Lärarutbildningsnämnden

En presentation över ämnet: "Lärarutbildningsnämnden"— Presentationens avskrift:

1 Lärarutbildningsnämnden
VFU-rådslag VT 11 1

2 Nuvarande Lärarprogrammet (2001)
Ca 3500 studenter HT11–VT12 befintlig VFU-organisation 2

3 Nya lärarutbildningen fyra examina – fyra program
Förskollärar- examen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärar- examen Fritidshem Förskole- klass – årskurs 3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasie- skolan 210 hp 180 hp 240 hp 270 hp hp 90 hp Förskollärarprogrammet 210 hp Förskollärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som förskollärare. Programmet syftar till att lägga grund till en yrkesidentitet som förskollärare, tydligt förankrad i förskolans uppdrag. Efter genomgånget program ska studenten ha uppnått kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt ta ansvar för förskolans pedagogiska verksamhet och för förskolebarns rätt till omsorg, utveckling och lärande. Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 210 hp inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 210 hp Grundlärarutbildningen är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Programmet ges med tre inriktningar. För grundlärarexamen ska studenten ha uppnått sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningens avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet till. Ämneslärarprogrammet inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, 270 hp inriktning mot gymnasiet, hp Ämneslärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständigt som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter ger behörighet till. Programmet lägger grunden till både en yrkesidentitet som lärare och en ämnesidentitet knuten till det eller de ämnen som studenterna kommer att undervisa i. För ämneslärare har ämnesidentiteten särskild betydelse, eftersom utbildningen ska ge specialiserade och fördjupade kunskaper inom ett begränsat antal ämnen med djup vetenskaplig/konstnärlig förankring och forskningsanknytning. Yrkeslärarprogrammet, 90 hp Yrkeslärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som yrkeslärare i gymnasieskolan. För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter ger behörighet till.

4 Antagningstal HT 2011 Nya lärarutbildningen (totalt 652)
Förskollärar- examen Grundlärarexamen 175 Ämneslärarexamen 252 Yrkeslärar- examen Fritidshem Förskole- klass – årskurs 3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasie- skolan 125 50 75 114 138 Antagning senare del nuvarande Lärarprogrammet Förskollärarprogrammet 210 hp Förskollärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som förskollärare. Programmet syftar till att lägga grund till en yrkesidentitet som förskollärare, tydligt förankrad i förskolans uppdrag. Efter genomgånget program ska studenten ha uppnått kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt ta ansvar för förskolans pedagogiska verksamhet och för förskolebarns rätt till omsorg, utveckling och lärande. Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 210 hp inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 210 hp Grundlärarutbildningen är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. Programmet ges med tre inriktningar. För grundlärarexamen ska studenten ha uppnått sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningens avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet till. Ämneslärarprogrammet inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, 270 hp inriktning mot gymnasiet, hp Ämneslärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som lärare. För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständigt som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter ger behörighet till. Programmet lägger grunden till både en yrkesidentitet som lärare och en ämnesidentitet knuten till det eller de ämnen som studenterna kommer att undervisa i. För ämneslärare har ämnesidentiteten särskild betydelse, eftersom utbildningen ska ge specialiserade och fördjupade kunskaper inom ett begränsat antal ämnen med djup vetenskaplig/konstnärlig förankring och forskningsanknytning. Yrkeslärarprogrammet, 90 hp Yrkeslärarprogrammet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som yrkeslärare i gymnasieskolan. För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter ger behörighet till. Korta programmet 65

5 Programmens byggstenar
Förskollärar- examen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärar- examen Fritids- hem F-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasie- skolan Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Förskolepedagogiskt område (120 hp) Fritidspeda- gogiskt område (60 hp) Ämnes- /ämnes didaktis ka studier (150 hp) Ämnes- /ämnesdi- daktiska studier (150 hp) Ämnes- /ämnes- didaktiska studier (180 hp) Ämnes- /ämnesdidakt- iska studier (210–240 hp) Ämnes- studier (30 hp) 210 hp 180 hp 240 hp 270 hp 300–330 hp 90 hp Programmets byggstenar Schematisk skiss över programmens uppbyggnad. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) är indelad i 4 tematiska områden, om 15 hp vardera. Varje tematiskt område innehåller två kurser om 7,5 hp vardera, vilka innehåller enligt följande för Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet Lärande, utveckling och didaktik Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete När det gäller Yrkeslärarprogrammet har den vetenskapliga kärnan ett delvis annat innehåll och upplägg: Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik Läroplansteori, organisation, bedömning och betygssättning Yrkeslärares ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbildningen Utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv UK är uppbyggt kring 8 kurser om 7,5 hp vilka rymmer dels en mer generell del, dels en mer programspecifik del. Hälften av kärnkurserna är kopplade till VFU 5

6 Förskollärarprogrammet

7 Förskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammets områden för studier Utbildningsvetenskaplig kärna Verksamhetsförlagd utbildning Förskolepedagogiskt område, inklusive examensarbete 60 hp 30 hp 120 hp/15 hp Förskollärarprogrammet omfattar tre olika men relaterade områden och innehåller kurser på grundnivå och avancerad nivå: UK 60 hp, VFU 30 hp, ämnesstudier inom det förskolepedagogiska området, 105 hp, och ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp.

