Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

METTS 2011 Skåne version 1.0 110307 METTS 2011 Skåne version 1 110317 Detta är en utskriven kopia. För original se www.skane.se/triagewww.skane.se/triage.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "METTS 2011 Skåne version 1.0 110307 METTS 2011 Skåne version 1 110317 Detta är en utskriven kopia. För original se www.skane.se/triagewww.skane.se/triage."— Presentationens avskrift:

1 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne version Detta är en utskriven kopia. För original se METTS

2 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne Anvisningar

3 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne Anvisningar

4 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne Anvisningar

5 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patient med primär (Addisons sjukdom) eller sekundär binjurebarksvikt skall alltid prioriteras till RÖD om sökorsaken är infektion, diarré, kräkning eller att patienten ej kunna ta sitt cortison av någon anledning. Patient som är immunosupprimerad (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid central eller perifer infektionsrelaterad sökorsak. Patienter med blödningsbenägenhet d.v.s. som behandlas med Waran ®, eller LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane® ) alternativt ASA och Plavix ® i kombination eller har ökad blödningsbenägenhet av annan orsak skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid sökorsak relaterat till blödning, trauma, bortfall, huvudvärk, akut påkommen smärta i buk eller thorax/bröst.

6 METTS 2011 Skåne version METTS 2011 Skåne Anvisningar Prehospitala anvisningar Processåtgärderna prehospitalt styrs generellt av Region Skånes Prehospitala Centrums (RSPC) Guidelines. I detta dokument återfinns således ej alla prehospitala processåtgärder. Guidelines återfinns på RSPCs hemsida Vid trauma används ESS 39 för ställningstagande till om sjukhuset skall förvarnas. Akutjournal enligt METTS förs sedan efter det mest tillämpliga ESSet.

7 METTS 2011 Skåne version Prehospitalt EKG Principer för och på vilka ESS EKG skall tas framgår av RSPC Direktiv76. Generellt gäller att EKG tas på samma indikation prehospitalt som på akutmottagningen om patienten inte förs till akutmottagningen. I de fall patienten förs till akutmottagningen tas EKG om vid hög risk för hjärtsjukdom eller om tidsvinst görs till definitiv vård. Rytmregistrering i form händelseresumé och EKG skall skrivas ut och lämnas hos den vårdgivare som tar som tar emot patienten. METTS 2011 Skåne Anvisningar

8 METTS 2011 Skåne version

9

10 Grupperade kontaktorsaker

11 METTS 2011 Skåne version

12

13 - Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope 1. METTS/RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 Faktaruta Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa EKG för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. Processåtgärd prehospitalt: EKG alla. Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall elkonverteras. PK-INR på patienter med Waranbehandling. EKG Rekommendationer enligt METTS

14 METTS 2011 Skåne version Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom -RLS >/= 2 med SBT > 240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio. 2. METTS/RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) Faktaruta Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt 90 mmHg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. EKG Rekommendationer enligt METTS

15 METTS 2011 Skåne version METTS/RETTS -Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Postoperativ tonsillblödning R04.1 Fakatruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning särskilt efterfrågar om patienten behandlas med Waran eller LMHW (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombiation eller har andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödningMer saliv än blod Medelstor blödningMer blod än saliv Stor blödningBlod rinner från näsa och/eller mun - Hb <70 och stor pågående blödning - Pågående riklig näsblödning - Stora hemoptyser - Hb <90 -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Hb+ blodgrupp och bastest Hb Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest,PK och APTT på orange. Rekommendationer enligt METTS

16 METTS 2011 Skåne version Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope -Synlig halsvenstas - Ischemitecken på EKG+dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta -I kombination med tachykardi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio. 4. METTS/RETTS - Dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R07.1 Faktaruta Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. Rekommendationer enligt METTS EKG Processåtgärd prehospitalt: EKG röd, orange och gul om misstanke om hjärtsjukdom. Övriga arytmiregistering och om arytmi EKG

17 METTS 2011 Skåne version Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ishemitecken på EKG + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG -Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt regionalt: EKG tas om på alla patienter som ej som ej haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 5. METTS/RETTS - Bröstsmärta UNS R07.4 Faktaruta Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad ? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? Processåtgärd prehospitalt: EKG alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Rekommendationer enligt METTS EKG

