Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscintigrafi Liten översikt och lite diagnostik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscintigrafi Liten översikt och lite diagnostik."— Presentationens avskrift:

1 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscintigrafi Liten översikt och lite diagnostik

2 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurens funktion Rena blodet Säkerställa rätt mängd vatten och viktiga mineraler Kontrollera blodtrycket Bistå i produktionen av röda blodkoppar och vissa hormoner

3 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Vad är njursvikt När en eller båda njurarna inte fungerar tillfredställande –normalt GFR > 90 ml/min Njursvikt är ovanlig –Mellan 0,5 till 1 promille har sjukdomen –~Åtta människor av tiotusen lider av njursvikt Vanlig men osäker beräkning av njurfunktion –Kreatininclearance från S-kreatinin män och kvinnor > 20år Män : GFR = (1.23 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin Kvinnor : GFR = (0,85 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin Beror på muskelmassan och är mkt osäkert mått! –Iohexolclearance har ersatt Cr-EDTA clearance

4 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Orsaker till njursvikt Diabetes Högt blodtryck Njurinflammation –glomerulonefrit Cystor Inflammation i njuren urinledare –pyelonefrit Cancer Läkemedel –smärtstillande medel, NSAID

5 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Vad händer vid njursvikt Slaggprodukter byggs upp i blodet –uremi är första tecknet –processen går vanligtvis mkt långsamt Anemi –lägre produktion av erytropoietin och vit D Hypertoni –primär eller sekundär –hypertrofi av vänster kammare, VK-svikt Aktivering av reninsystemet

6 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Vad händer i kroppen Cirkulationssystemet –hypertoni, VK- hypertoni, VK-svikt Nervsystemet –sämre motorik Huden –kliande och fjällig Mag- och tarm –sämre aptit Skelett –bristande inlagring av Ca och fosfater –engelska sjukan rakitis Hormoner –tillväxtproblem –nedsatt sexlust

7 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Behandling av njursvikt Korrigera orsaken till njursvikten –njurartärstenos, aterosclerotisk eller fibromuskulär endast några få procent av hypertonikerna har njurartärstenos Minska sjukdomssymptomen och försöka bromsa sjukdomsförloppet –livsstilförändringar kostomläggning, rökstopp –Anemi järntillskott och erytropoietinersättning –hemodialys –njurtransplantation

8 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscintigrafi - statisk eller dynamisk Statisk med DMSA –parenkymskada, oftast barn Dynamisk med MAG3 –renovaskulär hypertoni –avflödeshinder anatomiskt funktionellt –njursvikt –tumörsjukdom –pre-op

9 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Dynamisk njurscintigrafi En funktionsanalys av njurens tubulära sekretion och avflöde till uretär och urinblåsa med MAG3

10 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Dynamisk njurscintigrafi med MAG3 Kaptoprilprovokation, 20 min (PAF 811) –njurartärstenos Baseline, 30 min (PAF 812) –komplettering efter patologisk kaptoprilprovokation –medicinutsättning, ingen ACE-hämmare 4 dgn innan –ev med diuretika efter 15 min, 40 mg furosemid iv Basrenografi, 30 min (PAF 809) –med eller utan extra hydrering eller diuretika 5-15 min före –hydronefros –njurtransplantation

11 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Fas I

12 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Fas II Tidig bildSen bild

13 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bedömning vid njurscint Njurarnas placering, utseende och relativa storlek –separat njurfunktion –avflödesproblem –dilaterat njurbäcken Renogrammet, gradering 0-5 –separat njurfunktion metoderna Area, integralmetoden (Itoh) eller slope (MAG3) –tid till max –kvarvarande aktivitet efter 20 minuter

14 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Funktionellt avflödeshinder Nedsatt njurfunktion

15 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscint vid njurartärstenos Kaptoprilprovokation –Njuren har en kompensatorisk kärlkonstriktion –Vid ACE-hämning motverkas denna –Njurens filtrationstryck sjunker –Filtrationen sjunker –Renogrammet påverkas

16 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Graderat renogram, 0-5

17 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurartärstenos Kaptoprilprovokation Baseline MR-angio HÖ

18 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Intervention med ballongdilatation - PTRA Blodtrycker nu lättare att reglera Dx

19 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Alternativa metoder vid RAS Ultraljud –flödeshastigheter som vid stenos –ger ingen information om njurfunktionen MR –angiografi –flödesmätning –perfusion Spiral-CT Renal angio

20 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS MR angio vs njurscint? Kommer MR angio att ersätta njurscint vid utredning av njurartärstenos? HÖ

21 Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Dynamisk njurscintigrafi


Ladda ner ppt "Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Njurscintigrafi Liten översikt och lite diagnostik."

Liknande presentationer


Google-annonser