8 Förskollärarprogrammet
Teman inom det förskolepedagogiska området Barns lek, kommunikation, språk och literacitet Barns matematiska lärande Lek, lärande, utveckling och omsorg Samverkan med vårdnadshavare, förskoleklass, fritidshem och skola Estetiska lärprocesser Natur, miljö och teknik Ämnesstudierna är tematiskt indelade och kan innehålla kurser inom följande förskolepedagogiska områden:

9 Förskollärarprogrammet – studiegång
1 2 3 4 Termin 5 6 7 Poäng 90 180 210 Utbildning Period 1 UK1B FöP 1:2 FöP 4 FöP 1:3 FöP 6 UK4B XA UK2A FöP 2:1 VFU FöP 5 Period 2 UK3A UK1A UK2B FöP 2:2 FöP val GN* val AN* FöP 1:1 FöP 3:1 UK4A FöP 3:2 UK3B Förskollärarprogrammet Studiegång Togs av nämnden 22/2. FöP- Förskolepedagogik K1A-K4B – Utbildningsvetenskaplig kärna XA – Examensarbete VFU – Verksmhetsförlagd utbildning Varje ruta omfattar 7,5 hp FöP val GN*: Profilering 2 x 7,5 hp alternativt 15 hp på grundnivå. FöP val AN*: Profilering 2 x 7,5 hp alternativt 15 hp på avancerad nivå. Kurser Förskolepedagogik: Termin 1: FöP 1:1 - Barnboken i förskolan, 7,5 hp Termin 2: FöP 1:2 - Barns språkutveckling och kommunikation, 7,5 hp FöP 2:1 - Matematik i förskolan, 7,5 hp FöP 3:1 - Lek, lärande, utveckling och omsorg I, 7,5 hp Termin 3: FöP 4 - Samverkan med föräldrar, förskoleklass, fritidshem och skola Termin 4: FöP 1:3 - Barns literacitet, 7,5 hp FöP 5 - Estetiska lärprocesser i förskolan, 7,5 hp FöP 3:2 - Lek, lärande, utveckling och omsorg II, 7,5 hp Termin 5: FöP 6 - Natur, miljö och teknik i förskolan, 7,5 hp FöP 2:2 - Matematikdidaktik i förskolan, 7,5 hp

10 Grundlärarprogrammet
Tre inriktningar som täcker grundskolans tidigare år.

11 Grundlärarprogrammet
Programmets tre inriktningar …mot arbete i fritidshem …mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 …mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Tre inriktningar som täcker grundskolans tidigare år.

12 Grundlärarprogrammet – ämnesstruktur
Fritidshem Förskoleklass och åk 1–3 Grundskolans åk 4–6 Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Fritidspedagogiska studier, inkl. examensarbete (60 hp) Ämnes- och ämnesdidaktiska studier (150 hp) Ämne- och ämnesdidaktiska studier (150 hp) Svenska Matematik Engelska Språk som kommunikativ resurs SO NO och teknik Examensarbete (2 st) 30 hp 15 hp Valbara kurser (30 hp) Teknik Bild Musik Slöjd Hem- o konsumentkunskap Idrott och hälsa SO NO och teknik Bild Musik Slöjd Bilden visar schematiskt Grundlärarprogrammets ämnesstruktur. Inriktning mot fritidshem: Ämnesstudierna är tematiskt indelade och kan innehålla kurser inom följande områden: - Fritidshem som social praktik för barns fritid och lärande - Kartläggning av fritidsverksamhet - Kultur, kritik och kreativa uttrycksformer på fritidshem - Utomhuspedagogik - Lärande, utveckling samt didaktiskt arbete med läs- och skrivutveckling och matematik i fritidshemmets verksamhet. I det fritidspedagogisk området ingår ett självständigt arbete om 15 hp. Ett övergripande mål är att studenten ska planera och genomföra ett utbildningsvetenskapligt arbete av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Av ämnesstudierna utgörs 30 hp av valbara kurser inom det praktisk estetiska området. Kurser kan förekomma inom följande områden, vilka har sin grund i respektive skolämne: Teknik, Bild, Musik, Slöjd, Hem- och konsumentkunskap och Idrott och hälsa. Vilka kurser som är valbara vid en given tidpunkt fastställs av Lärarutbildningsnämnden. Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3: Ämnesstudierna omfattar kurser inom följande områden: - Svenska 30 hp - Matematik 30 hp - Språk som kommunikativ resurs 15 hp - Engelska 15 hp - Samhällsorienterande ämnen (SO) 15 hp - Naturorienterande ämnen och teknik 15 hp I inriktningen ingår två självständiga arbeten om vardera 15 hp. Det första är på grundnivå och är fokuserat på forskningskonsumtion och kommunikation. Det andra är på avancerad nivå och är fokuserat på forskningsproduktion. Ett övergripande mål med båda examensarbetena är att studenten ska planera och genomföra utbildningsvetenskapliga arbeten av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6: Ämnesstudierna utgörs av några obligatoriska kurser inom följande områden: - Engelska 30 hp Av ämnesstudierna utgörs 30 hp av valbara kurser inom det praktisk-estetiska området. Kurser kan förekomma inom följande områden: - Samhällsorienterande ämnen (SO) 30 hp - Naturorienterande ämnen (NO) och teknik 30 hp - Bild 30 hp - Musik 30 hp - Slöjd 30 hp - Hem- och konsumentkunskap 30 hp - Idrott och hälsa 30 hp Vilka kurser som är valbara vid en given tidpunkt fastställs av Lärarutbildningsnämnden.

