Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hot och våld vid demenssjukdom Amira Akhavan.  De flesta som föds idag väntas fylla 100 år. Den stora förändringen är inte att den maximala åldern har.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hot och våld vid demenssjukdom Amira Akhavan.  De flesta som föds idag väntas fylla 100 år. Den stora förändringen är inte att den maximala åldern har."— Presentationens avskrift:

1 Hot och våld vid demenssjukdom Amira Akhavan

2  De flesta som föds idag väntas fylla 100 år. Den stora förändringen är inte att den maximala åldern har ökat. Vi vet att människor blev över 100 år gamla även på 1600-talet och 1700-talet, och troligen även under antiken. Den stora förändringen är att många fler blir riktigt gamla och att medellivslängden stigit dramatiskt. (Brun Ulfhake, professor i anatomi vid KS) Trolig orsak:  Minskad barndödlighet  Minskad dödlighet bland äldre Tack vare,mindre svält, mindre krig, bättre hygien, varierad kost, bättre vård och medicinsk behandling Nya hot; dålig mat och allt fler kemikalier(100,000 som inte fanns tidigare, många av de inte kan brytas ner i naturen) som kan störa utvecklingen

3 Vad innebär det att bli gammal? Att åldras Vi föds som kopior men dör som original= Ganska sant Åldrandet är högst individuellt ( arv, miljö) Fysiskt Fetare, torrare, mindre muskelmassa. Funktions nedsättning i olika organ; Njurarnas funktion halverad vid 80 års åldern. Minskad lungvolym. Försämrad syn och hörsel. Psykiskt Sämre minne, svårare att lära nya saker. Långsammare i tanke och handling. Förvirring. Socialt Social aktivitet – delaktighet centralt för välbefinnande Antal kontakter är ej viktig – däremot ömsesidigt tillfredsställande sociala kontakter är viktigare. Att kunna ge och ta – ej vara i beroende ställning är mest givande OM våld sker: Äldre behöver ofta längre tid för återhämtning. Fysiska skador som tar lång tid att läka. Det finns även en psykisk sårbarhet. Kanske är ens nätverk begränsat och det finns ingen att prata med om hur dåligt man mår. I ensamhet förstärks de psykiska konsekvenserna. Att återerövra tryggheten efter ett brott kan ta längre tid. Äldre kan ha djupa skam- och skuldkänslor kring brottet.

4 Två viktiga begrepp när det gäller äldre människor: #Multiorgansjuk #Polyfarmaci Den äldres människans kropp har nedsatt reservkapacitet och motståndskraft mot yttre påfrestningar, såsom sjukdomar och läkemedelsbehandling som gör att det bli svårare att diagnostisera och behandla äldre människor. Idag är omkring 1,6 miljoner svenskar äldre än 65 år. Hälften av dessa är över 75 år och använder i genomsnitt 5–6 olika läkemedel. Det är en fördubbling jämfört med för två decennier sedan. I åldersgruppen 80-åringar och äldre använder cirka 15 procent tio läkemedel eller fler.

5 Vad är demens? Dementia; Latin (ur sina sinne, utan förstånd) Gammalt begrepp; Hippokrates, Platon och Aristoteles hade beskrivit någon form av sinneslöshet som uppstod sent i livet. Shakespeare har i sin Hamlet beskrivit personer med samma symtom. Demens är inte en sjukdom(åkomma). Det är en diagnos(tillståndsbedömning) för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Olika symtom som orsakas av hjärnskador som så småningom leder till en demensdiagnos. (OBS! Minst 6 månader innan man kan ställa säker diagnos) Långsamt förlopp, men kan komma plötsligt t.ex. i samband med en hjärnblödning. Hör inte till det naturliga åldrandet.

