Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Li Bennich-Björkman. 1997 Vad vet vi om kreativa forskningsmiljöer? Kreativitet?

En presentation över ämnet: "Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Li Bennich-Björkman. 1997 Vad vet vi om kreativa forskningsmiljöer? Kreativitet?"— Presentationens avskrift:

1 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Li Bennich-Björkman. 1997 Vad vet vi om kreativa forskningsmiljöer? Kreativitet? handlar om att kunna generera nya idéer, nykombinationer, tolkningar, omtolkningar, ställa nya frågor, hantera nya utmaningar, dvs. att skapa något nytt med både praktisk och teoretisk relevans (alltså inte bara originellt och udda)

2 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Metod Urval av institutioner enligt ”ryktesmetoden” Alla disputerade inom ämnesområden fick ange upp till tre institutioner/institut (även individer) som de ansåg producerade innovativ forskning (inom sitt eget ämnesområde eller samhällsvetenskap, dock ej sin egen institution) Samhällsvetenskap brev (svar)creative (A) stagnant (B) etnografi 69 (66 %)10, 8 2, 1, 0 nationalekonomi 120 (39 %)23, 12 2, 1 0 psykologi 133 (37 %)10, 7, 6 2, 1, 0 ekonomisk historia 100 (10 %) uteslöts Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Lund Empirisk studie 1992-1994 (bl.a. intervjuer med 152 doktorander, lärare och forskare)

3 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Some background variables Depart- Faculty ment No. Age Prof. Wom. Mob. ResRes/ Doctoral Prof.Students A1 11 46.2 1218.317 A2 18 47 3446,017 A3 18 45.3 7162.244 A4 18 43.5 8081.510 B1 16 48.3 2214.711 B2 17 50.6 2411.8 (66) B3 19 49.5 43- - -

4 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Creative Departments (A) Samarbete och stark intellektuell intresse- gemenskap, intellektuell sammanhållning; det interpersonella snarare än det individuella (dvs socialt fungerande) - arbetar med likartade teoretiska och/eller metodologiska perspektiv - avgränsat forskningsområde (fokusering, specialisering) - balans mellan individualism och kollektivism (reglerad individualism) - en levande seminariekultur - förtroende för varandra

5 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Stagnant Departments (B) Brist på gemenskap. Individualistisk kultur. Konfliktrikt förflutet, maktkamp har lett till en uppsplittring i två avdelningar; frånvaro av intellektuell gemenskap Vakuum efter en karismatisk och dominerande professor; byråkratiska försök att skapa ett nytt ledarskap har inte resulterat i intressegemenskap; diversifiering Avsaknad av etablerade forskare framförallt bland de äldre, många lektorer som undervisar (grundutbildning) Låt tusen blommor blomma! Toleranta. Mångsidiga. Diversifierade. (fragmenterade) Liberala. Frihet! Misstroende.

6 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Olika sätt att skapa intressegemenskap: kohort (en generation unga som växer upp och har forskning som ett gemensamt intresse; gänget, gruppen; extensivt och öppet samarbete/samför- fattande mellan likar) enhetlig forskningsprofil (några få forskargrupper som är specialiserade teoretiskt och metodologiskt; samarbete och samförfattarskap även hierarkiskt och huvudsakligen inom forskargruppen) tillämpad forskning, empirisk förankring med likartade metoder men med olika probleminriktning, utan riktig teoretisk gemenskap, men gemensamt författarskap och öppet samarbete (mer vertikalt än horisontellt) en dominerande teoretisk tradition, hierarkiskt kontrollerad, medvetet skapad även om en viss kohorttradition finns långt tillbaka, topptung (många professorer och få doktorander), mycket mainstream, mycket homogen, mycket samarbete och brett samförfattande Men gemensamt för dem är att de ”äldre” är aktiva forskare. Således mycket samförfattande, både horisontellt och vertikalt, utifrån gemensamma intressen (teoretiskt/metodmässigt/empiriskt/problemorienterat). Horisontellt samarbete tenderar att vara mer långlivat än vertikalt. Öppna samarbeten är mer temporära, medan slutna (i mindre grupperingar) tenderar att bli mer långvariga. Styrkan av svaga kopplingar (uthållighet, flexibilitet, kreativitet).