18 METTS 2011 Skåne version Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm -Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Buksmärta + syncope -Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. - >2 kräkningar sista 4 timmarna - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa 6. METTS/RETTS -Buksmärta R10.4 -Illamående R11.9 -Diarré UNS A09 Faktaruta Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Se även ESS 21 Vid flanksmärta bör sk ”stensmärta” misstänkas, ev kan då även ESS 14 användas. Rekommendationer enligt METTS EKG Processåtgärd prehospitalt: EKG röd och orange om misstanke om hjärt- eller aortasjukdom. Buksmärtor hos patient med binjurebarkssvikt; se även ESS 51.

19 METTS 2011 Skåne version Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest orange prio. F- Hb om avföring. PK+APTT även på Orange 7. METTS/RETTS - Hematemes K Melena K Sjukdom i anus och rektum K GI-blödning K92. Faktaruta Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar pågående behandling med Waran, eller LMWH (lågmolekylärt Heparin), alternativt ASA och Plavix i kombination eller om patienten har andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Rekommendationer enligt METTS Hb

20 METTS 2011 Skåne version Hb < 70 - Icterus+feber >38,5º -Hb < 90 -Psykotiskt beteende -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Röda prover på alla eftersom leverstatus och PK-INR ingår. 8. METTS/RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Faktaruta Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Rekommendationer enligt METTS Hb

21 METTS 2011 Skåne version Patient med aktuella upprepade krampanfall -Krampanfall utan tidigare känd epilepsi -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient. 9. METTS/RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Feberkramper R 56.0 Faktaruta Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AK- behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Rekommendationer enligt METTS EKG+ P-glukos Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG

22 METTS 2011 Skåne version Plötsligt påkommen huvudvärk -Samtidig kräkning -Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik -DBT >120 mmHg -Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) -DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: 10. METTS/RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R25.1 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Rekommendationer enligt METTS

23 METTS 2011 Skåne version Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkning -Anamnes på syncope -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Akut debut -Enstaka kräkning utan andra symtom -Tidigare stroke -Skalltrauma Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! 11. METTS/RETTS - Yrsel och svindel R42 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistreting och om arytmi EKG EKG Rekommendationer enligt METTS

24 METTS 2011 Skåne version Huvudvärk - Kräkning - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - DBT >120 mmHg - Patient med intermittenta bortfall - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående -Patienten uppfyller kriterier för strokelarm 12. METTS/RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 Faktaruta Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombination eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG. Vid strokelarm; kontakta läkare på närmsta akutmottagning för besked om destination och prioritet.. Rekommendationer enligt METTS EKG Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. Regionala kriterier för strokelarm i Skåne Symtom enligt nedan med debut de senaste 4 timmarna: medvetandepåverkna, talsvårigheter, halvsidiga neurologiska bortfallssymtom eller sväljningsbersvär. Senaste 24 timmarna: Minst två intermittenta episoder med symtom enligt ovan, eller debut av pågående symtom enligt ovan hos patient meed blödningsbenägenhet.

25 METTS 2011 Skåne version Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blododling vid feber >38,5º. Vid orange och gul prio kontaktas ortoped/akutläkare direkt. 13. METTS/RETTS -Ledvärk M25.5 Faktaruta Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led Rekommendationer enligt METTS

26 METTS 2011 Skåne version Nytillkommet neurologiskt bortfall -Urinretention -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom -Makroskopisk hematuri -Debut >12 h -Tidigare känd svårbehandlad smärta - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan -Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten METTS/RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M54.6 Faktaruta Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken kan ESS 6 användas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Processåtgärd prehospitalt: EKG röd och orange. Rekommendationer enligt METTS EKG, urinsticka+ bladderscan Urinsticka

27 METTS 2011 Skåne version Kall extremitet -Ingen kapillär återfyllnad -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Svår smärta plötslig debut -Svullnad och konsistensökning -Tidigare DVT/artäremboli -AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Inopererat material/protes -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Tag myoglobin och blododling om feber > 38,5 o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin. Vid bilateral bensvullnad: Tag EKG 15. METTS/ RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem Faktaruta Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. Rekommendationer enligt METTS