6 Glömska vid normalt åldrande Glömmer namn, Glömmer nycklar Glömmer delar av händelse Glömmer händelser långt tillbaka i tiden Berättar samma historia för vännerna men……. Förlorar ej orienteringen Kan lära nytt, kan lösa problem Kan leva ett oberoende liv

7 Demens – inte naturligt åldrande  Demens beror på sjukdomar och skador som drabbar hjärnan. Personer med symtom som kan tala för en demenssjukdom har rätt till utredning och behandling. En misstänkt demenssjukdom skall utredas så tidigt som möjligt. OLIKA FORMER AV DEMENSSJUKDOMAR HAR GÅTT OM AKUT HJÄRTINFARKT OCH ÄR NU DEN VANLIGASTE DÖDSORSAKEN I SVERIGE, RAPPORTERAR DAGENS NYHETER SOM HÄNVISAR TILL STATISTIK FRÅN SOCIALSTYRELSENS DÖDSORSAKSREGISTER. I FJOL AVLED MÄNNISKOR I NÅGON FORM AV DEMENS. ANTALET DÖDSFALL I AKUT HJÄRTINFARKT VAR I FJOL

8 Ny forskning visar att varannan svensk riskerar att få någon form av demenssjukdom.På mindre än sju år har andelen personer över 85 år med demenssjukdom ökat med hela 40 procent. Vi har blivit bättre på att behandla sjukdomar. Fler får chans att leva längre, men det ger större risk att få demens. Sen har vården av demenssjuka blivit bättre. Det finns dessutom bromsmediciner(symtomlindrande) vilket kan leda till bonusår. Ny studie visar; Folk som genomgått en hjärtoperation har nämligen större risk att utveckla sjukdomen. Man försöker ta reda på varför det är på det viset. Vad som påverkar hjärnan vid operation och hur vi kan förebygga. (Enligt Yngve Gustafson professor i Geriatrik på Umeå Universitet)

9 Världshälsoorganisationen kallar vår tids snabbast växande hot mot folkhälsan demenssjukdomarna  Den 11 december 2013 samlades G8-länderna för att för första gången diskutera hur man ska samarbeta för att möta problemet med det snabbt växande demenshotet i världen. Inbjuden talare på mötet i London var Swedish Brain Power- forskaren professor Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet. Vi forskare efterlyser samhällets stöd i kampen mot demens” säger Professor Bengt Winblad och andra från Swedish Brain Power som vill ha större engagemang hos svenska politiker mot demens.  Det var ett historiskt möte. Sist G8-länderna samlades för att försöka bekämpa en sjukdom handlade det om AIDS. Att de nu prioriterar demenssjukdomar kommer med största säkerhet ha lika stor påverkan, säger Miia Kivipelto till Hjärnfonden.

10 Antal personer med demenssjukdom i Sverige En folksjukdom 150, ,000 personer Nästan hela Uppsalas befolkning 10,000 pers i Sverige som är under 65 år Nästan hela Vaxholmsbefolkning 20,000 nya fall varje år Lite mindre än Köpingsbefolkning Risken att bli drabbad ökar med åldern; Mindre än 5% under 65 år Mer än 40% över 85 år 10

11 Demens; Ett växande problem Demens är en global utmaning i världen; 36 miljoner är drabbade (Sveriges befolkning X 3,8) 7,7 miljoner nya fall i världen/ år

12 Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans.  Demensvården kostar 604 miljarder dollar i världen/år Demensomsorg kostar omkring 1% av världens bruttonationalprodukt (GDP).  Om demensomsorg var ett land, skulle den vara världens 18th största ekonomi (rang mellan Turkiet och Indonesien).  Demensvården kostar 50(63) miljarder kronor i Sverige/år 1620kr/sekund,82% kommuner,14% informell vård,4%spec. vård och primärvård

13 Människans utveckling DNA-förändringar/mutationer → för 5-6 miljoner år sedan har gjort att vi har utvecklats till människor och inte fortfarande är fyrbenta, trädlevande varelser. Homo sapiens = Förnuftig människan → utmärkte sig med : tvåbenthet, anpassningsbarhet(kläder, verktyg), finmotorik(händer och fingrar),förmågan till abstrakt tänkande(att visa emotioner = känslor och empati = medkänsla), tolka språk och symboler och självmedvetande → människan kunnat utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst.

14 Vår mest komplexa organ Hjärnan → Människokroppens mest komplexa del och väger 1,2-1,4 kilo. Med 100 miljarder nervceller som kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av cirka m/s. Vid demens sänks hastigheten till 0,5 - 2 m/s) Den vänstra hjärnhalvan → analytiska förmågor som logik, språk och matematik. Den högra → konstärlig förmåga och synförmåga som färger, former och mönster. Det är därför som en skada i hjärnan kan yttra sig på så många olika sätt beroende på var skadan sitter.

