Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Slöjdprocessen Enligt prof. Pirkko Anttila. 1. Prof. Pirkko Anttila.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Slöjdprocessen Enligt prof. Pirkko Anttila. 1. Prof. Pirkko Anttila."— Presentationens avskrift:

1 Slöjdprocessen Enligt prof. Pirkko Anttila

2 1. Prof. Pirkko Anttila

3 2 Slöjd och formgivning

4 Formgivning enligt Anttila, 1993, ss Vetenskap som är en blandning mellan naturvetenskap och humanism Resultatet av verksamheten syns i en konkret produkt skapad av människan Verksamheten syftar på såväl estetiska mål som användningsändamål Balanserar mellan tradition och nyskapande Verksamheten påverkas av flertalet faktorer (följande def. enligt Quarant, 1984)

5 Stads- och områdesplaneringen – Planeringen inverkar på människans interaktion med omgivningen (ss ) Bild 1: Formgivningen inverkar kraftigt på omgivningen

6 Arkitekturen - genom arkitektur bildas omedelbar växel- verkan mellan människan och utrymmet (s. 18) Bild 2: Ljuset bildar ett utrymme som fängslar luften

7 Sociala faktorer – t.ex. mode, konsumentfrågor, statusfaktorer, social ställning, slöjdarens ”image”, etc. (s. 18) Bild 3: Den sociala betydelsen finns i produkterna

8 Estetiska faktorer – formspråk; balans, helhet, utsmycka, berika (s. 19) Bild 4: Formgivningens estetik

9 Ekologiska faktorer – Formgivningen står i växelverkan med naturen: i balans eller obalans; material, teknik och människans arbete (s. 20) Bild 5: Formgivningens ekologiska möjligheter

10 Psykologiska faktorer: Människan och produkten i växelverkan; formen, materialet, tekniken, betydelser, arbetsinsatsen och sinnen (s. 21) Bild 6: Formgivningens psykologi

11 Ekonomiska faktorer – individens, företagets, samhällets ekonomi (s. 22) Bild 7: Formgivningens ekonomi; tidlöshet (s. 22) Marknadsföring – god formgivning = lätt marknadsföring; produkten ser ut som det den är till för (s. 22) Bild 8: Funktionell design

12 Ergonomi – hur formgivningen tar i beaktande fysiologiska och psykologiska faktorer vid användning (s. 22) Bild 9: En ergonomisk sax ”sitter i handen”

13 Teknologi – formgivningen styrs av använd teknologi; metoder, uppbyggnad, strukturer, tillskärningar, samband, material, ergonomi, fysikaliska och kemiska egenskaper, mått, möjligheter etc. (s. 23) Bild 10: Formgivningens teknologi

14 Juridik – produktansvarslagen, konsumentskyddslagen, bestämmelser om standarder, etc. (s. 24) Bild 11: Formgivaren har ett produktansvar Värderingar och betydelser – kulturella, psykologiska, sociala, ekonomiska; produktsemantik (s. 24) Bild 12: Produktsemantik

15 Historia och tradition – formgivningen hör alltid till en särskild tid och dess kultur. (s. 25) Bild 13: Formgivningen återger sin tid

16 Information – produktformgivningen innefattar ett budskap. Hur får man fram budskapet? (s. 25) Bild 14: Formgivningen återspeglar produktens budskap

17 Pedagogik – Produkten talar. Pedagogikens uppgift är att lära oss förstå och att själva kunna använda språket (s. 26) Bild 15: Att lära sig formspråket

18 Definition: Formgivning Producenterna är producenter för att de skapar någonting. Beskrivningen av en producent har börjat påminna om beskrivningen av konstnärer. Och om man skriver under att konstnärer helt enkelt är kreativa människor, så är även producenter konstnärer fastän man skulle kalla dem jordbrukare, ingenjörer eller fabriksarbetare. (fortsätter…)