28 METTS 2011 Skåne version Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi -Riklig makroskopisk hematuri -Buksmärtor - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Urinoding på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin 16. METTS/RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri R31 -Urinproblem Faktaruta De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Rekommendationer enligt METTS Hb, Urinsticka

29 METTS 2011 Skåne version Plötslig debut av skrotal smärta <48 timmar -Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism -Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck -Måttlig till lindrig smärta -Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion. 17. METTS/RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta -Smärta/svullnad ljumske Faktaruta Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. Rekommendationer enligt METTS

30 METTS 2011 Skåne version Attackhuvudvärk -Meningism/nackstelhet -Plötslig yrsel -Kräkning och/eller neurologiskt bortfall -Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Om skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/TIA använd ESS 12. Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR 19. METTS/RETTS -Huvudvärk R51 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en refektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Rekommendationer enligt METTS

31 METTS 2011 Skåne version Multipla syncope -Enstaka syncope - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! 20. METTS/RETTS -Svimning/kollaps R55 -Syncope Faktaruta Fråga eftertrauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering och om arytmi EKG EKG Rekommendationer enligt METTS

32 METTS 2011 Skåne version Gravid och buksmärta av intervallkaraktär -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Gravid > V 20 och vaginal blödning -Låg buksmärta av intervall karaktär -Hb < 90 - Vaginal blödning hos icke gravid - Gravid < V20 och vaginal blödning - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Hb <70 Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor 21. METTS/RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning Faktaruta Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. Processåtgärd prehospitalt: Graviditet följ Vårdprogram Nytt liv på väg. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område som kan ge råd om transportdestination. Riklig blödning under graviditeten och efter förlossning Till och med 21+6 graviditetsveckor till närmaste gynekologiska akutmottagning. Från och med 22+0 graviditetsveckor till närmaste förlossningsavdelning. Efter förlossning till närmaste gynekologiska akutmottagning. Misstanke eklampsi och preeklampsi till närmaste förlossningsavdelning. Misstanke extrauterin graviditet till närmaste akutmottagning på akutsjukhus. Misstänkt placentaavlossning transport till närmaste för- lossningsavdelning- Skyndsam transport är mycket viktig.. Navelsträngsframfall till närmaste förlossningsavdelning. Rekommendationer enligt METTS Hb

33 METTS 2011 Skåne version Pulserande blödning -Misstänkt penetrerande ögonskada -Misstänkt skelettskada huvud/hals -Blödning från hörselgång -Kraftig och ökande svullnad i regionen -Sväljningssvårigheter -Berusad patient/intoxikerad -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Djup sårskada som behöver sutureras -Medvetslöshet/amnesi i samband med skada -Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående -Hängning/strypningsförsök -Penetrerande skada huvud/hals -Brännskada/kemskada inhalationsskada Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 30. METTS/RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y20.99 Faktaruta Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Processåtgärd prehospitalt: Överväg kontakt med Regionalt Läkarstöd för ställningstagande direkttriagering till neurokirurg vid skalltrauma om RLS < 3 eller Glascow Coma Scale <13 Rekommendationer enligt METTS Överväg traumalarm

34 METTS 2011 Skåne version Stark andningskorrelerad thorakal smärta -Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång -Urinstämma och/eller kraftig hematuri -Halsvenstas -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan lägst bli gul -Misstanke om fraktur - Ytliga skador och inget av ovanstående -Penetrerande skada på bål -Instabilt bäcken -Instabil bröstkorg -Ryggskada med neurologisk påverkan Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 31. METTS/RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S39.9 Faktaruta Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Rekommendationer enligt METTS Överväg traumalarm

35 METTS 2011 Skåne version Pulserande blödning -Svår smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flexion/extension -Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras -Misstanke om fraktur/ledluxation -Misshandel kan bli lägst gul prio -Amputation ovan hand -Minst 2 frakturer på långa rörben -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 33. METTS/RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel S43.0 Faktaruta Med långt rörben menas, humerus medan radius och ulna räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Överväg traumalarm Rekommendationer enligt METTS

