Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

För kunskap och bildning Hälsningar från Utbildningsstyrelsen Läroavtalsdagen 1.12 2011 i Tammerfors Tor Lindholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "För kunskap och bildning Hälsningar från Utbildningsstyrelsen Läroavtalsdagen 1.12 2011 i Tammerfors Tor Lindholm."— Presentationens avskrift:

1 För kunskap och bildning Hälsningar från Utbildningsstyrelsen Läroavtalsdagen i Tammerfors Tor Lindholm

2 För kunskap och bildning Det blåser nya vindar…………… Ny generaldirektör på UBS – Aulis Pitkälä Ny direktör för svenska eneheten – Bob Karlsson Ny regering - Nytt regeringsprogram Ny KeSu - Koulutus ja tutkimus vuosina 2011–2016

3 För kunskap och bildning Svenska enheten Direktör Bob Karlsson Chefens sekreterare Eva Heininen YrkesteametAllmänbildande teamet Backman Heidi Lindholm Tor, deltid Rask Ingeborg Westerholm Annika tjänstl. Westermark Regina Lindström Gun Nordström Alexandra Christel Englund, vikarie Anderssén Christina Heininen Eva Rejman Katarina tjänstl. Smedlund Kristian Sulonen Krisse, deltid Svahnström Sofia, vikarie Wikholm Ingelisa Wikström Harriet Winqvist Inger, deltid Hellgren Jan, vikarie 1.1 -

4 För kunskap och bildning Läroavtalsstatistik 15 % av studerande inom yrkesutbildningen är i läroavtal 99 % av läroavtalsstuderande examineras via fristående examenssystemet 84 anordnare av läroavtal (utbildningsanordnare, kommunala läroavtalsbyråer) Inom yrkesinriktad grundutbildning finansieras läroavtal med ett enhetspris, % av medelenhetspriset i den grundläggande yrkesutbildningen (6 428 €) Inom tilläggsutbildningen fastställs ett årligt enhetspris utgående från anslagen i statsbudgeten (3 223 €)

5 För kunskap och bildning Examina inom läroavtalsutbildningen

6 För kunskap och bildning Antalet läroavtal

7 För kunskap och bildning Svensk läroavtalsstatistik Deltagarantalet i läroavtal för grundexamen ökade från år 2006 till 2008 men det skedde en minskning år År 2009 var deltagarna dock 978 dvs. En 12 % ökning från studerande var under 20 år och nästan alla dessa studerade för en grundexamen. Statistiken tyder på att mer än hälften av av de svenskspråkiga läroavtalsstuderandena studerar på finska. Läroavtal på svenska år 2009StuderandeExamina Grundexamen Yrkesexamen Specialyrkesexamen59080 Totalt

8 För kunskap och bildning Regeringsprogrammet Genom framförhållning i utbildningen styrs strukturerna, innehållet och det kvantitativa utbudet när det gäller utbildning och examina. Ett tillräckligt utbud av yrkesutbildning säkras och yrkesutbildningen fördelas enligt regionala behov. Identifieringen och erkännandet av sådant kunnande som förvärvats tidigare och på annat håll integreras i all utbildning från grundnivån till vuxenutbildningen. Kompetensbaserad definition av examina främjas.

9 För kunskap och bildning

10 På alla utbildningsnivåer stärks utbildningens kontakter till arbetslivet och sådan fostran till företagsamhet och arbetsliv som ger kunskap om medborgarnas, arbetstagarnas och företagarnas rättigheter och skyldigheter. Studier på arbetsplatsen får större betydelse och användningen av arbetsdominerade inlärningsmiljöer och inlärningsmetoder stärks. Alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats Studentexamen och de yrkesinriktade examina utvecklas som separata examina. Samtidigt utökas möjligheterna att flexibelt avlägga delar av en examen över examensgränserna. Regeringsprogrammet