13 Grundlärarprogrammet Teman inom det fritidspedagogiska området
Fritidshem som social praktik Kartläggning av fritidsverksamhet Sociala medier Kultur, kritik och kreativa uttrycksformer inom fritidshem Utomhuspedagogik Lärande, utveckling samt didaktiskt arbete med läs- och skrivutveckling och matematik i fritidshemmets verksamhet

14 Grundlärarprogrammet studiegång fritidshem
1 2 3 Termin 4 5 6 Poäng 90 180 Utbildning Period 1 UK1B Fp 2 Fp 6 VAL VFU UK4A Pr. est. UK2A Fp 3 UK2B UK4B Period 2 Fp 4 UK3B UK3A XA Fp 1 UK1A Fp 5 Kurser Fritidspedagogik: Fp 1 - Fritidshem som social praktik för barns fritid och lärande, 7,5 hp Fp 2 - Utomhuspedagogik, 7,5 hp/ Kultur, kritik och kreativa utrycksformer på fritidshem, 7,5 hp Fp 3 - Kartläggning av fritidsverksamhet, 7,5 hp Fp 4 - Sociala medier, 7,5 hp Fp 5 - Lärande, utveckling samt didaktiskt arbete med läs- och skrivutveckling och matematik i fritidshemmets verksamhet, 7,5 hp Fp 6 - Utomhuspedagogik, 7,5 hp/ Kultur, kritik och kreativa utrycksformer på fritidshem, 7,5 hp Fp 2 och Fp 6 - Beroende på antagningstermin läses antingen kursen Utomhuspedagogik, 7,5 hp eller kursen Kultur, kritik och kreativa uttrycksformer, 7,5 hp. Valbara kurser inom ämnesstudier. Läses under termin 4 (samläses med inriktning mot grundskolans årskurs 4–6): Bild och visuell kultur, 30 hp Musik, 30 hp Hem- och konsumentkunskap, 30 hp Idrott och hälsa, 30 hp Slöjd, 30 hp Teknik, 30 hp

15 Grundlärarprogrammet studiegång förskoleklass – årskurs 3
1 2 3 4 Termin 5 6 7 8 Poäng 90 180 210 Utbildning Period 1 UK1B Ma Sv En No XA1 VFU UK4B F–3 UK2A Tk Period 2 Sv/Ma UK3B So UK3A XA2 UK1A UK4A UK2B Ämneskurser i inriktningen mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3: Termin 1: Undervisning och lärande i svenska för grundlärare F–3 (1), 15 hp Termin 2: Undervisning och lärande i matematik 1 för grundlärarare förskoleklass och årskurs 1–3, 15 hp Termin 3: Undervisning och lärande i svenska för grundlärare F–3 (2), 15 hp Termin 4: Undervisning i engelska för grundlärare F–3, 15 hp Undervisning och lärande i Samhällsorienterande ämnen för förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, 15 hp Termin 5: Undervisning och lärande i naturorientering och teknik, grundlärare F–3, 15 hp Termin 6 (avancerad nivå): Undervisning och lärande i matematik 2 för grundlärare förskoleklass och årskurs 1–3, 15 hp Termin 7 (avancerad nivå): Undervisning och lärande i svenska för grundlärare F–3 (3), 15 hp

16 Grundlärarprogrammet studiegång årskurs 4–6
1 2 3 4 Termin 5 6 7 8 Poäng 90 180 210 Utbildning Period 1 UK1B Ma En VAL VFU UK4A Sv UK4B 4–6 No/Tk, So, Pr. est. UK2A UK2B UK3A Period 2 UK3B XA1 XA2 UK1A Ämneskurser i inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 4–6: Termin 1: Undervisning och lärande i svenska för grundlärare 4–6 (1), 15 hp Termin 2: Matematik för lärare 1, för skolår 4–6, 15 hp Termin 3: Engelska för grundlärare 4–6 (1), 15 hp Termin 5: Engelska för grundlärare 4–6 (2), 15 hp Termin 7 (avancerad nivå): Undervisning och lärande i svenska för grundlärare 4–6 (2), 15 hp Matematik för lärare 2, för skolår 4–6, 15 hp Valbara kurser inom ämnesstudier. Läses under termin 4 (pr. est. ämnen samläses med inriktning mot arbete i fritidshem): Samhällsorienterande ämnen (Ge, Sh, Hi, Re), 30 hp Naturorientering och teknik (Bi, Ke, Fy, Tk), 30 hp Bild, 30 hp Musik, 30 hp Idrott och hälsa, 30 hp Hem- och konsumentkunskap, 30 hp Slöjd, 30 hp

17 Ämneslärarprogrammet
Ämneslärarprogrammets två inriktningar

18 Ämneslärarprogrammet Programmets två inriktningar
mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 mot arbete i gymnasieskolan Ämneslärarprogrammets två inriktningar