15 Hjärnans centra I hjärnan finns olika centra för att minnas, tala, analysera information och koncentrera sig  Tinninglob – minnescentrum  Hjässlob - analys av information, förståelse  Pannlob - insikt, omdöme, koncentration, tal  Nacklob - styr synintryck

16 Hjärnans funktioner

17 Tidiga tecken på begynnande demens Ökad stresskänslighet Personlighetsförändringar Nedsatt minne Språkliga svårigheter Nedsatt visuospatial förmåga ( förmåga att klara av kropps- och rumsuppfattning och hur saker är placerade i förhållande till varandra med synens hjälp) → svårigheter att orientera sig Försämrad praktisk förmåga Förstår inte instruktioner Svårt att tolka sinnesintryck Sämre abstrakt förmåga och logiskt tänkande

18 Innan diagnos Tidiga kognitiva symtom, depression Social funktionell nedgång Sjukdomen fortskrider Institutionsbehov Död DIAGNOS ?? ÅR Enligt senaste forskning gjorda på studier av en colombiansk släkt har man sett vissa hjärnförändringar som kan spåras tjugo år före de första symtomen på Alzheimers sjukdom. Siffror tagna fr. SATS studier Vanligt förlopp av demensutveckling

19 Demensliknande tillstånd kan orsakas av  Metabola rubbningar, t.ex. vitaminbrist, B12, folsyra  Infektionssjukdomar borrelia  Subduralhematom – blödning under hårda hinnan  Normaltryckshydrocefalus – försämrad cirkulation av likvor (vätska som omger hjärna och ryggmärg)  Depression  Stress och utmattningsdepression  Ogynnsam påverkan av läkemedel

20 Olika demenssjukdomar Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens – Picks sjukdom Huntingtons sjukdom Downs syndrom Lewykroppsdemens Vaskulär demens Slag mot huvudet Alkohol AIDS m.fl………………….

21 Fördelning av Demenssjukdomar

22 Vad händer i hjärnan vid Alzheimer?  Hypotes: Dålig sophantering kopplas till Alzheimer. Bristfällig sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom sjukdomen. I stället för att lösa upp skadligt proteinskräp, ansamlas det och orsakar celldöd. Enligt Lotta Agholmes doktorsavhandling. ( Linköpings universitet) Giftig protein kan starta Alzheimer. Ett giftig protein Pyroglu smittar en vanligare variant av samma protein som börjar klumpa ihop sig i hjärnan. Hypotesen läggs fram i tidskriften Nature. Flera av de kända sjukliga förändringar vid Alzheimers sjukdom: ansamling av proteinet beta amyloid, skadliga förändringar av proteinet tau och en försämrad transport längs nervcellernas utskott..

23

24

25

26 Vaskulär demens

27

28 Lewy Body demens Kan ses som en blandning mellan Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Patienterna med Lewy body demens har Lewy bodies i hjärnan SYMTOM Parkinsonism, brist på dopamin Trötthet, synhallucinationer, bl.a, brist på acetylkolin Störd drömsömn, depression, bl.a, brist på noradrenalin

29 De kognitiva nedsättningarna kommer ofta tidigare än vid Parkinson demens Sömnstörningar, falltendens/svimmar Fluktuerande vakenhet/uppmärksamhet Ofta relativt snabbt förlopp. Anhöriga har svårt att hinna med. Nedsatta rumsliga uppfattning. Kan sätta sig bredvid stolen, lägga sig tvärs på sängen

30 Frontotemporal demens Vanligare med tidigare insjuknande, minnet är bra i början Personligheten börjar förändras, omdömet kan brista Patienten kan bli rastlös, (promenerar, cyklar, kör bil) Kan plötsligt göra saker personen aldrig skulle ha tidigare Kan misstolkas som depression. Plötsliga vredesutbrott Språket kan påverkas på flera olika sätt, svårare att formulera orden, bättre flöde av ord men kan helt sakna mening, härma ord, blir tyst

31 FDT: Frontotemporal demens Diagnostiska svårigheter Hypomani Euofori Rastlöshet Impulshandlingar Depression Apati Tröghet Likgiltighet Depressivitet Schizofreni Känslomässig avflackning Likgiltighet för egen person/hygien Stumhet

32 FDT - Behandling Kontroll och behandling av blodtryck SSRI- preparat kan ha effekt vid humörsvängningar och vid förändrat mat- och ätbeteende Behandla BPSD