11 För kunskap och bildning Omläggningen av examensstrukturen i yrkesutbildningen fortsätter i intensivt samarbete med arbetslivet i syfte att skapa en klarare examensstruktur och examina som bättre motsvarar arbetslivets krav. Utvecklandet av en läroavtalsutbildning hos flera arbetsgivare utreds. Möjligheterna för ungdomar, invandrare och personer med funktionsnedsättning att delta i läroavtalsutbildning förbättras. Regeringsprogrammet

12 För kunskap och bildning Finansieringen av yrkesutbildningen reformeras i syfte att bättre än för närvarande stödja utbildningen av hela åldersklassen förbättra genomströmningen i utbildningen möjliggöra snabbare övergång till arbetslivet. Läroanstalterna premieras för utbildningens kvalitet och förbättring av kvaliteten Regeringsprogrammet

13 För kunskap och bildning Läroavtalsutbildningen i blickpunkten  Pågående rättsprocesser gällande läroavtalsutbildningen  Rapporterna - Utvecklingen av finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen (UKM 2011:7) - Projekt för utvecklande av kvaliteten i läroavtalsutbildningen

14 För kunskap och bildning Mera bakgrund Ledningsgruppens för förnyande av vuxenutbildningen linjedragningar gällande finansieringen av läroavtalsutbildningen Riksdagens (2009) ställningstagande om införande av egen kostnadsbas för finansieringen av läroavtalsutbildningen (fastställande av enhetspris) Betänkligheter gällande principerna för beräknande av prestationer Behovet av att reglera läroavtalsvolymen inom den yrkesinriktade gundutbildningen

15 För kunskap och bildning Arbetsgruppen utredde 1) hur väl finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen fungerar 2) hur väl den egna kostnadsbasen lämpar sig som bestämningsgrund för finansieringen inom läroavtalsutbildning 3) hur regleringen och dimensioneringen av antalet studerande behöver ses över, 4) hur beräkningen av antalet studerande som används som grund för finansieringen behöver ses över, 5) hur systemet för utbildningsersättning vid utbildning i arbete fungerar 6) hur de ovannämnda punkterna inverkar på finansieringen, lagstiftningen och datasystemen.

16 För kunskap och bildning Finansieringssystemet inom läroavtalsutbildningen ska styra utbildningsanordnarnas användning av statsandelsfinansieringen så att anordnarna kan handha och utveckla de myndighetsuppgifter som hänför sig till lärande i arbetet. att den egna kostnadsbasen inom läroavtalsutbildningen inte ensam utgör en tillräckligt tillförlitlig grund för beräkningen av statsandelarna. Om de specifika kostnaderna inom läroavtalsutbildningen beaktas vid beräkningen av statsandelsgrunden, ska de inräknas i de totala kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen. fastställandet av grunderna för enhetspriset inom den läroavtalsutbildning som anordnas som grundläggande yrkesutbildning försvåras betydligt av problem som hänför sig till fördelningen och riktande av kostnadsinformationen. Beredningsgruppen konstaterar

17 För kunskap och bildning De data om läroavtalsutbildningens kostnader som samlas in genom kostnadsrapporteringen i finansieringssystemet är inte till alla delar tillförlitliga. Den bristande regleringen av läroavtalsvolymerna kan ge upphov till osund konkurrens och inkonsekvenser i utvecklingen av studerandevolymerna inom grund- och tilläggsutbildningen. att den markanta minskningen i läroavtalsvolymerna inom den grundläggande yrkesutbildningen kommer att minska på behovet av reglering av läroavtalsvolymerna eller utbudet på kort sikt. Systemet med läroavtalsutbildningen kan i vissa fall kan innehålla incitament för att fortsätta med läroavtal för att öka statsandelsfinansieringen, utan att detta skulle behövas för att uppnå utbildningsmålet. Beredningsgruppen konstaterar