19 Ämneslärarprogrammet Ämneslärarprogrammets områden för studier
Årskurs 7–9 Gymnasieskolan Gymnasieskolan (”ettämnes”) Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Ämnes-/ämnesdidaktiska studier (180 hp) Ämnes-/ämnesdidaktiska studier (210 hp) Ämne 1, inkl. två examensarbeten (90 hp/30 hp) Ämne 2 (45 hp) Ämne 3 (45 hp) Ämne 1, inkl. två examens- arbeten (120 hp/30 hp) Ämne 2 (90 hp) Ämne 1, inkl. tre examensarbeten (210 hp/45 hp) 270 hp 300 hp Ämneslärarprogrammet omfattar tre olika men relaterade områden och innehåller kurser på grundnivå och avancerad nivå. Som en röd tråd löper den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) genom hela programmet och VFU (30 hp). Därutöver ingår ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i för årskurs 7-9 (för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9) och för undervisning i gymnasieskolan (för inriktning mot arbete i gymnasieskolan) för vilka det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Utbildningen innehåller två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera 15 hp. För inriktning mot gymnasieskolan där det inte förekommer ett andra ämne (musik, teater och bild) ingår ytterligare ett självständigt arbete om 15 hp (totalt 45 hp). I utbildningen ingår normalt sett kurser på avancerad nivå om 60 hp, varav minst 30 hp inom huvudområdet. I en studiegång som syftar till utbildning inom ”ettämne” (120 hp + 90 hp – mumu, tete, bdbd) ingår kurser på avancerad nivå om 120 hp, varav minst 60 hp inom huvudområdet.

20 Ämneslärarprogrammet Inriktningarnas ämnen
Årskurs 7–9 Gymnasieskolan Gymnasieskolan (”ettämnes) Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Ämnes-/ ämnesdidaktiska studier (180 hp) Ämnes-/ ämnesdidaktiska studier (210 hp) Bild Religionskunskap Biologi Samhällskunskap Engelska Slöjd Franska Spanska Fysik Svenska Geografi Svenska som andra språk Hem- och konsumentkunskap Historia Teknik Idrott och hälsa Tyska Kemi Matematik Musik Bild Matematik Biologi Musik Engelska Naturkunskap Filosofi Religionskunskap Franska Samhällskunskap Fysik Spanska Geografi Svenska Historia Svenska som andra språk Idrott och hälsa Teater Italienska Tyska Latin Bild Teater Tabellen visar vilka undervisningsämnen som ingår i Ämneslärarprogrammets båda inriktningar. Vilka undervisningsämnen som ämneskombinationer som är sökbara vid en given tidpunkt, liksom vilket undervisningsämne som utgör ett huvudområde, fastställs av Lärarutbildningsnämnden. I examen ingår två självständiga arbeten om 15 hp vardera. Det första är på grundnivå och är fokuserat på forskningskonsumtion och kommunikation. Det andra är på avancerad nivå och är fokuserat på forskningsproduktion. För de studenter som väljer examen med inriktning mot gymnasieskolan och som har ämnena bild, musik, teater och ytterligare en fördjupning inom dessa ämnen tillkommer ytterligare ett examensarbete om 15 hp. Ett övergripande mål med det självständiga arbetet är att studenten ska planera och genomföra utbildningsvetenskapliga arbeten av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier i tre undervisningsämnen. Inriktningen omfattar en fördjupning om 90 hp i relevant ämne eller ämnesområde. För de övriga ämnen som ingår i examen krävs minst 45 hp. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 210 hp, eller när så krävs, 240 hp i två undervisningsämnen. Inriktningen omfattar en fördjupning om 120 hp i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 hp. Examensordningen föreskriver när det gäller ämnena svenska, samhällskunskap och musik krävs alltid 90 hp inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen, om inriktningen är åk 7-9. I inriktning mot gymnasieskolan kräva alltid 120 hp. Det innebär att dessa ämnen inte kan läsas i en omfattning av 45 hp.