36 METTS 2011 Skåne version Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken. -Infektionstecken och smärta vid flektion/extension -Kraftigt svullnad och konsistensökning -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus -Misstanke om fraktur/ledluxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående -Amputation ovan fotled -Minst 2 frakturer på långa rörben Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 34. METTS/RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S99.9 Faktaruta Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Rekommendationer enligt METTS Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Vid höfttrauma: Till Akutmottagningen Obs! AK-behandling och blödningsbenägenhet ej kontra-. Indikation för Vårdprogram Höftfraktur Följ Vårdprogram Höftfraktur och tag EKG Exklusionskriterier = Till akutmottagningen: Annan misstänkt akut sjukdom som är högre prioriterad t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Cirkulatorisk påverkan. Skalltrauma med medvetandepåverkan. Påverkat distalstatus på den skadade sidan. Tidigare höftopererad på den skadade sidan. Kontaktperson på sjukhus ej nåbar på telefon

37 METTS 2011 Skåne version Brännskada/frätskada < 18% -Symtomgivande rökinhalation - Begränsad bränn/frätskada <9% -Elolycka hushålls-el -Blixtnedslag -Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte/hals -Inhalationsskador av kem/ het brandrök -Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os -Elolycka högspänning -Svullnad i ansikte/tunga Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin. 35. METTS/RETTS -Brännskada/frätskada T30 -Inhalationsskada T59 -Kemskada T65 -Elolycka T75.4 -Blixtnedslag T75 Faktaruta Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Rekommendationer enligt METTS Överväg traumalarm

38 METTS 2011 Skåne version Penetrerande skada -Infekterat öga med feber o värk -Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* -Plötslig synnedsättning/synförändring Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård 37. METTS/RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Faktaruta Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömmas av annan läkare. Frätskada skall sköljas

39 METTS 2011 Skåne version  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrande våld på huvud, hals eller bål  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning 39. METTS-T/RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1)  Bilolycka, avkröning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöstkrockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/Mopedolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport från ambulans. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst genomförs Reevaluering på akutmott/sjukhus Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2). Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen

40 METTS 2011 Skåne version Misstanke om allvarlig intoxikation -Intag av substans i suicidsyfte -Intag av känd giftsvamp -Buksmärta -Kräkningar - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. - Oskadad Processåtgärd hospitalt: Tag sk intoxprover enligt lokal rutin utöver prover enligt RETTS. Leverprover+APTT+PK-INR på Orange. 40. METTS/RETTS -Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 -Förgiftning alkohol T51.9 -Förgiftning svamp T62.0 Faktaruta Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering röd, orange och gul. Rekommendationer enligt METTS EKG

41 METTS 2011 Skåne version Bett av djur med potentiellt gift. -Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla - Kraftig lokal reaktion av bett -Anafylaktisk reaktion - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Vilket djur har attackerat patienten ? Dokumentera. 41. METTS/RETTS -Toxiska effekter av djur UNS T63.9 -Stick och bett av djur Faktaruta Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Rekommendationer enligt METTS

42 METTS 2011 Skåne version Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest, PK och APTT på orange 42. METTS/RETTS -Fysisk misshandel T74.9 Faktaruta Misshandel skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran eller LMWH (lågmolekylärt Heparin) alternativt, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Rekommendationer enligt METTS Traumalarm kan övervägas enligt RETTS-T

43 METTS 2011 Skåne version Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion -Måttlig klåda och urtikaria utan progress -Symtomdebut >120 min - Lokal urtikaria utan progress -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken Processåtgärd hospitalt: Patienten skall undersökas så avklädd som möjligt. 43. METTS/RETTS -Allergi T78.4 -Läkemedelsreaktion UNS T88.7 -Exantem R21 Faktaruta Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Rekommendationer enligt METTS Minst 1 PVK i armveck Minst 1 PVK i armvecket Minsta 1 PVK i armvecket

44 METTS 2011 Skåne version Skällande hosta - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Misstanke om epiglottit, dvs andningspåverkan och svårighet att svälja - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: PVK på orange eller högre 44. METTS/RETTS -Akut laryngofaryngit J06.9 -Halsont Faktaruta Faryngit/laryngit finns ofta hos vuxna medan hos barn förekommer mer epiglottit och pseudokrupp (subglottisk laryngit). Vanligast är virus. Viktigt är att utesluta epiglottit men dessa symtom skall fångas av RETTS vitalparametrar (stridor). Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar. Om hemoptys eller blödning: byt algoritm till Nr 3 Rekommendationer enligt METTS