33 Förekomst

34 beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Konsekvenserna anses vara den vanligaste orsaken att flytta till ett särskilt boende Mindre vanliga: – gråt – svärande – Viljelöshet – repetitiva handlingar Vanliga beteenden: – vanföreställningar – hallucinationer – nedstämdhet – sömnsvårigheter – ångest – emotionell labilitet – fysisk aggressivitet – irritabilitet – vandrande – rastlöshet Ganska vanliga: – agitation – gå av och an – Rop/skrikande – sexuellt ohämmat beteende

35 Hur kan man komma tillrätta med udda beteende inom vård och omsorg ? Hjärnan kan liknas vid en boll. Läderskalet, dvs. det som motsvarar hjärnbarken, rymmer vårt medvetande och vår samlade kunskap (en människans hela intellekt). Inuti bollen finns luft. Det kan vi kalla känslor( skam, vrede, rädsla, sorg, lycka och sex). De finns kvar till sista andetaget. När intellektet sederas(sövs), skadas, påverkas av droger och alkohol, förändras eller försämras genom sjukdom blir risken stor att känslor läcker ut. Olika demenssjukdomar, Parkinson och även utvecklingsstörning kan ge känsloläckage. Busiga vårdtagare( Ola Polme)

36 Maslows behovstrappa Pyramidens topp huggs av vid demenssjukdomar.

37 I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling när det gäller demenssjukdomar. Astrid Norberg, Sveriges första professor i omvårdnad; ”Så länge det inte finns något botemedel mot demenssjukdom är god omvårdnad den bästa behandlingen”

38 Vad är våld? ”Varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” Per Isdal, ATV (Alternativ til vold) Oslo (2000) Nelson Mandela konstaterade: ”Inget land, ingen stad, inget samhälle är immunt. Men vi är inte heller maktlösa mot det.

39 Det finns många definitioner på våld och det finns många handlingar som kan kallas våld. De flesta brukar tänka på fysiskt våld, t ex sparkar och slag när de hör ordet. Fysiskt våld slag, sparkar, angrepp med olika föremål, att bitas, att använda vapen eller kniv, strypförsök Psykiskt våld Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som kontrollerar, skadar eller kränker partner och barn. Det kan finnas relationer och familjeförhållande där det finns psykiskt våld utan att det förekommer fysiskt våld. Däremot finns det alltid psykiskt våld då det förekommer fysiskt våld. Detta inkluderar utskällning, direkta eller indirekta hot, sårande kritik, ignorerande, nedsättande och förödmjukande beteende, falska anklagelser, förhör. Sexuellt våld Sexuellt våld kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade sexuella handlingar som känns onaturliga eller som skapar smärta.. Materiellt våld Med detta menas våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker på någon, förstöra och slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell betydelse för den som är utsatt för våldet. Latent våld Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld.

40 ”Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende meningsfullt för den som stör” Inga-Lill Hallberg

41 Utlösande faktorer Främmande miljö: om miljön inte är anpassad, saknas tillgänglighet kan det utlösa aggressivitet. Om man inte kan gå i trappor och hiss saknas, om man inte når fotoalbumet, om man inte kan ta det man har tappat på golvet, och inte hitta toaletten. Hemlängtan Smärta Obstipation/urinretention = svårighet att tömma urinblåsan Fraktur Överträdelse av privat sfär inlåsning, kod på dörrar, larm, att bli tvingad att ta mediciner, bli fastspänd i sele eller att bälte används. Rädsla, ångest Behov av medicinsk bedömning. Läkemedelsgenomgång risk för interaktioner med andra läkemedel. (Läkemedelsverket 2008)

42 Våld mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. Världshälsoorganisationen (WHO) 2002

43 Våld mot kvinnor En kränkning av de mänskliga rättigheterna Våldet är en av de främsta sjukdomsorsakerna för kvinnor världen över, liksom en av de främsta dödsorsakerna. Våldet sker i det offentliga, på gator och torg, dagliga verksamheter, i taxibilar,..Men framför allt sker det i det privata, innanför stängda dörrar, ofta i kvinnors eget hem. Funktionsnedsättning Beroendeställning Mer kontroll, mer våld, mer kränkning

