Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Lärcentra 2005 2001 - Glesbygdsverkets kartläggning 2003 - Glesbygdsverkets uppföljande enkät 2005 - CFL:s enkät och uppföljning av svenska lärcentra
2
Lärcentrakartläggningen 2001 Högskolelyft utreds Utbildningsmål för akademiska studier (25 år -) Finansieringsmöjligheter för kommuner och regioner
3
2003 var läget… 257 kommuner (89%) uppgav att de skulle ha lärcentrumverksamhet 2004 9 hade planer att starta 3 hade lagts ner 183 hade högskoleutbud 248 kommuner med lärcentrum
4
Definitioner 2001 2003 2005 Lärcentra som en mötesplats som tillhandahåller service till studerande Lärcentra som mäklande funktion som arbetar med aktiva mäklarinsatser Lärcentra som strategisk motor strategiskt för kommunal och regional utveckling Lärcentra är ofta, men behöver inte vara, en fysisk miljö. Med lärcentra menas i denna enkät lokala infrastrukturer för vuxnas lärande med funktioner som Mäklare - förmedling av kurser och utbildningar Mötesplats - tillgänglighet till flexibla former för lärande Motor - utveckling för hållbarhet och tillväxt Etablerandet av lärcentrum ser vi som en viktig del i en framväxande ny infrastruktur för vuxenstudier. Med ett lärcentrum menar vi En fysisk eller virtuell mötesplats där studerande kan välja ur ett varierat utbud av kurser och program och få stöd för sina studier. Ett lärcentrum kan även vara nod för frågor kring lokal och regional kompetensförsörjning
5
Ekonomi
6
Tre år till?
7
Politiskt beslutsorgan
8
Studerandeservice
9
Utbildningar
10
Tentamensmöjligheter
11
Biblioteksservice
12
Ytterligare lärcentra i kommunen
13
Arbetskraftsförsörjning
14
Kommunens näringslivsfunktion
15
Tillväxtområden
16
Tillväxtstrategi
17
Utbildningar på tillväxtområden
18
Studerandes efterfrågan
19
Näringslivets efterfrågan
20
Lokala kompetensrådet
21
Regionala kompetensrådet
Liknande presentationer
