Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Konsonanter Indelning av språkljuden  vokaler och konsonanter  konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning  sekundära egenskaper.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Konsonanter Indelning av språkljuden  vokaler och konsonanter  konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning  sekundära egenskaper."— Presentationens avskrift:

1

2 Konsonanter Indelning av språkljuden  vokaler och konsonanter  konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning  sekundära egenskaper

3 Grundstruktur n segment och prosodi/suprasegment n segment: seriellt ordnade men inflätade i varandra n vokaler och konsonanter n prosodin har segmenten som domän

4 Skillnad: bildningssätt n Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston n Konsonanter: hinder för luft- strömmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage

5 Skillnad: stavelsebildning n Vokaler: - centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) n Konsonanter: - grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan

6 Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Obstruenter –Ljud med annan ljudkälla än stämbandston eller annan ljudkälla plus stämbandston n Sonoranter –Ljud vars enda ljudkälla är stämbandston

7 Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Obstruenter –Klusiler [p], [t], [k]... –frikativor [s], [z], [S]... –affrikator [tíS], [tís],...

8 Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Sonoranter –Nasaler [m], [n], [N]... –Lateraler [l], [ñ], [´]... –halvvokaler [w], [ç],... –tremulanter [r], [{],...

9 Klassificering av konsonanter (IPA) n Pulmoniska – Icke-pulmoniska n Artikulationsställe: var i ansatsröret hindret förekommer n Artikulationssätt: hindrets effekt på luftströmmen n Ton: närvaro eller frånvaro av stämbandston

10 Konsonanter: pulmoniska – icke-pulmoniska n Pulmoniska konsonanter - exhalatorisk, egressiv n Icke pulmoniska konsonanter - glottala: ejektiver, implosiver - orala: klickar (clicks)

11 Pulmoniska konsonanter (IPA)

12 Icke-pulmoniska konsonanter (IPA)

13 Pulmoniska konsonanter: tonande – tonlös n Tonande konsonanter produceras med stängd glottis så att en stämbandston uppstår n Tonlös konsonant produceras med öppen glottis så att luftströmmen passerar obehindrat 1 1 I tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis vidöppen som vid andning.

14 Klusiler (plosives) n Ett hinder byggs upp i ansatsröret och luftflödet stoppas bakom detta n lufttrycket bakom hindret ökar n när avspärringen öppnas trycks luften ut med hög hastighet och hörs som en ’explosion’ n två faser: avstängning och utlösning, ocklusion och explosion syns i vågformen

15 Klusiler n Klusiler kan vara tonande eller tonlösa n Stämbandstonen visar sig ibland, men inte alltid) i vågformen genom regelbundet svängningsmönster under ocklusionsfasen n Explosionen kan följas av aspiration n Outlösta klusiler saknar explosion

16 Klusiler: Oscillogram & spektrogram tonlös tonande

17 Klusiler: artikulationsställning Bilabial: [p b] dental/alveolar/postalveolar: [t d] retroflex: [ÿ ê] palatal: [c ï] velar: [k g] uvular: [q G] glottal: [?]

18 Klusiler i hindi

19

20 Klusiler i tailändska

21 Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i thailändska

22 Nasaler n Den mjuka gommen fälls ner och luftströmmen strömmar ut genom näsan n samtidigt med en total avstängning i munhålan n regelbundna svängningar i signalen

23 Nasaler: artikulationsställning Bilabial: [m] labiodental: [M] dental/alveolar/postalveolar: [n] retroflex: [÷] palatal: [ø] velar: [N] uvular: [²]

24 Tremulanter [r] (vibranter, trills) n En elastisk del av talorganen sätts i dallrande svängning med hjälp av luftströmmen n artikulationsställning: bilabial: [õ] dental/alveolar/postalveolar: [r] => apikal, då tungspetsen dallrar uvular: [{]

25 [õ] Bilabial trills 1: Oro Win

26

27 [õ] Bilabial trills 2: Kele & Titan

28

29 Tappar och flappar n Tungspetsen rör snabbt vid gommen en enda gång n Kontakten är inte tillräckligt lång och tät för att lufttryck ska byggas upp som för en klusil artikulationsställning: dental/alveolar/postalv.: [R] retroflex: [}]