19 Definition formgivning, forts Man kan dra vissa slutsatser om producenten på basen av den produkt hon/han tillverkat. Det verkar inte finnas mycket gemensamt mellan att man stickar en tröja och bygger en skyskrapa, men av båda krävs ungefär liknande planering, inriktning på yrkeskunnande, initiativförmåga och uthållighet. Skillnaden mellan stora och små projekt ligger i måttenheten, inte i dess förverkligande. (Ingår i Anttila, 1993, s. 27, Fritt översatt. Ursprung Larson, 1989, s )

20 Definition: Formgivning, forts. Formgivning är både medveten och intuitiv strävan att få till stånd en tillfredsställande ordning. (Fritt översatt, Papanek (1985) enligt Anttila, 1993, s. 27)

21 Definition: slöjd Slöjd, liksom hand- och konstindustri är formgivning. Det handlar om att formge genom att använda olika tekniker då man tillverkar produkter i olika material. (Fritt översatt från Anttila, 1993, s. 27)

22 Definition: slöjd, forts. Slöjdens planerings- och tillverknings- process är sådan tillverkning av en enskild produkt där slöjdarens olika personliga delområden såsom kognitiva, sensomotoriska, emotionella och sociala faktorer framträder. (Fritt översatt från Anttila, 1993, s. 32)

23 Definition: slöjd, forts. Slöjdaren använder sig av tidigare förvärvad kunskap och kunnande när hon/han förverkligar sina idéer. Idéerna kan förverkligas endera genom konvergenta, d.v.s. kända lösningsmodeller eller divergenta, d.v.s. på ett sätt som kräver sökande av nya lösningar och förutsätter kreativ problemlösningsförmåga. (Fritt översatt från Anttila, 1993, s. 32)

24 Slöjd: definition, forts. Slöjdtillverkningen framskrider ofta enbart i relation till en produkt i taget eller i små serier. Tillverkaren kan själv utvärdera processen i alla dess skeden och styra dess förlopp i den riktning hon/han vill. (Fritt översatt från Anttila, 1993, s. 32)

25 Slöjd: definition, forts. Slöjdprocessen är till hela sin natur i relation till den rådande kulturens värderingar, dess tradition och formspråk. Slöjd utvärderas i relation till omgivning, ekonomi och sociokulturella faktorer. På basen av dessa faktorer utvärderar slöjdaren själv och hans/hennes omgivning om slöjden är tillfredställande ekonomiskt, etiskt, socialt, tekniskt, ändamålsmässigt, formmässigt och utseendemässigt eller om den motsvarar de krav som traditionen eller det rådande modet kräver. Slöjdaren själv utvärderar i vilken grad arbetet skänker honom/henne mental eller sensomotorisk tillfredsställelse. (Fritt översatt från Anttila, 1993, ss )

26 3 Slöjdens väsen och förutsättningar för slöjdkunnande

27 Slöjdkunnande och dess delområden enligt Anttila, 1993 ss Slöjdens verksamhetsfält består av: Människan och hennes sociala och psykologiska väsen Teknologin omfattande alla de faktorer som hör till teknik och kunnande i relation till dess omgivning:  Produktionsomgivningen  Kulturomgivningen  Den ekonomiska omgivningen  Den ekologiska omgivningen

28 Slöjden kan analyseras från olika synvinklar medan slöjdkunnande betyder att man behärskar hela fältet! Figur 19. Slöjdfaktorer (Anttila, 1993, s. 37)

29 Utifrån vetenskaplig synvinkel tangerar slöjden många vetenskapsområden. Figur 20. Slöjdens väsen (Anttila, 1993, s. 37)

30 Gestaltningsfaktorer som människan använder då hon bearbetar och behärskar sin omgivning Figur 21. Systemet för sinnen (Enligt Hesselgren, 1975, ingår i Anttila, 1993, s. 40)

31 Estetik Estetisk attityd är för slöjdaren oundviklig Estetisk attityd kan lätt skiljas från andra attityder Däremot är estetisk upplevelse inte oundviklig för en lyckad process och produkt. Attityd och upplevelse är inte samma sak. (Kinnunen, 1990, enligt Anttila, 1993, s. 45)

