Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se MORIA: Nietzsche. www.gu.se Nietzsche (1844-1900) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet Gud är död.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se MORIA: Nietzsche. www.gu.se Nietzsche (1844-1900) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet Gud är död."— Presentationens avskrift:

1 MORIA: Nietzsche

2 Nietzsche ( ) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet Gud är död och övermänniskan

3 Gud är död Vanligt påstående under 1800-talet och syftar oftast på den påbörjade sekulariseringen (av moralen) Gud behövs inte längre för att förklara hur världen fungerar. Den rationella naturvetenskapen har ersatt Gud. I Nietzsches fall även: ett slut på tron på den medlidande guden. Slavmoralen är inte längre ett trovärdigt alternativ

4 Kulturens gåta Inte historiskt problem – Utan filosofiskt – Ett slags historicism - samtidigt som han förkastar traditionen Hur ska mänskligheten komma till högsta möjlig utveckling? – Går emot demokratiska jämlikhetsidéer, drar mer åt ett slags aristokratisk radikalism Har inte ”massans” utveckling som intresse, utan ”övermänniskans

5 Vad filosofen/filosofin ska göra Inte bara kartlägga naturen och följa den (idéer om människans natur, tingens sanna beskaffenhet osv) – Utan: ge livet mening och värde, skapa en ny mänsklighet – Värden är konstruktioner Sträva uppåt – filosofera med hammaren – Ingen hänsyn till traditionen eller andras åsikter – Krossa illusioner – Dock: snarare ändra moralen i samhället än själva samhället.

6 Ursprunglig betydelse av ”gott” Två källor: Det som är gott för agenten Det som är gott för respondenten Från början var det agenten – den aktive - som bestämde vad som vad gott. Med tiden har det skett en förskjutning (med slavmoralen)

7 Herremoral: den antika aristokratins moral Agentskap och förmågan att forma världen. Inte bara hur den ser ut utan också i fråga om att skapa världen. ”Bra” refererar främst till stolta karaktärsegenskaper snarare än handlingar; ex. intelligens, styrka, mod, ärlighet (jfr dygdetik). ”Dåligt” refererar främst till folk som är fega, småaktiga, folk som främst är intresserade av vad som är användbart snarare än vad som är nobelt eller storslaget Herremoralen innebär ett hierarkiskt system: Aristokrati – vanligt enkelt folk (massan).

8 Slavmoralen vs Herremoralen Den kristna moralen är förkastlig och förkonstlad. – En slavmoral som förstör herremoralen. Viljan till makt – viljan att skapa mening genom tolkning av världen. – All sådan tolkning är konstruktioner av illusioner varigenom historien upprepar sig och allting återkommer. Lidandet är en ofrånkomlig del av livet – bejaka lidandet är alltså att bejaka livet. Släppa viljan fri! – Vetenskapen som viljans förlösare – det är omöjligt att kväsa viljan - viljan till makt kommer ändå att styra världen.

9 Slavmoral Herremoralen är omoralisk. De naturliga känslorna (de som bottnar i viljan till makt) betraktas som felaktiga Fokus ligger på lindra lidande och det som bidrar till detta benämns ”bra” (ex., altruism, medlidande, självuppoffring etc). De som är underlägsna herrarna saknar aktiv förmåga att skapa själva utan kan endast passivt, reagera, och värdena är sålunda en spegelbild av herremoralen

10 Resentment Resentment är en reaktion på sättet som slavarna blir behandlade på En hämnd utkrävs genom att herremoralens värden förnekas, de döms efter slavmoralens standard Herremoralen bekräftar det som den enskilda gör. Slavmoralen bygger på en orätt från andra och är därför inte självtillräcklig

11 Samvete Uppstår när människor hålls ansvariga för sina handlingar Människor har genom sedvänjorna blivit pålitliga Genom löften kan människor binda sig till nya åtaganden och blir på så sätt fria Den som agerar efter samvetet skapar sina egna regler och kan känna stolthet i det som åstadkoms

12 Skuld och dåligt samvete Vi har en inneboende vilja till makt och om den inte får utlopp vänds den inåt Vi upplever en konflikt mellan viljan till makt och vad vi lärt oss är rätt att göra. Det leder till att vi upplever skuld. Dåligt samvete: eftersom vi upplever skuld tror vi att vi bör straffas Desto mer vi straffar oss, desto mer kommer viljan till makt att förtryckas och desto mer kommer vi att lida

13 Asketism Det asketiska idealet är negerandet av viljan till makt Resentment riktas från början mot förtryckarna men genom prästernas predikan riktas det inåt Prästernas predikningar är utåtriktat resentment där de tar ut sin hämnd på omgivningen genom att få dem att vända sig inåt

14 Övermänniskan Slavmoralen förnekar den mest grundläggande mänskliga driften: viljan till makt Vid närmare granskning saknar moralen grund och en annan moral är möjlig Fem karaktärsdrag 1.Oberoende enstöring – använder andra som medel för sina mål. 2.Drivs av sitt arbete – gärna ett livsprojekt (konstnärligt eller kreativt arbete) och söker ansvar. 3.Han har god hälsa 4.Känner vördnad för sig själv. 5.Har en ovillkorlig vilja att leva

15 Delfråga 1 Varför bör vi enligt Hobbes och Locke ha en stat? Vad finns det för likheter och skillnader i deras argumentation? Vad är det för skillnader i deras respektive syn på naturtillståndet och regentens makt? Tänk på att förklara varför eventuella skillnader föreligger! Avslutningsvis, vems uppfattning angående varför vi bör ha en stat är mest rimlig, enligt din uppfattning? Delfråga 2 Hume menar (1) att förnuftet är passionernas slav och (2) att förnuftet inte kan kritisera våra känslor. Förklara vad Hume menar och diskutera huruvida hans uppfattningar är rimliga! Jämför även med vad Kant säger i sammanhanget. EV OMTENT A Omtentauppgifter publiceras på GUL 23/3.

16 Det genetiska felslutet En idé eller teori kan inte avfärdas som falsk på grund av dess uppkomst Fysikern Maxwell var berusad när han kom på sin teori Det är inte konstigt att Kalle är emot fiskekvoter, hela hans familj är fiskare En teoris giltighet måste avgöras av huruvida den kan förklarar det den gäller som fysiska fenomen eller vad staten får göra mot sina medborgare

17 Nietzsche och det historiska felslutet? Nietzsche beskriver hur slavmoralen kommit att dominera vårt moraliska tänkande Slavarna utövar makt över herrarna genom slavmoralen Lockes teori om statens berättigande uppkommer i en tid då borgarklassen växer sig starkare Aristoteles teori försvarar det grekiska samhället Platon och Utilitarismen frångår den konventionella moralen En annan typ av argumentation verkar möjlig att föra

18 Nietzsche och det psykologiska felslutet? Nietzsche erbjuder en psykologisk förklaring till varför vi är fångar i slavmoralen Hans psykologiska teori verkar säga något om de psykologiska processerna som ger upphov till moraliska omdömen Kan det finnas andra psykologiska processer som förklarar att vi har en moral?


Ladda ner ppt "Www.gu.se MORIA: Nietzsche. www.gu.se Nietzsche (1844-1900) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet Gud är död."

Liknande presentationer


Google-annonser