Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gruppledarskap Föredrag med utgångspunkt i Carolyn Webbster-Strattons & Terje Ogdens teorier och praktik Siggi Òlafsson www.goteborg.se/cebuh Preventions.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gruppledarskap Föredrag med utgångspunkt i Carolyn Webbster-Strattons & Terje Ogdens teorier och praktik Siggi Òlafsson www.goteborg.se/cebuh Preventions."— Presentationens avskrift:

1 Gruppledarskap Föredrag med utgångspunkt i Carolyn Webbster-Strattons & Terje Ogdens teorier och praktik Siggi Òlafsson Preventions och Utvecklingsenheten -främjar god hälsa och integration

2 Gruppledarskap Regler för dagen Alla har rätt och passa Aktivt lyssnande Inga sänkningar Program Bakgrund Stresshantering Relationen till barnet Beröm & medvetet riktad uppmärksamhet Positiva verbala omdirigeringar Påminnelser om förväntat beteende Logiska och naturliga konsekvenser Att utveckla sitt ledarskap

3 Från intuition till kunskap Intuitions baserad utan god teori Teori baserad med trolig effekt Faktabaserat med dokumenterad effekt Kunskapsbaserad förebyggande Begreppet ”kunskapsbaserat” förebyggande arbete omfattar åtgärder med trolig och dokumenterad effekt

4 Tidigare synsätt Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Men i själva verket... Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)

5 Kunskapsbaserat - Vilken kunskap? Forskningsbaserad kunskap - läraren bör ha kunskap om olika strategier, program, modeller. Att ha ex. evidensbaserade modeller kan vara sårbart om inte god kunskap om kärnkomponenter finns Erfarenhetsbaserad kunskap - reflektion o erfarenheter knyts till teori, lärande organisationer. Vad gjorde jag lärare -varför blev det som det blev -hitta mönster av samband –kollega vägledning - implementera nya strategier Brukarkunskap - vilka erfarenheter har elever o föräldrar Etiskbaserade kunskap - att metoder i arbetet med barn/unga är etiskt försvarbara

6 Vad ska förebyggas Forskning pekar på att det är viktigt att sätta in åtgärder på dessa tre områden. 1.Mobbning 2.Beteendeproblem 3.Droger Förebyggandet av mobbning i skolan har positiva effekter även på reduktion av beteendeproblem. Att reducera beteendeproblem och mobbning höjer debutåldern för att testa och bruka alkohol. Åtgärder mot detta har en stärkande effekt på varandra.

7 Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%) Multisystemiska åtgärder Individuellt anpassade och intensiva åtgärder Barn med moderat risk för allvarliga beteende problem (5-10%) Selektiva åtgärder Så som ART Barn med liten risk för allvarliga beteendeproblem (ca 80-90%) Universella åtgärder Skolomfattande som Olweus programmet. Klasscentrerade som Livsviktigt & StegVis eller Lärarledarskap Förebyggande arbete Vilka strategier för vilka elever?

8 –Planerad undervisning och inlärningsaktiviteter med vikt av direkt undervisning och god struktur –Beteendekorigeringar utan att störa klassens aktivitet med hjälp av användning av monitoring, uppmärksamhet, beröm och signaler –Direkt beteendekorrigering, med problemlösningsmetoder, regler och på förhand planlagda konsekvenser. Terje Ogden Principen om - Lägsta ingripandenivå - Att förebygga & förhindra upptrappning av problembeteenden

9 Amygdala (Reptilhjärnan) (Neropsykologi) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

10 Möjliga grundreaktioner Orörlighet (passivitet, handlingsförlamad) Flykt (flykt, undvikande) Försvar (attack, handlingsberedskap) Här är vi människor olika, dvs vad vi går igång på… Går att påverka, lära om… under trygga förutsättningar…

11 Lugna ned sig tekniker Hjälp barnen att hitta sätt att lugna ner sig själva på… Hjälp pedagogen att hitta sätt att lugna ner sig själv på… –Självprat (Peptalk) –Andas (Fokusering) –Gå undan (Låta tiden gå) –Omformulera positivt –Fler sätt…

12 Konstruktiv copingförmåga Systematisering Framförhållning Söker socialt stöd Söker professionell hjälp Positiv omformulering Humor Optimism Substitution Önsketänkande Accepterande/resignation Jämförelse med andra Katharsis Magi Förhandling

13 Destruktiv copingförmåga BedövningAnvänder droger och eller alkohol för att lugna sig KonfrontationGår till attack SjälvkritikFörebrår sig själv att inte lyckas lösa problemet Flykt/ undvikandeFlyr eller undviker genom att försvinna DiskvalificeringDiskvalificerar problemet och andra i processen RigiditetFastnar, kan inte ändra strategi. Så här har vi alltid gjort PassivitetÄr overksam i förhållande till problemet

14 Ledarskapets kärna Ett gott ledarskapet kännetecknas av –Värme och tydliga gränser –Kärlek och struktur –Kramar och ramar John Steinberg & Dan Olweus

15 Kärnan… Källa: Forebyggende innsatse Karin Rørnes Terje Overland Erling Roland Kirsti Tveitereid Ledarskap praxis… Situationsbestämt ledarskap…

16 Relationen till barnet Relationen till barnet utgör grunden för möjlighet till ett gott ledarskap. Lär känna eleven - Låt eleven lära känna dig. Låt eleven känna att du bryr dig om dem. Lägg ned mest tid där det behövs mest –Individuella kontakter, exempelvis på Raster Hembesök Telefon –Fokus på relationen, var nyfiken Gäller lika för föräldrarna.