21 Ämneslärarprogrammet Hur kombinera och dimensionera ämnen?
Förordning (SFS 2010:544, bilaga 4) Avnämares bedömning (GR) Ämnenas omfattning i grundskola resp. gymnasieskola Medverkande institutioners önskemål Utbildningsplanering inom GU (höst-/vårämnen; uppdragstak) Tidigare studenters intressen Dimensionering utifrån Skolverkets bedömning av framtida behov HSV-beslutens nationella effekter En arbetsgrupp för ämneskombinationer och studiegångar tillsattes under hösten. Flera av nämndens ledamöter satt med, LUN:s ordförande och utbildningschef, en studentrepresentant, en representant från GR. Nämnden beslutade i december att ämneskombinationerna vid GU under HT2011 och VT 2012 ska vara fasta – det har visat sig att flera lärosäten som till hösten ger Ämneslärarprogrammet kommer att ha fasta kombinationer, några har valt att ge ett antal ingångar där studenterna sedan väljer 2:a och 3.e ämne. Dock är dessa valmöjligheter begränsade utifrån den reglering som angående vilka ämnen som är möjliga att kombinera. I framtagandet av ämneskombinationerna har en rad aspekter vägts samman. Vilka ämnen får kombineras i en ämneslärarexamens regleras i Högskoleförordningen, bilaga 4 Ämneskombinationer, SFS 2010:544 - Synpunkter har under hösten inhämtats från institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen. En remiss skickades till institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen i syfte att dels inventera hur respektive institution ställde sig till de studiegångar som presenterats i examensrättsansökningarna till HSV, dels få en uppfattning om hur institutionerna såg på möjligheterna att ge ämnen inom sina kompetensområden som huvudämne (1:a ämne) respektive 2:a och 3:e ämne inom ämneslärarprogrammet. Flera institutioner kommenterade även vilka ämneskombinationer som var önskvärda i kombination med det egna ämnet. Svarsfrekvensen var god (ca 20 institutioner svarade) och flera hade arbetat fram gemensamma svar. Många kunde tänka sig att deras ämne kunde vara både första, andra och tredje ämne. Några institutioner underströk att de helst såg att deras ämne blev ett 1:a ämne. Vidare genomfördes en inventering inom GR angående vilka ämneskombinationer som var att föredra och vilka ämneskombinationer som ansågs vara mindre bra. Det underlag som sammanställdes utgick bl a från vilka kombinationer som är bäst utifrån anställningsbarhet. Bra kombinationer ansågs vara ett kärnämne (sv, en ma ) + Id, Slöjd, Mu, Hk, språk, Fy, Ke, Bi, So. Sammanställningen från GR underströk även vilka områden där det finns brist på lärare: Spanska, matematik, NO, nua moderna språk (arabiska, kinesiska). Mindre bra kombinationer ansågs vara: språk + språk (exv ty + fr), idrott + praktisk-estetiskt ämne, bild + slöjd, ettämneslärare – inom vilka anställningsbarheten är begränsad. Ett argument från GR angående minre bra kombinationer vara att det är svårt för lärarna att integreras i olika arbetslag. Ett annat när det gäller ett-ämneslärarna att det är ett tungt och ensamt arbete. Inventeringen från Gr har vägt tungt i bedömningen av lämpliga ämneskombinationer. Vidare ansåg GR att skolor och speciellt gymnasieskolor med utvecklade programbaserade lärararbetslag behöver lärare där ämnesbehörigheten ger en så bred undervisningsbas som möjligt. T e x att det finns lärare som har kombinationer av Ma/Hum/Sam så att inte alla Ma-lärare har kombination med ett eller flera naturvetenskapliga ämnen eller lärare som kombinerar smalare eller praktisk-estetiska ämnen med ett kärnämne. Ämnenas omfattning i grundskola respektive gymnasium har också övervägts – tittat närmare på antal undervisningstimmar i åk 7-9 och antal poäng i gymnasiet. Vidare har ämnenas status i de nationella programmen kartlagts – gymnasiegemensamma, programgemensamma eller programfördjupande. Dessa regleras i statens skolverks författningssamling (SKOLFS ) Vidare har hänsyn tagits till ämnenas fördelning som vår- respektive höstämnen på institutionerna. I största möjliga utsträckning har ämnena fått ligga kvar i de positioner de har i dag inom Lärarprogrammet ( hp). Några ämnen kommer att byta termin, eftersom det annars är svårt att finna tillräckligt bra och lämpliga kombinationer. Tidigare studenters intresse för och benägenhet att välja ämnen samt deras behörigheter till olika kombinationer har också studerats. I Lärarprogrammet har dock studenternas valfrihet varit mycket stor och inom Ämneslärarprogrammet kommer de fasta kombinationerna visserligen vara begränsade och styrande, samtidigt kommer studenterna att tydligare styras mot ämnen som kanske annars inte hade varit ett givet förstahandsval. Det medför att ämnen som inom Lärarprogrammet varit ganska små, kan få större studentgrupper då studenterna kommer att söka till en given kombination. Dimensionering och framtida behov av lärare – Skolverket gör kontinuerligt statistik om och prognoser för lärare i grundskola och gymnasieskola. Statistiken pekar mot vilket framtida behov som finns och var brister och överskott finns. Bl a understryker Skolverket att det finns ett mycket stort behov av Förskollärare, medan behovet av ämneslärare, särskilt inom SO-området är betydligt mindre. Begränsing av antalet platser av lärarutbildningen vid GU under lläsåret 2011/2012. Vi kommer inte anta lika mycket studenter som under föregående period. Detta inverkar på hur många ämneskombinationer som är möjliga att ge och hur dessa platser ska fördelas. HSV.s beslut om examenstillstånd – sprodnignen av ämnen inom landets nya lärarprogram.

22 Ämneslärarprogrammet (7–9) ämneskombinationer antagning HT 2011
Svenska SV EN SV2 BI TK KE Matematik MA FY Idrott ID ÄS1 ÄS2 ÄS3 Slöjd SL EN SV2 BI TK MA Musik MU KE Spanska SP Ämne 1 antagning HT 2011 Svenska Matematik Idrott

23 Ämneslärarprogrammet (7–9) ämneskombinationer antagning VT 2012
Svenska SV EN TY FR Samhällsk SH HI RE GE Hem- och HK konsum ÄS1 ÄS2 ÄS3 Bild BD HI RE GE EN TY FR Ämne 1 antagning VT2012: Svenska Samhällskunskap Hem- och konsumentkunskap