7 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på forskarutbildningen? Tysk tradition (Lehrstuhl) - oberoende och individualism. Amerikansk tradition (tenure) – begränsat oberoende och disciplinerad individualism. (1969 års forskarutbildningsreform) - Från mästarprov till gesällprov - Doktorandarbete ses som utbildning. - Ambivalens till hur mycket individuellt eller hur mycket handlett arbete en avhandling innebär: Bidrag till forskningen eller till en start för karriären. A-institutionerna har anammat mer av den amerikanska modellen och där finns inte så mycket ambivalens som hos B- institutionerna.

8 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på forskarutbildningen? Val av avhandlingsområde: B: en mycket stark betoning på oberoende och kreativitet; varje doktorand får välja fritt; ensam om sin kunskap, ointresse från handledare; eget personligt val. Problemidentifiering ses som det mest kreativa inslaget!!! A: Fokusering och specialisering inom inst./avdelningen; överenskomna val handledare-doktorand. (Välja handledare istället för att välja ämne.)

9 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på seminarieverksamhet? En permanent och allmän seminarieverksamhet med högt deltagande är självklart vid de kreativa institutionerna men något ovanligt bland de icke kreativa! In stagnant departments, a striking feature is that senior staff very rarely participated actively by presenting their ongoing research. Instead an inquisitorial atmosphere reigns. Doctoral students are the main presenters of research. (s 80) A: En symbolfråga. Plikt, nödvändigt, självklart. Den intellektuella gemenskapens hjärta. (gemensam värdegrund) B: Brist på tid. Brist på intresse. Ger inget för mitt (avhandlings)arbete.

10 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Social sammanhållning? A: arbeta på plats; gemensamma luncher och kaffepauser (symbol för tillhörighet och för lojalitet) är ofta arbetsrelaterade, vänskap, ritualer och traditioner, lekfullhet; samhörighet (inte nödvändigtvis privat). Identifikation med institutionen (gruppen). Förstärkning av intellektuell och social gemenskap. B: Ok arbeta hemma. Ensamma på sina rum. Faktiskt mindre social sammanhållning också. På kafferaster pratar man om annat än arbetet. Man vet inte vad andra gör och får ingen uppmuntran och stimulans av andra. Misstänksamhet och konkurrens snarare än samarbete.

11 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Ledarskap? A: leadership presence (intellektuellt och/eller administrativt), baserat på ”expertis” (även bland dem som har formell position) på gränsen till det karismatiska (entusiasm och engagemang) för en gemensam ”verksamhetsidé” och gemensam värdegrund. B: leadership absence, baserad på formell position; inget eftersträvansvärt; rivalitet och avundsjuka gör ledarskap svårt, ”hand that is invisible”.

12 Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Diskussionsunderlag för fek? Kreativitetsvärderingar går inte att administrera fram; men kanske ta bort incitament som stödjer en individualistisk kultur? …och ersätta dem med sådant som stödjer samverkan och samförfattande? Kompetensgrupper ett steg på vägen? vari består den intellektuella intressegemenskapen? kritisk massa? Kan man skapa en motsvarande gemenskap kring utbildning? pedagogiskt utvecklingsarbete i samverkan med omgivande samhälle? (”min kurs”) Forskning och utbildning? i en verksamhet som är intresserad av praxis (management) kan man låta utbildning och forskning vara två separata delar? studenternas förståelse av praxis som utgångspunkt? Rekrytering? enhetlig utformning av utlysningstext med avseende på ”kreativ forskningsmiljö”? samförfattande och samverkan som viktigt kriterium vid anställning och befordran? rättssäkerhet för den enskilde sökanden Vs institutionens behov? Forskarutbildningen? mer samförfattande? antagning/ämnesval?