32 Förmågor och personlighetsdrag som krävs för slöjdkunnande Inom alla former av mänsklig verksamhet tycks det finnas från födseln begåvade människor. Naturbegåvningar syns tydligt inom idrott och musik. Det samma gäller byggare. Det som det absoluta musikörat eller den storartade rösten eller snabbheten betyder för idrottaren, betyder för byggaren förmågan att gestalta tredimensionellt. (Fritt översatt, Larsen, 1989, s. 41. Ingår i Anttila, 1993, s. 48)

33 Faktorer som krävs i designprocessen – teknologisk förmåga (Anttila, 1993, s. 48, Lindfors, 1989, s. 71) Färdigheter  Förmåga att forska i problem  Förmåga att hitta på  Förmåga att tillämpa  Förmåga att utvärdera  Förmåga att kommunicera Kunskaper  Om material  Om energi  Om övervakning  Om styrning Värderingar  Estetiska  Ekonomiska  Teknologiska  Moral  Utvärdering

34 Personlighetsdrag som krävs för slöjdkunnande (enligt Anttila, 1993, ss ) Allmän intelligens och förmåga att utföra uppgifter Formgivningsförmåga:  Händernas motoriska stabilitet och noggrannhet  Händernas motoriska smidighet  Snabb rymdgestaltning relaterad till förmåga att ta beslut  Förmåga att koordinera ögon och händer  Haptis-kinestetisk gestaltningsförmåga  Konvergent förmåga, d.v.s. förmåga att upprepa  Divergent förmåga, d.v.s. förmåga att tänka nytt Förmåga att behandla information:  Snabbhet vid bearbetning av visuell information  Snabbhet vid kinestetisk gestaltning Speciella personlighetsfaktorer:  Beroende av omgivningen  Social förmåga  Styrkan i jagbilden  Attityder för arbete  Positiv attityd  aktivitet

35 Lärande och utveckling av slöjdkunnande (enligt Anttila, 1993, s. 60) Sker i 3 faser: 1.Medvetenhetsfasen (kognition) 2.Träningsfasen (halvautomatisk) 3.Kunnandefasen (automatisk) Figur 26. Kunnandets stegvisa lärande

36 4 Grunderna för kreativ produktplanering

37 Uppfattning om kreativitet Figur 28. Modell för uppfattningen av integrerad kreativitet (Heikkilä, 1984, s.95, ingår i Anttila, 1993, s. 69)

38 Problemlösningsprocessen (beskrivs i Anttila, 1993, s ) 1.Förberedelse för uppgiften (upptäckande av problem) 2.Omedveten bearbetning (tankarna rör sig fritt) 3.Föreställning (olika lösningsmöjligheter) 4.Idé (Heureka!) 5.Förverkligande (testning)

39 5 Systemet för planering och tillverkning

40 Figur 37. Designprocess (enligt Archer, 1987, s. 50, ingår i Anttila, 1993, s. 84)

41 Figur 41. Spiralmodell för planering (enligt Korobkin, 1976, Zeisel, 1984, ingår i Anttila, 1993, s. 98)

42 Figur 43. Teoretisk modell för planerings- och tillverknings- processen av slöjdprodukter (Anttila, 1993, s. 111)

43 6 Produktplaneringsprocessen

44 Skapande av första idé och förnimmelse av lösning Figur 44. Bearbetning av information som dubbelsystem i slöjd och formgivning (Palvio, 1971, tillämpning av Anttila, 1993, s. 118)

45 Planering av produkten Figur 54. Produktens funktionsanalyshelhet (Papanek, 1970, tillämpad av Anttila, 1993, s. 148) Användning; Behov; Telesis; Associationer; Estetik; Teknik

46 Behov Behoven rangordnas enligt biologiska och sociokulturella behov Behoven indelas enligt individens modell för växelverkan och val Behov diskuteras i relation till graden av hur de tillfredställer. Behov på olika nivåer har olika tyngd och betydelse. Fysiologiska behov Behoven ses som den mänskliga verksamhetens kraftresurs

47 Behov utifrån slöjdperspektiv Fyller produkten mänskliga grundbehov, speciellt de fysiska behoven? psykiska behov, t.ex. betyder den något? socio-kulturella behov, t.ex. mode? behovet av att uttrycka sig och kreativitet? materiella behov immateriella växelverkansbehov?