44 Våldet påverkar vår fysiska och psykiska hälsa/Följdsjukdomar  Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt sexuellt våld under livet var PTSD-symtom cirka tre till fem gånger vanligare än bland andra.  Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under livet var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland andra.  Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till själv- skadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger vanligare hos de utsatta männen jämfört med bland andra.  Omkring var tredje kvinna och man som hade varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol, vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta.  Bland kvinnor i åldern 56 – 74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Våld och hälsa - en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för kvinnofred kvinnor och män år Enkät Viktat för bortfall

45 Våld mot äldre i nära relation  Upprepat våld i parrelation  Våld från vuxna barn/andra närstående  Våld pga. utmattning/sjukdom  Våld i vård och omsorg, personal och medboende

46 Risken för våld ökar om den anhörige som vårdar  lider av psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk  är socialt eller ekonomiskt beroende av den äldre  har ett aggressivt beteende  upplever vårdrelaterad stress Mellan 15 och 50 procent av alla anhörigvårdare har i olika studier uppgett att de begått en våldshandling mot en äldre med demenssjukdom Saveman B-I 2007  har upplevt våld under sin uppväxt??

47 Processer i våldet Pågår upprepat över tid Svårt att sätta ord på, tabu Konsekvenser av trauma (skuld, dålig självkänsla, hopplöshet) Internalisering – Normaliseringsprocessen Offret tar över förövarens verklighetsuppfattning. Han har rätt/isolering Hänger ihop med trad. könsroller Traumatisk bindning, Känslomässiga band(kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld, delansvarig och hopp. Viljan att förstå våldet, beroende Växling mellan våld och värme. Hat och kärlek. Hopp- trollbunden

48 Motstånd. Gradvis eller i olika faser. Ett sätt att försvara sig mot våld eller anpassning till en absurd livssituation. Barn blir indragna, eller någon annan rycker in Uppbrottsprocessen, tillfälliga( 3-5) och sedan slutligt uppbrottet. Det kan handla om att mannen börjar slå barnen eller husdjuren. Att ha nått botten och / eller att ge upp.

49 Ett traumatiskt band Traumatisk bindning:  Ojämlikt maktförhållande  Upprepade kränkningar och övergrepp Internalisering/offret tar över förövarens verklighetsuppfattning - Stockholmssyndromet Dutton & Painter Traumatic bonding Victimology 1981/ Holmberg & Enander Varför går hon 2004 Vilja att förstå Beroende Internalisering Medlidande Skuld Hopp Kärlek Rädsla Hat

50 Socialtjänst 5 kap.11 § SoL Ett Lagstadgat ansvar De skyldigheter som socialnämnden har gentemot brottsoffer regleras i socialtjänstlagen. Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

51 Socialnämnden har i och med lagstiftning skyldighet: Kartläggning och identifiering genom att använda bedömningsinstrument och riskbedömning Att upptäcka våldsutsatta Skall utreda våld och dess konsekvenser Kvalitesäkra och utveckla fortlöpande och systematiskt Lämna insatser för skydd, hjälp och stöd på kort och lång sikt, utifrån behovet och på ett effektivt sätt Analys, Är de bra vi har gjort? Uppföljningar Att följa upp insatser Utvärdera insatser

52 För att kunna uppfylla det lagstadgade ansvaret Att se och agera Bör finnas i verksamheten, rutiner som bör vara skriftliga och regelbundet utvärderas och uppdateras. HUR? För att kunna uppmärksamma våldutsatta bör man även hålla samtalet om våld levande på arbetsplatsen. Återkommande temadiskussioner Våld och kränkningar får vara ett återkommande tema på personalmöten, arbetsplatsträffar, eller i handledning. Man kan dra ärenden där man misstänker eller har upptäckt våld och använda frågeställningar, exempelvis från,Skriften VÄGEN TILL ATT SE OCH AGERA

53 Det praktiska Att kunna se men ändå inte - Kännedom om övergrepp stannar inom verksamheten - Lite får man tåla - Nya övergrepp Att våga fråga, Mer raka, tydliga frågor – Att vara beredd att ta emot ansvar Att ta emot svaret – Att lyssna, ta emot och stanna kvar i berättelse. Ta våldet på allvar. Ansvar för våldet ligger för någon annan. Ett brott och man har möjlighet att göra en polisanmälan. Man kan få stöd under vägen. Att agera – Vad behöver vi göra? Att söka kunskap där kunskap finns. Kommunens hemsida. Skador? Skydd? Stöd och samtal. Dokumentation. Sekretess och polisanmälan.

