämnen som ingår i den kemiska produkten, hur man skyddar sig, första-hjälpen åtgärder, hantering av spill och avfall osv. 29 Produktens märkning ger viss information men för att verkligen få kunskap om kemikaliens farlighet och hur man skyddar sig måste ni läsa säkerhetsdatabladet

30 Hur läser man ett säkerhetsdatablad? 30 FrågaLäs under följande rubriker Hur farlig är kemikalien för människa och miljön? 2. Farliga egenskaper (kort sammanfattning) 11. Toxikologisk information (hälsa) 12. Ekologisk information (miljö) 15. Gällande föreskrifter (klassificering/märkning) Hur skyddar jag mig själv och andra?8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd 4. Åtgärder vid första hjälpen Vad ska jag göra om platsen där kemikalien finns börjar brinna eller om jag spiller ut den? 5. Brandbekämpningsåtgärder (t ex släckmedel ) 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Hur hanterar jag produkten när den blivit avfall? 13. Avfallshantering (av kemikalie och förpackning) Ingående farliga ämnen och deras klassificeringar (+ samt CASnr/EGnr) anges under rubrik 3 ”Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar”. Info under övriga rubriker än ovan kan vara av intresse för den som t ex ska riskbedöma kemikalien eller transportera den.

31 Varför rutiner vid kemikaliehantering? Förebygga risker och olyckor. Underlättar arbetet för alla som ska använda kemikalierna. Hålla reda på vilka kemiska produkter som används. Ha kunskap om förvaring, märkning, hantering och personlig hygien. Bidra till riskminskningsarbete vid inköp av kemikalier. 31

32 Hantering av kemikalier Skaffa alltid information (ex. säkerhetsdatablad) innan du använder produkten. Använd personlig skyddsutrustning om det krävs. Utnyttja tekniska möjligheter till lägre exponering Överblivna kemikalier tas om hand enligt vad som anges i säkerhetsdatabladet eller de rutiner som gäller på KI. Utrustning för ”första hjälpen” och hantering av nödlägen ska finnas tillgänglig och vara känd av samtliga på arbetsplatsen. 32

33 Märkning av kemikalier Ska normalt förvaras i sina originalförpackningar. Om en mindre mängd behövs så ska den nya förpackningen vara lämplig för ändamålet. Märkningen av den alternativa förpackningen ska vara samma som originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne den alternativa förpackningen innehåller och vilka risker som finns. 33


Ladda ner ppt "Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1."

Liknande presentationer


Google-annonser