17 Hur stor är sanolikheten att eleven ska få posetiv respektive negativ uppmärksamhet? Både positiv resp. negativ uppmärksamhet påverkar elevers beteende –”Catch the children being good” –”Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls” Medveten användning av uppmärksamhet och beröm främjar prestationer och resultat.

18 Beröm Kollektiv beröm Självberöm Individuellt beröm Proximalt beröm Visa uppskattning Bekräfta känslan Positiva konsekvenser Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara Spontan, varierad och uppriktig beröm är effektivast Bygg på kännedom om vad eleven presterar Beröm ofta...

19 Regler Jag talar Räck upp handen Vem som helst få tala Jag fördelar ordet Hur visar ni? När gäller vad? Inte lätt att vara konsekvent… Använd så få regler som möjligt… Exempel… Att klargöra spelregeln för vem som talar

20

21

22 Systematik Lektioner börjar på samma sätt –Ex pedagogen tar i hand och har på förhand skrivit startinstruktioner på tavlan Lektioner slutar på samma sätt –Ex lektionen slutar med att pedagogen går igenom vad som händer nästa gång och vad som ska göras i mellantiden.

23 Använd teckenkommunikation! Tyst Kommer strax Plocka ihop Samling Byt grupp/uppgift Sitt Kolla tavlan Stopp Titta Tack Bra gjort Jobba 80/20 principen

24 Positiva verbala omdirigeringar Jag vill att du… …Börjar läsa …Sitter ned …Följer med mig …Etc…

25 Naturliga och Logiska Konsekvenser Negativa konsekvenser ska… –Vara konsekventa –Ges på samma sätt för alla –Vara lätta att för läraren att genomföra –Presenteras som ett val som barnet har gjort –Vara relaterat till beteendet –Vara rimliga

26 Exempel… Om eleven –Inte kan hantera saxen på ett säkert sätt tas den ifrån eleven –Har spillt vatten på golvet är det dennes ansvar att torka upp det –Inte talar tyst i biblioteket, får denne gå därifrån –Inte följer en uppmaning får denne stanna inne på rasten för ett samtal med läraren om detta. –Knuffas i kön i matsalen, får denne ställa sig längst bak i kön –Väljer att inte arbeta på anvisad plats får denne stanna inne på rasten för ett samtal med läraren om detta

27 Förtydliga er konsekvenstrappa! Exempel… om en elev stör… –Första gången, positiv omdirigering eller ignorerande –Andra gången, påminnelse om förväntat beteende –Tredje gången, varning för konsekvenser –Fjärde gången, gult kort, stanna för samtal med läraren efter lektionen är slut –Femte gången, allvarligt samtal med läraren och en till i personalen

28 Bestämdhet, snarare än skärpa Konsekvenser behöver inte vara stränga för att vara effektiva Följ principen om minsta möjliga intervention Det är viktigare att en konsekvens kan genomföras än att den är ”kännbar” Underminera inte ditt konsekvensprogram genom att bli arg, även om eleverna trotsar. Om eleven ”springer ifrån” konsekvensen, jaga inte, ta upp den vid nästa tillfälle du kan, men kom ihåg upprätthålla konsekvensen. Var rak på sak och vänlig Om du tvekar vad som är rätt konsekvens så vänta lite…

29 Gruppledarens färdigheter & relationer till barnet Empati Lek Problemlösning Lyhördhet Samtal Uppmärksamhet Engagemang Belöningar och ceremonier Beröm och uppmuntran Tydliga gränser - Tydlig struktur Icke verbala signaler Positiva verbala omdirigeringar Påminnelser om förväntat beteende Varningar för konsekvenser Konsekvenser Använd flitigt och odla särskilt relationen till den elev som har störst bekymmer med beteendet Använd sparsamt Carolyn Webster-Strattaon

30 Att förstå det negativa beteendet Används för att få uppmärksamhet Utlopp för frustration Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga Försvar för att undvika Barnet tycker det är roligt i sig att bete sig illa För att få makt över andra Barnet här ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter Barnets omgivning stödjer beteendet

31 Att tänka på vid negativ kritik Välj rätt tid och plats för negativ kritik Var lugn men bestämd Håll lagom avstånd Använd små konsekvenser Föreläs inte, kan få dig att må bra men... Hota inte, förvirar och ger negativ inlärning Undvik argumentation Avkräv inga löften När det är över, gör dig kvitt med kännslan

32 Beteendeplan för elever ”Åtgärdsprogram” Ta med negativa beteenden som ska minska (ex prata rakt ut, störa kamrater under lektion) Ta med positiva beteenden som ska öka (ex räcka upp handen, hålla händerna nära kroppen)

33 Effekter av förändringsarbete......avtar över tid utan systematiskt fokus, arbete  Vanlig skola  Känguru skola  Systematisk skola

34

35 Komma igång råd Träna endast en sak i taget tills den sitter (flera veckor) Prova fel, prova rätt Fokusera på resultat inte metod Fastna inte i din filosofi eller övertygelse - kolla vad som fungerar… Ha ett livslångt perspektiv Det krävs en hel by till att fostra ett barn, –ni är många…

36 Utveckla barns emotionella och sociala kompetens Carolyn Webster-Stratton Social kompetens och problembeteende i skolan Terje Ogden Lärarens arbete Lars Löwenborg & Björn Gíslason


Ladda ner ppt "Gruppledarskap Föredrag med utgångspunkt i Carolyn Webbster-Strattons & Terje Ogdens teorier och praktik Siggi Òlafsson www.goteborg.se/cebuh Preventions."

Liknande presentationer


Google-annonser