18 För kunskap och bildning Eftersom läroavtalsutbildningen utgår främst från volymen av lärande i arbetet, finns det inte alltid ett direkt samband mellan avtalens löptid och kostnaderna En reform av prestationsvolymerna skulle kräva en omfattande reform av datainsamlingssystemen, samtidigt som den skulle skilja på styrsystemen för de olika anordningsformerna inom yrkesutbildningen. Att systemet för utbildningsersättning fungerar är ytterst viktigt då utbildningen arrangeras i form av anställning. Ersättningsbeloppen varierar oskäligt mycket mellan utbildningsanordnare, och det är nödvändigt att systemet vidareutvecklas för att säkerställa kvaliteten och samordna rutinerna inom utbildning i arbetet. Beredningsgruppen konstaterar

19 För kunskap och bildning Problemfrågor Finansieringen Fastställande av prestationerna Styrningen av volymen Ersättningen till arbetsgivarna Finansieringen av mindre utbildningshelheter

20 För kunskap och bildning Finansieringsalternativ för den yrkesinriktade grundutbildningen 1.Nuvarande system, finansieringen relateras till enhetspriset inom den grundläggande yrkesutbildningen. 2.Läroavtalsutbildningens egna realiserade kostnader utgör bas för enhetspriset. 3.Gemensam kostnadsbas för grundläggande- och läroavtalsutbildning 1.Relation mellan enhetspriserna såsom tidIgare, Minskningeni kostnadsbasen år 2009 skulle drabba skolbundna utbildningen. 2.Skolbundna utbildningen behåller sin andel och totala minskningen drabbar då läroavtalsutbildningen 3.Förändrad relation och minskningen drabbar båda formerna av utbildning Förslag

21 För kunskap och bildning Fastställande av utbildningsprestationerna 1.Nuvarande system, studerande räknas i januari och september. 2.Nytt system med flera beräkningsdagar. 3.Läroavtalets längd som grund för prestationen, anordnaren anmäler pågående läroavtal (sept/jan)

22 För kunskap och bildning Styrningen av mängden läroavtal Fastställda utbildningskvoter Regleringen enligt utbildningsområde Regional reglering

23 För kunskap och bildning Vad är SORA alltså fråga om ? Att utöka utbildningsanordnarnas möjligheter att ingripa i situationer som berör studerandes lämplighet för studier och arbetsliv. Gäller Hinder för antagning som studerande Indragning av studierätten Narkotikatestning Disciplinära åtgärder

24 För kunskap och bildning Syftet att förbättra säkerheten i utbildningen och i arbetslivet efter studierna att förbättra patient- och kundsäkerheten, trafiksäkerheten, säkerheten för minderåriga samt den studerandes egen säkerhet Att beakta Den studerandes rättsskydd, likabehandling, möjlighet att söka ändring i beslut. Informationsskyldigheterna (i bägge riktningarna)

25 För kunskap och bildning ECVETECVET vad är det ?

26 För kunskap och bildning ECVET? - ett Europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen. Utgår från denEuropeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) Stöder erkännandet av kunnande och kompetenser över nationsgränserna Underlättar jämförelser av kunskaper, färdigheter och kompetenser som erhålls inom olika yrkesutbildningar Förbättrar genomskinligheten för examina och läroplanerna Främjar mobiliteten (inom utbildning, inom arbetsmarknaden) Stöder det livslånga lärandet Rekommenderas av EU som föreslår att medlemsländerna: Stöder ECVET-systemet på alla nivåer av EQF Skapar förutsättningar för att ECVET kan tas i bruk år 2012 efter att systemet testats

27 För kunskap och bildning Ehdotus tutkintojen sijoittumisesta kansalliseen viitekehykseen EQF/NQF Nationell kravnivå Finska examina Nivå 3Grundläggande utbildningen Nivå 4Gymnasiet och studentexamen Yrkesinriktade grundexamina Yrkesexamina Nivå 5Specialyrkesexamina Nivå 6Yrkeshögskoleexamina Lägre högskoleexamina Vissa specialyrkesexamina Nivå 7Högre yrkshögskole- och högskoleexamina Nivå 8Licensiatexamen Doktorsexamen