54 Det ska finnas tid för personligt möte inom vård och omsorg För att minimera riskerna för hot och våld Tid för kärnverksamheten/vård och omsorg Fördelning av befintliga resurser Tillsättning av mellanchefer inom vård och omsorg för att minska den administrativa arbetsbörda Återkommande utbildning och kontinuerlig handledning Ett respektfullt bemötande, positiv människosyn, lyhördhet, respekt och empati Hot och våld inom vård och omsorg/Rapport 2011:16 Arbetsmiljöverket

55 Hur kan man arbeta för att förbättra och utveckla arbetet med våld i nära relationer? Övergripande Handlingsplan: Uppmärksamma, identifiera våldet i tidigt skede Erbjuda stöd och hjälp för den som utsätts för våld Den som utövat våld ska erbjudas stöd och hjälp Uppföljningsbara delmål: Information som är tillgänglig/vad kan vi erbjuda Kartläggning/statistik; inventering Analys av insatser/brukarundersökning Utvärdering och uppföljning; uppdatering/revidering Uppföljning av verksamhet och ansvar för kontroll; gäller alla verksamhet som har fått uppdrag att genomföra insatser Kunskap och kompetenshöjning Samverkan internt och externt

56 Aggressivitet= Att reagera med aggression / Angrepp / Anfall,Med syfte att skada eller tillfoga obehag Vid demens har man svårighet att kommunicera, har svårt att förstå vad som händer, upplever ångest och otrygghet, får känslan av upprepade misslyckanden, känslan av ensamhet och utelämnande, brist på meningsfull sysselsättning som orsakar ilska som fort kan utvecklas till både fysisk och verbal aggressivitet, om man bli behandlad nedlåtande eller respektlöst. Det aggressiva beteendet är alltid meningsfullt för den demensdrabbade. Ofta handlar det om att man vill skydda sitt revir och kämpa att bli bekräftad eller att man känner sig otrygg och inte kan kommunicera eller kompensera funktionsbortfall. Hur personal bemöter människor med demenssjukdom har en stor betydelse. Personalen ska ha kunskaper i psykiska mekanismer, självförståelse och ha empatiskt förhållningsätt, god inlevelseförmåga och lyhördhet. Sedan krävs att använda sin egen fantasi för att tolka svaren. Fyra olika termer framkom som speciellt viktiga för att uppnå god omsorg : bekräftelse, hemmastaddhet, kommunikation och den enskildes livshistoria. Att möta aggressivt beteende hos människor med demenssjukdom/ Sofie Wennberg/ Examen arbete

57 När riskerar vi att missa våldet, trots att vi har det framför ögonen? Verbala kränkningar Förnedring Isolering Kontroll Förstöra ägodelar Hot Skambeläggande Gester Metodisk nedtryckning Utpressning eller hot i relation till barnen Kasta saker Knuffa Hålla fast eller släpa Dra i håret Beröva sömn Nypa Stöld av pengar eller ägodelar Kontroll över ekonomin Tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i. Försummelse; medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, lämna någon utan hjälp och tillsyn långa perioder, försvåra istället för att underlätta.

58 Signaler som kan vara tecken på våld / Våldets många ansikte Oro, ångest, rädsla Apati Depression Talar nedvärderande om sig själv och sina förmågor - vill inte vara med En belastning för sin partner eller anhörig Man får inte vara ensam med den som vålddrabbade vid möte t.ex. hembesök Ovilja att tala om relation eller ett krampaktigt sätt att tala om hur bra relationen är. Man berättar om någon annan som är våldutsatt. Märkliga frågor om vad som är okej och normalt beteende i en relation. Man antyder mellan raderna att något inte står rätt till. Plötsliga eller kraftiga reaktioner vid beröring, synintryck och höga ljud. Utagerande beteende Frustation - ilska Dålig självförtroende, osäkerhet Psykosomatiska symtom, ont i magen och huvudet, sömnlöshet. Ätstörningar Självmordstankar Inkontinens Ovilja mot vissa saker, t.ex. gå till dagverksamhet Interaktionen mellan mannen och kvinnan i hemmet – kroppsspråk som förändras när både befinner sig i rummet


Ladda ner ppt "Hot och våld vid demenssjukdom Amira Akhavan.  De flesta som föds idag väntas fylla 100 år. Den stora förändringen är inte att den maximala åldern har."

Liknande presentationer


Google-annonser