24 Ämneslärarprogrammet (Gy) ämneskombinationer antagning HT 2011
Svenska SV SV2 TY FR SP ID NK Matematik MA ÄS1 ÄS2 Engelska EN SV2 TY FR SP ID NK Latin LA Musik MU MA Teater TE ÄS1 ÄS2 Kemi KE MA NK Biologi BI ID Fysik FY Ettämneskombination med fördjupning antagning HT 2011: Musik MU MU2 Ämne 1 antagning HT2011 Svenska Kemi Matematik Biologi Engelska Fysik Latin Musik Teater

25 Ämneslärarprogrammet (Gy) ämneskombinationer antagning VT 2012
Svenska SV HI RE GE BD SP Samhällskunsk SH Engelska EN Ettämneskombination med fördjupning antagning VT 2012: ÄS1 ÄS2 Bild BD BD2 Ämne 1 antagning VT2011 Svenska Samhällskunskap Engelska Bild (i ettämneskomb) ÄS1: Ämnesstudier om 120 hp ÄS2. Ämnesstudier om 90 hp

26 Ämneslärarprogrammet studiegång årskurs 7–9
1 2 3 4 5 Termin 6 7 8 9 Poäng 90 180 210 300 Utbildning Period 1 K1B ÄS1 ÄS2 ÄS3 K3B K2A K4B Period 2 VFU1 VFU 2 VFU 3 XA1:1 K2B XA1:2 K3A VFU4 K1A K4A

27 Ämneslärarprogrammet studiegång gymnasieskolan
1 2 3 4 5 Termin 6 7 8 9 10 Poäng 90 180 210 300 Utbildning Period 1 K1B ÄS1 ÄS2 K3B K2A K4B Period 2 VFU1 VFU 2 VFU 3 XA1:1 VFU4 XA1:2 K3A K1A K4A K2B

28 Yrkeslärarprogrammet

29 Yrkeslärarprogrammet
Yrkeslärarprogrammets områden för studier 78 undervisningsämnen i gymnasieskolans yrkesprogram Utbildningsvetenskaplig kärna Verksamhetsförlagd utbildning 60 hp 30 hp

30 Yrkeslärarprogrammet Gymnasieskolans yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet

31 Yrkeslärarprogrammet studiegång
1 2 Termin 3 Poäng 90 Utbildning Period 1 K1A VFU1 K4A VFU2 K2B VFU4 Period 2 K2A K1B K3A K3B K4B Kärnkurser Yrkeslärarprogrammet K1A: Lärandeteorier och yrkeskunnande, 7,5 hp K2A: Läroplansteori, organisation och bedömning, 7,5 hp K1B: Yrkesdidaktiska tillämpningar i skola och arbetsliv, 7,5 hp K4A: Utvärdering och utvecklingsarbete av och i yrkesutbildning, 7,5 hp K3A: Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 7,5 hp K3B: Specialpedagogik och yrkesdidaktik för olika målgrupper i yrkesutbildning, 7,5 hp K2B: Styrdokument, bedömning och betygsättning, 7,5 hp K4B: Utvecklingsarbete och aktionsforskning, 7,5 hp

32 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
30 hp (minst 15 hp ämnesrelaterade) ([Fritidshem], F–3, 4–6, 7–9, Gy) VFU skall göras som särskilda kurser

33 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Den nya lärarutbildningen i vid Göteborgs universitet: VFU fördelad på fyra tillfällen över hela utbildningstiden Kursansvariga institutioner – beslut ej klart Särskilda VFU-kursplaner skall skrivas fram (riktlinjer kommer) VFU-utredning tillsatt av rektor – rapport 15 mars Ännu inga beslut avseende VFU i Lärarutbildningsnämnden

34 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU i Göteborg – fördjupat samarbete med skolan i den nya lärarutbildningen VFU-utredning 15 mars (Olle Holmberg) Huvudpunkter i utredningen – studentperspektiv Ökad fördjupning och koncentration inom VFU-kurserna VFU-placering i en skola VFU i ett eller möjligen två ämnen i ämneslärarutbildningen Obligatoriska praxisseminarier med fokus på problematisering och integration HFU/VFU Grund för studentens utveckling. Andra ’upplevelsedelar’ förlagda till introduktionsåret

35 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU i Göteborg – fördjupat samarbete med skolan i den nya lärarutbildningen VFU-utredning 15 mars (Olle Holmberg) Huvudpunkter i utredningen – ökad samverkan med skolhuvudmän VFU i ett större sammanhang Skolutveckling (ömsesidigt utbyte) Koppling till Regionalt utvecklingscenter (RUC)

36 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU i Göteborg – fördjupat samarbete med skolan i den nya lärarutbildningen VFU-utredning 15 mars (Olle Holmberg) Förslag avseende övergripande administration LUN bör ha övergripande ansvar för VFU LUN bör ha för övergripande kontakt och avtal med skolhuvudmän Ett kraftfullt administrativt system för placering och kontakt mellan olika aktörer bör tas fram

37 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU i Göteborg – fördjupat samarbete med skolan i den nya lärarutbildningen VFU-utredning 15 mars (Olle Holmberg) VFU-kursansvar / genomförande Ansvar för VFU-kurser bör förläggas till institution inom relevant ämne/område Alla VFU-perioder bör vara förlagda till en skola och tydligt relateras till ämnes- och kärnkurser

38 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU i Göteborg – fördjupat samarbete med skolan i den nya lärarutbildningen VFU-utredning 15 mars (Olle Holmberg) Förslag avseende VFU-ledare och samordnare VFU-ledarfunktionen bör skötas av universitetsanställda lärare som ansvarar för kursen och även utför examinationen VFU-samordnarfunktionen bör finnas kvar Möjligheter till växeltjänster.