28 För kunskap och bildning Förberedelser inför ECVET i Finland Utvecklingsplan för utbildning och forskning 2007 – 2012: ”Finland deltar aktivt i det europeiska samarbetet inom yrkesutbildning och Köpenhamnsprocessen, detta för att fastställa målen och genomförandet samtidigt som man förbereder sig för att införa ECVET-systemet”. Utbildnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens resultatavtal : ”De ändringar som görs i examensgrunder och andra bestämmelser ska beakta och möjliggöra införandet av ECVET inom yrkesexamina och yrkesutbildning från och med 2012.”

29 För kunskap och bildning Syften och mål med ECVET Studieprestationer i ett europeiskt land skall kunna överföras till en utbildning i ett annat Utgående från EQF ( European Qvalification Framework) bygger sysytemet på studieprestationer (kunnande, färdigheter och kompetens). Tilläggsinformationen om examen och examensdelarna ges med ECVET-poäng. Rekommendationen om ibruktagande av ECVET gavs år 2009, försöken pågår åren Ibruktagande i Finland är planerat till

30 För kunskap och bildning Genomförande av ECVET i Finland Ett strukturerat yrkesutbildningssystem gör införande av ECVET i Finland relativt enkelt. Det krävs: 1. Ett nationellt beslut 2. Lagändringar 3. Beskrivning av examenssystemet i enlighet med EQF 4. Beslut om principerna för studiepoäng

31 För kunskap och bildning Principerna för studiepoängen Totala poängkraven för examina fastställs av UKM i strukturförordningarna Studiepoängen för examensdelarna fastställer UBS i examensgrunderna. Utgångspunkten är att ett års normalprestation ger 60 studiepoäng  en grundexamen förutsätter enligt ECVET-rekommendationerna 180 studiepoäng. Studiepoängen för examensdelarna fastställs utgående från examensdelens relativa tyngd i examen.

32 För kunskap och bildning ECVET-poäng för yrkesinriktade examen och förberedande utbildning: förslag 1 Förberedande utbildning NQF-nivå? poäng Grundexamen NQF-nivå poäng Yrkesexamen NQF-nivå 4 (5) poäng Kompetensområde smalare än grundexamen120 poäng Kompetensområdet motsvarar grundexamennivå 180 poäng Kompetensområdet bygger på grundexamen240 poäng Specialyrkesexamen NQF-nivå 5 (6 ) poäng En examen med begränsat kompetnsområde180 poäng Kompetensområde som bygger på en yrkesexamen 240 poäng

33 För kunskap och bildning ECVET-poängsättning för examensdelar Enligt ECVET rekommendationer skall examensdelarnas relativa och vägda värde bestämmas av följande kriterier eller en kombination av dem:  Inlärningsresultatens relative betydelse på arbetsmarknaden, för fortsatta studier eller för en social integration  Svårighetsgraden och omfattningen av inlärningsresultaten i examensdelarna  Förutsatt arbetsinsats för att uppnå de stipulerade kunskaperna, färdigheterna och kompetenserna i examensdelen

34 För kunskap och bildning Följderna av ECVET 1.ECVET-poäng och -information skall (år 2013 ?) framgå ur examensbetygen och i de internationella bilagorna 2.Inga förändringar sker i examina, examensbenämningar, i kraven på yrkesskicklighet, i föremålen för bedömning eller i bedömningskriterier 3.Studieveckorna försvinner vilket inverkar på utbildningsanordnarnas läroplaner och på de förberedande ubildningarna 4.I studiearrangemang och -planering kommer studieprestationerna att vara en viktigare utgångspunkt än tidigare. (Hur skall undervisningen och handledningen se ut för att inlärningsresultat och studiepoäng skall uppnås ?)


Ladda ner ppt "För kunskap och bildning Hälsningar från Utbildningsstyrelsen Läroavtalsdagen 1.12 2011 i Tammerfors Tor Lindholm."

Liknande presentationer


Google-annonser