45 METTS 2011 Skåne version Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Rodnad och svullen proc. mastoideus -Samtidigt nackstel - Purulent flytning ur hörselgången - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: 45. METTS/RETTS -Mellanöroninflammation H67.8 -Främmande kropp öra T16 -Öronproblem Faktaruta Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. Rekommendationer enligt METTS CRP vid feber eller frossa

46 METTS 2011 Skåne version Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna -Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan -Nedsvalt knappcellsbatteri -Främmande kropp som sitter kvar i näsan -Sväljningssvårigheter men sväljer saliv -Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: PVK på orange eller högre prio 46. METTS/RETTS -Främmande kropp i näsa T17.1 -Främmande kropp i luftväg T Näsproblem -Främmande kropp i esofagus T18.1 Faktaruta Knappcellsbatteri sväljs ibland av barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring. Viktigt att batteriet snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada. Likaså kan magneter som också ibland svälj av barn skada tarmen. Rekommendationer enligt METTS

47 METTS 2011 Skåne version Infektionstecken och svår smärta -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat material - Kraftig lokal infektion - Inget av ovanstående -Petekier + infektionstecken enligt orange ruta Processåtgärd hospitalt: Blododling på alla med feber >38,5º 47. METTS/RETTS -Infektion UNS B99 -Feber R50.9 -Lokal infektion Faktaruta Infektionssymtom som försämras med påverkan av vitalparametrar pga spridning till blodet (sepsis) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung ifrån luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan. Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekiala är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion Rekommendationer enligt METTS Urinsticka Urinsticka+CRP

48 METTS 2011 Skåne version Hb < 70 - Hb < 90 - Hb > 90 Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på gul eller högre prio. Bastest o blodgruppering, PK o APPT på orange patient 48. METTS/RETTS - Anemi D64.9 Faktaruta De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin prioritering enligt RETTS. Orange patient görs alltid kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage. Rekommendationer enligt METTS Hb

49 METTS 2011 Skåne version Buksmärta -Kussmalandning -Acetondoft -Anamnes på medvetandepåverkan -P-glukos > 25 - Kräkningar -Diarré -Syncope i anamnesen -P-glukos Inget av ovanstående - P-glukos < 15 Processåtgärd hospitalt: PVK på gul eller högre prio. Starta initiera åtgärder enligt lokalt PM för hyperosmolära tillstånd eller ketoacidos 49. METTS/RETTS -Diabetes E14 -Hyperglukemi R73.9 Faktaruta Patienter med hyperglukemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Rekommendationer enligt METTS P-glukos+EKG P-glukos

50 METTS 2011 Skåne version P-glukos < 3 -Insulinöverdosering - Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos -I kombination med po antidiabetika - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Sätt PVK på gul eller högre prio. Förbered glukosinfusion med 30% glukos vid orange eller högre prio. Vid RLS 1 och relativt opåverkad patient kan po dryck och föda ges (mjölk och smörgås). 50. METTS/RETTS -Hypoglykemi E16.2 Faktaruta Hypoglukemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Rekommendationer enligt METTS P-glukos

51 METTS 2011 Skåne version Kräkning och diarré -Frossa och feber i anamnesen -Ej tagit cortison - Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination Processåtgärd hospitalt: Sätt 1000 ml NaCl med infusionshastighet 120 min på Orange eller högre prio. Förbered steroidbehandling. Följ lokalt PM (binjurebarkssvikt) 51. METTS/RETTS -Känd binjurebarkssvikt E27.1 -Immunbrist (immunosupression) D84.9 Faktaruta Binjurebarksvikt kan förekomma i primär eller sekundär form. Dessa patienter är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurbarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det alltfler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression eller ej och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering röd och orange Rekommendationer enligt METTS PVK+EKG

52 METTS 2011 Skåne version Svår ångest -Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Överväg alltid annan ESS om det finns misstanke om somatisk orsak till psykiatriska symtom. 52.METTS/ RETTS -Ospecifik psykisk ohälsa F09 Faktaruta Viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning som orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. Rekommendationer enligt METTS