39 LUN:s kompetensutvecklingspaket
KIL

40 Lärarutbildningens organisation vid Göteborgs universitet
LUN:S UPPDRAG: ANSVAR FÖR LÄRARUTBILDNING BESTÄLLARROLL FÖRDELNING AV MEDEL KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING Enligt styrelsens beslut är nämndens ansvar är att ha det samlade ansvaret för yrkesutbildningar som leder till lärarexamen Att inom ramen för universitetsstyrelsen tilldelade medel och uppdrag ge uppdrag till och fördela medel till berörda institutioner Att årligen göra avräkning av institutionernas prestationer mot tilldelade medel (samma princip gäller för hela grundutbildningen vid GU) Att svara för uppföljning, utveckling och säkring av kvalitén inom lärarutbildningarna Nämnden utser kursansvariga institutioner som har till uppgift att operativt samordna längre kurser och terminer Institutionerna ansvarar för den innehållsliga utvecklingen av lärarutbildningarna LUN har det övergripande ansvaret för de yrkesutbildningar som leder fram till lärarexamen, vilket innefattar ansvar för beställning, samordning och kvalitetssäkring av utbildning. För närvarande sker en rad utredning av följande frågor gällande LUN: Organisationen av VFU samt Masters- och forskarutbildningar (4 mastersprogrammen samt CUL) Former för samarbete med kommuner (RUC) Studentinflytande I och med styrelsens beslut angående LUN:s uppdrag har LUN:s roll förändrats i jämförelse med det uppdrag som UFL hade. Fokus kommer framöver att ligga på en tydligare roll som beställare av utbildning, vilket medför en förändrad roll också vad det gäller styrning och samordning av den nya lärarutbildningen. En viktig del av uppdraget är att arbeta med kvalitetssäkring och utveckling av lärarutbildningen. Ett arbete som pågår för tillfället är hur BLUE ska användas. (KOLLA MED KARIN)

41 Lärarutbildningens organisation vid Göteborgs universitet
Rektor/Styrelse LUN Programsamordning Kursansvar (Programledare) Medverkande institutioner och skolverksamheter Organisation: LUN - har det övergripande ansvaret för lärarutbildningen vid GU. Det är univeristetets rektor och styrelse som delegerar ansvar till LUN. LUN i sin tur fördelar kursansvar och programsamordning Kursansvar – innebär att en institution har ansvar för att planera och genomföra ett kurstillfälle och att inrätta ett lärarlag för detta. (PRINCIPER FÖR KURSANSVAR?) Nämnden beslutar om vilka institutioner som ges kursansvar. Lärare från medverkande institutioner ska ingå och vara med och påverka kursplaneringen. Kursansvariga institutioner som inte följer GU:s (regelsamlingen) eller nämndens föreskrifter kan vid framtida uppdragsbeslut komma att fråntas kursansvaret. Kursansvar delas ut utifrån en bedömning av den samlade kompetensen i relation till det huvudsakliga kursinnehållet vilka en HL vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. En rad kvalitetskriterier ligger till grund för denna bedömning som bl a tar stor hänsyn till pedagogisk och vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Nytt: Kursansvarig institution får ”hela pengen” och fastställer kursplaner (på delegation från fakulteten). Kursansvariga institutioner ska komma in till LUN med förslag angående medverkan. Dialog mellan LUN och kursansvarig/medverkande institutioner är centralt, liksom dialog mellan kursansvariga institutioner och medverkande institutioner. Medverkan - inom GU fördelas i normalfallet utbildningsuppdrag i form av kursansvar till enskild institution eller motsvarande. Om ingen enskild institution bedöms ha hela den kompetens som krävs för genomförande av en viss kurs, kan nämnden föreskriva att andra institutioner eller enheter, inom eller utom GU, ska medverka I kursen. Omfattningen av medverkan bestäms av kuransvarig institution i samråd med nämnden och medverkande institutioner. Beslut om medverkan ska meddelas till nämnden, som ansvarar för att ersättning utgår till medverkande institutioner. 41

42 Kurs- och programutvecklingens ansvarsnivåer
Linjeansvar Lärarutbildningsnämnden Programsamordnande institutioner Kursansvariga institutioner Utvecklingsansvar Programrådsgruppen Kvalitetskonferenser Programråd Programkonferenser Kursarbetslag Kurs-/ämneskonferenser

