Matena Lärarfortbildning i samverkan med företag

En presentation över ämnet: "Matena Lärarfortbildning i samverkan med företag"— Presentationens avskrift:

1 Matena Lärarfortbildning i samverkan med företag
Cecilia Warrol Ersson, projektledare, Teknikföretagen

2 Jan-Eric: Kort om utgångsläget – ERTs respons – insikten och viljan att företagen har en viktig roll att spela Volvos roll, ERT och status inom European School Net

3 Jan-Eric: Kort om utgångsläget – ERTs respons – insikten och viljan att företagen har en viktig roll att spela Volvos roll, ERT och status inom European School Net

4 Jan-Eric: Kort om utgångsläget – ERTs respons – insikten och viljan att företagen har en viktig roll att spela Volvos roll, ERT och status inom European School Net

5

6 Skolverket

7 Lägesanalys: fokus lärare
Lärare i grundskolan: 80% önskar fortbildning inom teknik Lärare F-6 sällan naturvetare Lärarlyft = inget lyft för teknik* Teknik väljs bort i lärarutbildningar Utvecklingsarbete = lärarens ansvar Kommunerna tar inte ansvar för lärarfortbildning/uppföljning av ämneskompetens Läraren = enskilt viktigaste faktorn för inlärning och kunskapsutveckling * Teknik = obligatoriskt ämne i grundskolan sedan 1984

8 Matematik, teknik och naturvetenskap Extrautbud för Elever
Lego league KomTek/Science Center Teknik-8 Matte-olympiad Skogen i skolan Vetenskapsfestivalen (VGR) Teknikspanarna Kemiolympiad NTA, naturvetenskap och teknik för alla Transfer/teknik F-3 4-6 7-9 Gy

9 Matematik, teknik och naturvetenskap Utbudet för Lärare
KomTek/Science Center Skogen i skolan Teknikspanarna Matena - lärarfortbildning med företag som lärmiljö Här syns de största nationella satsningarna på lärare, som drivs utanför Skolverket och kommunerna. NTA är störst, med en spridning till 100 NTA, naturvetenskap och teknik för alla F-3 4-6 7-9 Gy

10 Matena + NTA = samordnad satsning på lärarna!
Matena - lärarfortbildning med företag som lärmiljö Pedagogisk resurs Företag samverkan Förankring i kommunen NTA, naturvetenskap och teknik för alla Samordnare Förankring i kommunen Här syns de största nationella satsningarna på lärare, som drivs utanför Skolverket och kommunerna. NTA är störst, med en spridning till 100 Två sammanlänkade erbjudande till skolans huvudmän – för lärarfortbildning

11 Hur kan företag bidra till skolan?
1. Motivation Företagens verksamheter visar hur kunskaper i ma, te, na används 2. Förebilder Medarbetarna är förebilder inom yrken, utbildningar och karriärmöjligheter 3. Stöd och inspiration Företag kan bidra med material, frågeställningar, projekt/praktik, uppgifter, mm.

12 Matena: En lärarfortbildning med företag som lärmiljö
Öka ungas intresse för utbildningar och yrken inom teknik och naturvetenskap Metod Lärarfortbildning i samverkan med teknikinriktade företag Målgrupp Lärare, främst i grundskolan

13 Lärarfortbildning Örebro 2009-10
Pedagogiskt stöd (koordinering): KomTek ansvar för fortbildningens innehåll, pedagogik och koordinering Lärare: 20 st (F-Gy) från 6 skolor Företag: 7 st → 12 medarbetare → ca 150 arbetstimmar Tidsåtgång lärarna: 35 timmar fortbildning + praktik Tidsåtgång företagen: timmar per medarbetare Långsiktighet: förankring ger fortsättning

14 Besök på Stoneridge april 2010

15 Företagen i Örebro 2009-10 Andon Automation – ca 20 anställda
Atlas Copco – ca 1400 anställda Emhart Glass – ca 150 anställda Johnsson Metall – ca 60 anställda Linde Materials Handling – ca 100 anställda Stoneridge electronics – ca 70 anställda Trelleborg Sigma Exempel på branscher: teknik, IT, Kemi, livsmedel, energi och vatten, infrastruktur, bioteknik, etc.