30 Frikativor n Luftströmmen passerar en förträngning så att brus bildas n Ljuden karaktäriseras av låg, oregelbunden intensitet n I intervokalisk position fortsätter ofta vokalernas formantmönster genom frikativan

31 Frikativor

32 Frikativor: artikulationsställning Bilabial: [¸ B] labiodental: [f v] dental: [T D] alveolar: [s z] postalveolar: [S Z] retroflex: [§ ½]

33 Frikativor i Ewe

34 Frikativor i ewe

35 Frikativor: artikulationsställning Palatal: [C Æ] velar: [x Ä] uvular: [X Ò] faryngal: [ð À] glottal: [h ú]

36 Approximanter n Förträngningen är mindre än i frikativor och luftströmmen passerar mer obehindrat så att inget brusljud uppstår

37 Approximanter: artikulationsställning Labiodental: [V] dental/alveolar/postalveolar: [¨] retroflex: [Ó] palatal: [j] velar: [å]

38 Lateraler n Blockering i mittlinjen av munhålan så att luftströmmen inte kan gå ut där n däremot öppning vid sidan där luften kan strömma ut n vid stark luftström och eller mindre öppning uppstår brus och då kallas det lateral frikativ n om inget brus uppstår kallas ljudet lateral approximant

39 Lateraler Laterala frikativor: [Â L] laterala approximanter; dental/alveolar/postalveolar: [l] retroflex: [ñ] palatal: [´] velar: [L]

40 Lateraler

41

42 Lateraler i Bura

43

44 Lateraler i Zulu

45

46 Affrikator n Sekvens av en klusil och en frikativ som bildats på samma ställe i talapparaten fsv. Tje-ljud: ”tjäna” [tíSEna] tyska ”zwei” [tísvae]

47 Klusiler i Quechua

48

49 Icke pulmonariska ljud n Klickar (clicks) n (tonande) implosiver n ejektiver n ingen utströmmande luft!

50 Smackljud (clicks) n Två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår n när den främre avspärrningen släpps uppstår smackljudet n ingressiv (oral) luftström n tonlös och tonande n mestadels i språk i södra delen av Afrika

51 Nama conversation 1Nama conversation 2

52 Klickljud i Nama

53

54 Olika klickljud Bilabial: [‡] dental: [–] (post)alveolar: [—] palatoalveolar: [œ] alveolar lateral: [„]

55 Implosiver (tonande) n Oral avspärrning som i klusiler n Stämbandston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt n Framför allt i västafrikanska språk, ofta bilabial

56 Implosiver: artikulationssätt Bilabial: [º] dental/alveolar: [ë] palatal: [×] velar: [©] uvular: [ý]

57 Ejektiver n Oral avspärrning samtidigt som glottal avspärrning n Struphuvudet höjs och ökad lufttryck uppstår bakom den orala avspärrningen n När den orala avspärrningen öppnas utströmma luften med hög hastighet som hörs som explosion

58 Ejektiver n Symbol: apostrof [’] n bilabial: [p’] n dental/alveolar: [t’] n velar: [k’] n alveolar frikativ: [s’]

59 Dubbel artikulation och deras symboler n Dubbelartikulation med egna symboler; tonlös labial-velar frikativ: [ã] tonande labial-velar appr.: [w] tonande labial-palatal appr.: [ç] dubbelartikulation [S] och [x]: [î]

60 Dubbel artikulation i Bura

61

62 Mer exotiska ljud Tonlös epiglottal frikativ: [K] Tonande epiglottal frikativ: [¹] epiglottal klusil: [û]

63 Andra ljud som inte platsar i tabellen, mm Alveolopalatal frikativ: [þ ü] alveolar lateral enkelt slag: [¨] n diakritiska tecken

64 Diakritiska tecken


Ladda ner ppt "Konsonanter Indelning av språkljuden  vokaler och konsonanter  konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning  sekundära egenskaper."

Liknande presentationer


Google-annonser