53 METTS 2011 Skåne version Subakut insättande sjukdom UNS < 12 timmar -Avvikande beteende - Inget av ovanstående - Akut insättande sjukdom UNS Processåtgärd hospitalt: Överväg byte till annan ESS. 53. METTS/RETTS -Ospecifik sjukdom UNS R69 -Sjukdomskänsla trötthet R53 -Fallbenägenhet R29.6 -Hälsoundersökning Z00 -Intyg misshandel Faktaruta ESS 53 är en ospecifik ESS och det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna kontaktorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. Ibland står man inför en situation där man initialt har svårt att avgöra sökorsak, symtom och tecken. Tidigare har man på många akutmottagningar använt ”nedatt AT” som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Den får därför inte användas utan man måste fundera över att göra en skarpare analys av patienten. Rekommendationer enligt METTS

54 METTS 2011 Skåne version Patient som ankommer vårdgivare utan ambulans eller annan sjuktransport kan hanteras enligt ESS 60. Man gör i ESS 60 fall en omvänd process där ESS används primärt för bedömningen och preliminär prio. Högre vårdbehov Akuta symtom < 7d som ej tas upp i blått fält Påverkad ABCDE Anamnes feber/frossa Kronisk sjukdom Kron. läkemedelsbeh. Immunosuppression Bröstsmärta Buksmärta Hematuri Kräkning Diarré Djup sårskada Yrsel/falltendens Näsblödning Annan blödning från luftvägen Måttlig till svår smärta Pat som inte kan stå/gå Patient > 75 år Lägre vårdbehov Symtom > 7d opåverkad patient Opåverkad ABCDE Tidigare frisk Förlorat receptläkemedel Ytliga lokala sårskador Kronisk värk Recept Intyg ÖLI utan andra symtom Lindriga ÖNH symtom Lokal lindrig värk utan andra symtom. Lindriga psykiska symtom 60. METTS/RETTS - Pre-triage Faktaruta Patienter som söker spontant/akut utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer flertalet som söker att genomgå komplett process enligt METTS/RETTS. Om man befinner sig på vårdcentral eller jourcentral där man i huvudsak har ett uppdrag att hantera mindre akut sjuka patienter kan det finnas skäl att använda en pre-triage modell i flödet. På vårdcentral eller jourcentral kan ESS 60 användas som flödesdelare för att bedöma behovet av högre vårdnivå (akutmottagning). Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern blir en faktor som spelar roll för handläggningen. Processåtgärd prehospitalt: Detta ESS används ej prehospitalt. Alla patienter genomgår fullständigt triage (vitalparametrar och ESS).

55 METTS 2011 Skåne version TNI > TNI > bröstsmärta - Hb < 70 - S-Na <125 - S-K > 5.5 eller <2,7 - P-glukos 25 - Laktat >5.0 - CRP>200 - PK-INR >3.0 - Paracetamol > referens för antidotbehandling Processåtgärd hospitalt: Patienter som erhållit prioritetsnivå GUL eller lägre och provsvar visar avvikande värde enligt ESS 70 skall upprioriteras till ORANGE. Om det finns misstanke om tekniskt fel i provet skall detta alltid tas om. Om patienten remitteras in från annan vårdgivare med ett Lab-värde enligt ESS 70 skall de prioriteras Orange tills akutens egna analyser är klara. Om detta inte anses medicinskt motiverat med Orange skall ansvarig läkare besluta om att lägre prioritetsnivå än vad som rekommenderas enligt ESS 70. Detta skall dokumenteras och signeras. Vid förhöjt S-kreatinin skall bladderscan utföras. 70. METTS/RETTS - Provsvarsalgoritm Faktaruta Inom akutsjukvården finns det en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa har ett starkare prediktivt värde än andra. Processåtgärd prehospitalt: Detta ESS är tillämpbart om prover tagits på avsändande instans t.ex. Vårdcentral.


Ladda ner ppt "METTS 2011 Skåne version 1.0 110307 METTS 2011 Skåne version 1 110317 Detta är en utskriven kopia. För original se www.skane.se/triagewww.skane.se/triage."

Liknande presentationer


Google-annonser