43 Lärarutbildningens organisation vid Göteborgs universitet
PROGRAMSAMORDNING PROGRAMSAMORDNANDE INSTITUTIONER: Förskollärarprogrammet IPKL Grundlärarprogrammet IDPP och IPKL Yrkeslärarprogrammet IPS Ämneslärarprogrammet KULT och Inst för svenska språket Enligt universitetsstyrelsens beslut har LUN det samlade ansvaret för yrkesutbildningar som leder till lärarexamen. Det innebär att nämnden utser kursansvariga institutioner som har till uppgift att operativt samordna längre kurser eller terminer. Nämnden kan också delegera valda delar av sitt övergripande ansvar för programsamordning. I den nuvarande utbildningen sker detta genom så kallade Lärarutbildningsråd (LUR1-6). I den kommande lärarutbildningen kommer valda delar av det övergripande ansvaret för programsamordning att delegeras dels till programsamordnande institution, dels till programråd. Programsamordning – är sådan samordning mellan kurser inom ett program som krävs för att säkra utbildningens kvalitet, progression mellan kurser, kontinuitet i bemanning m m, men som inte är av programövergripande karaktär. Nämnden har beslutat att utse ett antal programsamordnande institutioner. Det innebär att dessa institutioner har ansvar för operativ samordning inom ett program som är direkt knutet till genomförandet av de ingående kurserna. I uppdraget ingår också viss programadministration i UBAS, LADOK m fl studentadministrativa system. Programsamordningsuppdraget ges normalt för en period om tre läsår, med uppföljning och avstämning en gång pr läsår. Nämnden har beslutat utse följande programsamordnande institutioner vilka har det programsamordnande ansvaret: Institutionen för pedagogik, kommunikation och läranden (IPKL) för Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem - Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) för Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3, och Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6 - institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) för Yrkeslärarprogrammet - institutionen för kulturvetenskaper för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskus 7-9 - institutionen för svenska språket för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan För varje program utses ett programråd – ett programråd för Förskollärarprogrammet, ett för Grundlärarprogrammet, ett för Ämneslärarprogrammet och ett för Yrkeslärarprogrammet. Totalt 4 programråd. Varje programråd består av programledare (som kan vara en eller flera), ett antal rådsrepresentanter (lärarrepresentanter), två studentrepresentanter och två externa representanter som representerar skolhuvudmän. I nuläget är denna process inte avslutad. T e x när det gäller programledare kommer troligen dessa att vara 7 st (2 mot Yrkeslärarprogrammet , 3 mot Grundlärarprogrammet, en för varje inriktning, och 2 mot Ämneslärarprogrammet, en för varje inriktning). Antalet rådsrepresentanter är ännu inte klart, men en bred representation eftersträvas. Rådsrepresentanternas (lärarrepresentanternas) antal och fördelning ska avgöras i samråd mellan nämnden och programsamordnande institution. Programrådens representanter utses sedan av kursansvariga institutioner eller som medverkar med undervisande personal i programmet. Studentrepresentanter och externa representanter utses i LUNs nämnd. Nämnden kommer att fastställa programrådets sammansättning en gång per läsår. Till programrådet kan även handläggare från LUN eller administratörer från programsamordnande institution adjungeras vid behov. LUN kommer vid behov stå till förfogande med handläggarresurser och administrativt stöd. Programrådets främsta uppgift kommer att vara att främja att studenterna uppnår examensmålen genom att underlätta den löpande samordningen mellan kurser inom programmet och att arbeta med säkra och utveckla utbildningens innehåll och kvalitet. När lärsåret är slut ansvarar programrådet för att kursrapporter från kursansvariga institutioner sammanställs till en programrapport. Programrapporten ska redovisas vid den årliga kvalitetskonferensen. En av rådsrepresentanterna (lärarrepresentanterna) är programrådets ordförande och programledare. Programledaren utses och förordnas av programsamordnande institution. Förordnandet gäller under tre läsår. Programledarens uppdrag är att Ansvara för löpande programledning - kvalitetsutveckling -kontakter mellan programråd, programsamordnande institution och nämnden Programledarna samlas i en programrådsgrupp, vilken ska vara ett forum för löpande informations- och erfarenhetsutbyte mellan olika delar av lärarutbildningen och mellan genomförande- och beställarnivån i organisationen. Gruppen ska träffas några gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor rörande utbildningens kvalitet, innehåll och organisation. I programgruppen ingår: samtliga programledare, LUR-ordförande och ordförande i Korta programmets programråd LUN:s ordförande, utbildningschef och en kvalitetsansvarig handläggare en extern representant en av nämndens representanter Denna grupp är inte beslutande, men kan initiera diskussioner, formulera rekommendationer och ställa förslag till nämnd, programråd och programsamordnande institutioner. Kvalitetskonferens – En gång per läsår arrangerar nämnden en kvalitetskonferens där ledamöter från programråden deltar med nämndens ledamöter och berörda handläggare vid nämndens kansli. Vid konferensen redovisas programrapporter för varje program från föregående läsår och kvalitets- och utvecklingsfrågor diskuteras. En sammanfattande rapport från konferensen kommer att utgöra ett av underlagen för LUN:s årsberättelse. 43

44 Lärarutbildning = skolutveckling Universitetsutbildning
VFU Samordnare LLU Skolledare Universitetsutbildning Skolforskning Ömsesidig nytta Kompetensutveckling Behörighet KIL / RUC Rektorsutbildning Forskningscirklar CUL Doktorander Licensiander Skollektorer Lärare utan examen Fortbildning av lärare: Kompetensutveckling befintliga lärare Lärare utan viss ämnesbehörighet Fler lektorer i skolverksamheten Legitimation Mentorer