16 Utvärdering: Örebro Företag som lärmiljö? 93% Ja Sprida konceptet till kollegor? 80% Ja Stöd av skolledare/rektor? 100% Ja

17 Utvärdering: Örebro 2009-2010 Företagen:
Mycket positivt att träffa lärare och förstå deras erfarenheter Viktigt med proffsiga pedagoger som leder fortbildningen Deltar nästa omgång: 100% av företagen Lärarna: Kunskap om företagen, yrken och verksamheter Mycket positivt bemötande från företagen Stöd att koppla undervisningen och ”företag som lärmiljö” Inspiration till min undervisning Tid/utrymme att utveckla mina lektioner

18 Innehåll: lärarfortbildningen
September: Inledning och presentation lärare – företag Oktober: Vi tittar på ma, te, na på ett företag – gemensamt studiebesök med Matenakoordinator/handeldare November: Konstruktioner och lektionsplanering – återkoppling till studiebesöket, kursplanerna, handledare December: Fokus förebilder: – inblick i yrken, karriärmöjligheter och arbetsinnehåll i teknikinriktade branscher Jullovet: Individuell praktik – lärarnas eget val Februari: Återkoppling praktiken - lektionsplanering Mars: Lektionsplanering och utvecklingsarbete April: Gemensamt studiebesök Juni: Fokus förändrat arbetssätt i klassrummet Slutsats: det krävs rejäl dos för att smitta lärare med ”teknikbaciller”

19 Pedagogisk handledning Företagens engagemang
Framgångsfaktorer Tydlig struktur Pedagogisk handledning Förankring i kommunen Företagens engagemang God planering Tidsåtgång Schema Syfte/mål Utvärdering/ återkoppling Praktik och teori Pedagogiskt stöd Lektionsplanering Utveckling Kursplaner Stöd för betyg och bedömning Rektorer/ skolledare Utbildnings-förvaltning Grundskole- och gymnasiechefer Övriga MNT utvecklingsprojekt God planering Tidsåtgång Schema Syfte/mål Utvärdering/ återkoppling Praktik och te ”Rätt” personer från företagen Läraranpassad information Personliga möten

20 Utmaningar Pedagogisk resurs: lärare/teknikpedagog eller motsvarande
Företagen: kontaktpersoner och verksamheter Förankring: skolledare och kommunerna God planering och framförhållning (läsårscykler) Långsiktighet – uthållighet Anpassning till skolan (läsårstider, etc) Anpassning till lärares situation (schema, tider, etc.) Anpassning till kursplanerna (viktigt) Bygga långsiktiga relationer skola/lärare + företagen

21 Förändringar i skolan 2010 -
Nya kursplaner/ämnesplaner Nytt betygssystem Mer styrning – mindre lokal variation (lokala kursplaner) Tydligare kunskapskrav Färre gymnasieprogram: Teknikprogrammet: 5 varianter (ca 150) Naturprogrammet: 2 inriktningar (ca 100) Lärarfokus : Kursplaner, bedömning och nya ämnesplaner

22 Vad krävs för komma igång?
Insats per kommun: Pedagogisk resurs: (Koordinering) 25% Resultat per kommun: 30-50 fortbildade lärare/år Företag: h Förankring i kommunen

23 Matena Sverige: c/o Teknikföretagen
Organisation Matena Sverige: c/o Teknikföretagen •Projektledning •Utveckling •Rekrytering •Utvärdering •Mobilisering av företagen Styrgrupp Matena-kommun: •Pedagogisk ledning* (koordinering) •Lärare•Företag•Fortbildning •Förankring *T ex: KomTek, Science Center, Gymnasieskola, Teknikpedagog eller utvecklare inom ma, te, na

24 Matena-kommuner Falun Göteborg Halmstad Ljungby Luleå Skövde Örebro
Klara för 2010 Falun Göteborg Halmstad Ljungby Luleå Skövde Örebro 2011 Västerås Helsingborg Jönköping Eskilstuna Sundsvall Borlänge Gävle Värnamo Härnösand Hudiksvall Örnsköldsvik Skellefteå

25 Europa satsar på Matena
Breda nationella satsningar i Danmark, Norge, Nederländerna, Tyskland European Coordinating Body startar 2011 Teknikdelegationen : Lärarfortbildning Kommunernas ansvar för lärarnas kompetensutveckling Lärarutbildning Övergång näringsliv – skola

26 Finansiering: pilotkommuner och utrullning
Verksamhet Matena-kommuner MSU/Skol-verket, TE, AB Volvo, AZ Projektstart, förstudier, konceptutveckling, kommunikation, mm. 5-7 st Skolverket* Utrullning, utveckling och långsiktig etablering av Matena i Sverige 40-60 st * Genom Utbildningsdepartementet, Teknikdelegationen

27 Styrgrupp 2010 Jan-Eric Sundgren, AB Volvo
Yvonne Näsström, AstraZeneca Ola Asplund, IF Metall Anne-Marie Fransson, IT Företagen Per Kornhall, Skolverket Johan Ancker, Teknikföretagen Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Per Fagrell, Teknikföretagen Projektledare: Cecilia Warrol Ersson, Teknikföretagen