48 Användning – fungerar det? Analysen görs utifrån: Vem: Användarens behov; personlighet, kön, ålder, specialbehov, etc. Vad: Användningsändamål; klädplagg, redskap, förvaring, färdmedel, etc. När: Användningstillfälle; fest, vardag, arbete, idrott, vila, etc.

49 Metod Material Arbetsteknik Maskiner Ekonomi Ergonomi Tid Utrymme Ekologi

50 Association Yrkesmässiga Sociala Kulturella Symboler Mentalt tillstånd Säkerhet

51 Estetik Effekter fås genom: Former Färger Ytor Uppbyggnad Måttrelationer Rytm Kontraster, spänningar Harmoni Lätthet Massivhet Påverkningseffekter: Lugnhet Livlighet Rörelse Statiskhet Rundhet Kantighet, vasshet Grovhet Släthet Färgstyrka Färglöshet

52 Telesis Uttrycker ”sin tid”  Tidlöshet  Gammalmodighet  Moderiktighet  I tiden Uttrycker sin tid som kulturellt formspråk  Håller stilen  Stilfull Uttrycker sitt ursprung  Traditionell

53 Figur 67. Ett verksamhetsvarv med aktionsforskning som utgångspunkt (Checkland, 1986, tillämpad av Anttila, 1993, s. 191)

54 Figur 68. Modell för mjuk systemmetodologi (enligt Checkland, 1986, tillämpad av Anttila, 1993, s. 191)

55 Fasen för förverkligande Från prototyp till produkt Optimering av relationen resurser och begränsningar Utveckling av uppbyggnad och form

56 7 Uppföljning av processen

57 Figur 69. Designprocess inkluderande forskning, utvärdering och respons (Zeisel, 1981, tillämpad av Anttila, 1993, s. 210)

58 Litteratur: Anttila, P. (1993) Käsityön ja muotoilun teoreetiset perusteet. Porvoo: WSOY Checkland, P. (1986) Systems Thinking, Systems Practice. Chichester: John Wiley & Sons Harrison, (1982) Heikkilä, J. (1984) Luovuuden osa-alueet ja niiden kehittäminen. Ingår i Haavikko, R. & Ruth, J.-E. (red.) Luovuuden ulottuvuudet. Espoo: Weilin & Göös Hesselgren, (1975) Kinnunen, A. (1990) Esteettisestä elämyksestä. Helsinki: Yliopistopaino Korobkin, B.J. (1976) Images for Design. Communicating Social Science Research to Arcitects. Cambridge, Mass: Architecture research Office. Harvard Graduate School of Design Larson, J. (1989) Tuottajat ja saalistajat. Johdatus ekoteolliseen ratkaisuun. Helsinki: Hakapaino Lindfors, L. (1991) Slöjdsdidaktik. Inriktning på grundskolans textilslöjd. Loimaa: Loimaan Kirjapaino Oy Paivio, A. (1971) Imagery and Verbal Processes. New York: Holt Rinehart & Winston Papanek, V. (1970) Turhaa vai tarpeellista? Helsinki: Kirjayhtymä Quarant, D. (1984) Elements de design industriél. Paris Rosell, G. (1990) Anteckningar om designprocessen. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan Zeisel, J. (1986) Inquiry by Design. Cambridge, Mass: MIT Press


Ladda ner ppt "Slöjdprocessen Enligt prof. Pirkko Anttila. 1. Prof. Pirkko Anttila."

Liknande presentationer


Google-annonser